Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Till min fd arbetskollega som mobbade mig:

Jag försöker att sluta hata dig, men jag kan inte. Du gjorde mitt liv till ett helvete varje dag. Och nu snackar du skit om mig och sprider rykten på stan om oss. Men du har inte så mycket och komma med. Du lever ditt lilla "perfekta liv", men vet du vad? I've got some news for you: Livet är inte perfekt om man är otrogen mot sin man på varenda firmafest med samma kollega...år efter år! Eller varje gång man far ut för den delen oxå. Och man är inte perfekt om man har en ettåring hemma som man lämnar varje helg för att SUUUPAAAA (ditt uttryck från din FB status) och knarka. För jo jag vet att du gör det fortfarande. Och det är definitivt inte perfekt om man är närmare 40 och beter sig så här! Väx upp människa!! Du är gift och har ett barn nu! Varje helg kan inte gå åt till att supa din patetiska lilla kossa! Och ditt livs höjdpunkter kan inte vara att supa och festa! Och NEJ det är inte normalt att vara på krogen 3 veckor efter förlossningen och tycka att "Äntligen jag behövde detta!"
Och du, när du gick på föräldraledighet hade cheferna en fest för att du är en pain in the ass! Alla hatade dig för ditt sätt, bara du är så korkad så du såg det inte!

Till den chefen som jag hade under tiden för mobbningen:

Fy fan vilken jävla kass chef du är!! Hoppas du aldrig mer får en chefsposition, för det chefs jobbet du hade på XXXX hade du ju knullat dej till.. Du visste att jag blev mobbad och mådde skit pga henne, men gjorde ingenting. Sade bara att jag var "såååå duktig så du orkar nog lite till" Jag ångrar att jag inte gick till din chef eller dennes chef för att lösa problemet. Och förresten: Det är INTE okej att skälla ut sina anställda för att de inte alltid håller med dej, speciellt inte om högst privata åsikter sagda på en rökpaus.

Sms till min sambo : Du hjälper aldrig till här hemma. Du tar aldrig initiativet att ge ditt eget barn mat eller byta blöjor. Du skriker på mig när du blir förbannad av minsta småsak och jag orkar inte med dig längre. Ditt humör är som en tidsinställd bomb som bara väntar på att explodera. Får jag fråga dig en sak ? Älskar du mig än eller är du bara kvar med mig för att det är bekvämt för dig ? Varför blev du så sur när jag sa att du måste hjälpa mig med städningen och du sa : JAG SKA FAN INTE BEHÖVA !! När du blir så arg på minsta lilla funderar jag seriöst på att ta mitt pick och pack och dra och slipper vara med dig. Jag kommer garanterat att ta vårt barn med mig och du skulle inte kunna stoppa mig. Ska du aldrig fullfölja sitt löfte om att du skulle gå på en kurs eller nått om att hantera sin ilska ? Det har du glömt va ? Men inte jag. Ett bråk till och jag sticker !

Till min Farmor och Farfar i Himmelen:

Jag tänker på er varje dag, kan knappt gå förbi erat bröllopsfoto som hänger i hallen utan att känna ett sting i mitt hjärta. Ni var för unga, men eran kärlek var så stark att den ena inte kunde lämna den andra, därför följde farfar efter dig farmor, för att du skulle slippa vara ensam. Eran kärlek var inspirerande. Och jag struntar i att vi inte var släkt på riktigt, för mig kommer du alltid att vara min Farfar! Ps hoppar ni dansar där uppe, Älskar er!

Tänkte skriva ett liknande men såg nu att det var skrivet redan, tyvärr kanske man ska säga :(

Till storebror: 
Minns du när du tvingade mig att ha sex med dig på badrumsgolvet när jag var liten? Plågar de tankarna dig lika mycket som de plågar mig? Jag hatar dig. Jag älskar dig. Bror...

Till mamma:
Jag känner dig inte längre. Jag har ingen mamma. Varje dag är en sorg i mitt hjärta över att du inte finns i mitt liv. Att mina barn inte kommer att kunna ha en fin relation till sin mormor. Jag vill bara skrika åt dig att älska mig! SE vad som är viktigt i livet! Gör RÄTT för dig! Sluta blunda. Jävla dumma älskade mamma... ;(

Till pappa:
Vem är du? Har du någonsin älskat mig? Har du dåligt samvete över alla de gånger du slog mig tills jag inte ens kunde visa mig ute? Över de gånger då du varit så full att du försökt få mig i säng? Din egen dotter! Skäms du inte över ditt liv? Vad är det som plågar dig så? Jag vill veta vem du är. Jag vill kunna förstå. Pappa, jag älskar dig...

Till min sambo:
Jag har gett dig 7 år av mitt liv och aldrig någonsin har jag fått någonting tillbaka. Jag har offrat allt för dig. Det enda jag får tillbaka är elaka påhopp och jag har helt förlorat mig själv. Jag klarar det inte mer. Jag vill leva igen.

Till en nätkontakt:
Jag tänker på dig dagligen. Du får mig att känna mig vacker. Jag skulle kunna förlora mig i tiden med dig. Jag undrar hur det vore att få hålla din hand, att ligga nära dig i sängen och gosa in mitt ansikte i din nacke... Vill du träffa mig? 

sms till min son´s pappa

hur fan kunde du behandla mig så som du gjorde, hur i helvete kunde du misshandla mig och försöka ta död på mig fler tal gånger utan att ha dåligt samvete. Hur kunde du misshandla mig och nästa ta död på mig när din son var 3 veckor gammal?  på sjukhuset dessutom.

jag vill bara berätta för dig att jag hatar dig mest av allt i hela världen, att någon prata om dig gör mig illamående och jag vill bara spy, spy för att jag givit den vackraste varelsen på denna gjort en sådan idiot till pappa..
en pappa som inte ta hand som sitt barn, eller ah sina barn!

jag fattar inte hur du orkar med dig själv, att snart sitta i fängelse för att mishandlat ditt ex som du också ha barn med, misshandlat henne och hotat henne till livet när erat gemensamma barn såg allt..
att du inte skäms, att du inte hatar dig själv..

jag vill aldrig att min son ska träffa dig igen, de är det värsta som kan hända honom..
LÅT OSS VARA FÖR I HELVETE! låt din son vara lycklig utan dig, för mig dig är han bara otrygg och ledsen..

ditt jävla stolpskott, ta gärna livet av dig för det är ingen som vill ha dig vid liv, det är alldeles för många som hatar dig.
snälla gör världen en tjänst och ta ditt liv!

Till min mammas ex:

Hur kunde du Lämna oss?! Vi var dina barn i flera år, du var min pappa genom de svåraste tiderna i mitt liv. Ingen förstod mig som du. Jag fattar att det tog slut med mamma, att dina känslor svalnade, hon har aldrig kommit över dig vet du. Men varför var du tvungen att lämna oss barn med? Du har hört av dig två gånger på tio år, och jag vet att du har dåligt samvete, att du var feg för att din nya tjej skulle ta illa upp. Men vad har man egentligen för förhållande om man inte ens kan tillåta dig till att träffa oss. Du bara stack, sa hejdå och sen var du ute ur våra liv, skaffade en ny familj, blev en helt annan människa. Du ljög för mig. Du kan gott ha ditt dåliga samvete, jag förlåter dig inte ännu, kunde inte ens förmå mig att säga orden den där gången du grät och ringde. Varför ringde du bara till mig? vi är tre systrar.Hatar att jag älskar dig, jävla idiot.

Till min patient

Undrar hur du mår och om du haft några fler panikångest attacker, undrar om det fortfarande blir bättre när du tänker på mig eller hur du gör för att ta dig igenom kramperna.
Vet att jag inte får kontakta dig men jag kan inte sluta tänka på dig, på sättet du såg på mig och hur du höll min hand.
Kan inte sluta tänka på tårarna som rann under ditt krampanfall och jag hoppas att du inte skäms.
Ångrar att jag inte sa hejdå och gav dig en kram, vill att du ska veta att du väckte något i mig som länge varit dött.
undrar om du tänker på mig där du är nu eller om det bara var stunden just då.
Önskar att jag fick ringa till dig och fråga hur du mår..

 

När du är i min dröm om natten,
är det som att öppna dörren till ett annat liv
som jag inte vet om jag vill ha
när väckarklockan ringer. 
Men jag längtar redan till nästa dröm.

till mina släkningar i himlen " kusinen 24 år, mormor och farfar"

snälla kan ni inte komma tillbaka? varför skulle ni tas ifrån mig så fort allihopa på mindre än 1,5 år.
det går inte en dag utan att jag tänker på er, det går inte en ända jävla minut utan att jag saknar er.
allt vore mycket enklare om ni fanns här i mitt liv, thilian var så stolt över er, speciellt mormor zenta och farfar helmer. min kusin emelie minns han inte så mycket ! :(

mormor, du led så länge i nästan 30 års tid så led du av den förbannade sjukdomen kool, det var så hemskt att se dig lida, att bar tyna bort mer och mer för varje dag, det var en skön känsla när du gick bort, äntligen fick du din vilja fram. du ville dö och du fick dö.! det var sorligt och jobbigt att du gick bort, men det var härligt på ett sett. du fick slippa lida <3
thilian pratar om dig hela tiden mormor, flera gånger i månaden fråga han vad du gör i himlen, en tid tillbaka så pratade han om dig varje dag i två veckors tid. att du hade det bra och att han saknade dig. han sa att han ville träffa dig igen. jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. det var så underbart att höra att han kommer ihåg dig, men så hemskt att han eller du inte få träffas mer..
mormor du blev bara 68 år gammal, men du hade lvet ditt liv iaf till en stor del.
du hade 5 älskade barn, och 15 älskade barnbarn, innan du dog hade du också 4 barnbarns barn, nu när du har dött har du fått tillökning, det har kommit 4 barnbarns barn till och och ett till är på väg!
vi är stolta över dig mormor <3
jag älskar dig mormor <3 du var och är min bästa vän ! <3

emelie, du var så stolt över mig, att jag blev mamma ungt. du var en av dom som aldrig tvekade. snälla kom tillbaka.
det är jobbigt att gå förbi det huset som nu brann ner för snart tre år sedan, i ett av dom rummen låg du i. skulle jag kunna spola tillbaka tiden hade jag gjort det, för det var den värsta dagen i mitt liv, aldrig att jag känt sådan sorg innan. det kändes som att hela min kropp skulle gå sönder.
dina vänner, våran släkt, folk på byn påminner mig varje gång dom ser mig hur lik jag är dig. när mormor levde och du hade dött så trodde hona tt det var emelie som kom in för dörren. det tar hårt på mig att vara så lik dig, även ifall jag älskar dig och du var min förebild och du kommer förbli min förebild. finns ingen jag ser upp till så mycket som jag gör till dig..
idag var jag, thilian och min kompis becca och hennes son brian uppe vid kyrkogården och hälsade på dig och farfar, även beccas farmor.
och det var så hemskt att se din grav, gråten fanns i halsen och jag gick snabbt där i från. jag ville stanna och prata med dig, men jag orkade inte när andra fanns i närheten. jag vill upp och prata med dig själv. älskade emelie, du är så vacker, himlens vackraste ängel <3
det ända jag vill säga är att jag älskar dig för allt här i världen och jag önskar att en dag så träffas vi igen <3
du blev bara 24 år gammal du hade hela livet framför dig, det hade knappt börjat. varför ? en fråga utan svar

farfar, du blev sjuk hastigt och en dag kom diagnosen cancer i varenda organ i kroppen. du fick inget veta för att du inte skulle bli orolig, du visste bara att du var sjuk, men inte hur sjuk! det var skönt att du inte fick veta något.
du var en gubbe som aldrig klagade, inte änns när du var som sjukast. för då sa du att allt va bra!
det är så tomt att komma ut till mamma och pappa när man vet att du inte är där och pyssla i trädgården. det är så tyst att inte få höra din röst säga hej varje gång vi gå dit!
men du blev 86 år gammal och det var okey att då dö, du hade levt klart ditt liv.
jag älskar dig farfar <3