Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Till svinet, som jag var aldeles för snäll mot!

Du gav mig cellförändringar din idiot! Jag litade på dig, du berättade allt för dina vänner, även det mest privata. Jag var tydligen inte värd att skydda på ngt sätt IDIOT! Jag är så arg på mig själv för att jag uppträdde så sansat och vuxet, för att jag inte bara fick ett hysteriskt utbrott! Tänk bortom dn egen näsa ngn gång, visa andra människor ngn typ av grundläggande respekt!

Till dem som undrar varför jag ej skickar det här. Jo, för att jag inte vill ge honom ngn typ av information om mitt liv någonsin mer, även om det ibland innebär att jag får kväva mitt raseri o sitta på mina händer!

Till X:

Du vet själv vad som hände. Du VET att du våldtog mej. Ändå kastar du föraktfulla blickar på mej och MITT barn när ditt patetiska arsle råkar möta oss ute.
Jag hoppas att du dör en mycket plågsam död i prostatacancer och får syfilis så din äckliga kuk ruttnar och faller av.
Det ger mej extrem njutning att se hur ditt liv gått käpprätt åt helvete sen den dagen. Hur du gått upp en massa i vikt, fått finnar, flottigt hår och förlorat nästan alla dina vänner.
Du har inget jobb för ingen vill anställa dej. Du är ful och allmänt vidrig. Du går på socialbidrag och har sunkiga kläder som du försöker gömma under en fejk-märkesjacka.
Jag tror på Karma.
Det kanske du också borde gjort.

Hoppas du dör långsamt framför tåget.

//Miku

Till min bror:
Var tog du vägen? I 15 år nu har jag väntat på ett svar, få reda på vad som hände den där dagen.
Hoppet att få prata med dig igen finns alltid kvar även om jag vet att det aldrig kommer ske, du kommer aldrig tillbaks och vi kommer antagligen aldrig få veta vad som hände, ibland vill jag bara ha tag på den där jäveln som gjorde att jag aldrig mer kommer att få prata med dig. Men snälla storebror kom snart och hälsa på mig i drömmen igen för nu var det länge sen. Du vet väl att min son har fått ditt tilltalsnamn som andra namn, som en "hyllning" till dig. Längtar så till den dag jag får träffa dig igen! Kommer alltid sakna dig.
Kramar från lillasystern med gumminäsan...

Till min Pappa:

Varför lämnade du mig? Om du hade funnits kvar i mitt liv hade det sett helt annorlunda ut. Då kunde jag också säga att jag har en pappa, precis som alla mina klasskompiar, vänner, pojkvänner men jag har ingen pappa att prata om för du finns inte här. Jag låtsas som om jag inte bryr mig om det och är glad ändå men det är jag inte, för jag har alltid haft en stor sorg över att du inte kunde lära mig saker, inte hjälpa mig med läxor, inte göra saker tillsammans, inte vara en manlig förebild för mig, inte ta hand om mig när jag var sjuk, inte haft dig att prata med och komma till när jag var ledsen eller glad och berätta saker, haft en pappafamn att krypa in och känna din pappadoft. Jag vill också vara Pappas flicka, fast jag är vuxen nu.

Vill ju så gärna träffa dig men vet inte om jag vågar. För det finns så många känslor inom mig för dig, både med hat och kärlek och vet inte riktigt hur jag kommer att reagera när jag ser dig. För du vet inget om hur mitt liv har varit eller är och börjar jag berätta så kommer jag börja gråta över alla år av saknad och jag vill inte att du ser mina tårar. Jag har varit så arg på dig men har någonstans ändå förlåtit dig för vad du gjorde mot mig, för du är ändå min pappa och du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta fast jag är väldigt väldigt besviken på dig. Det finns ingenting i världen som får en pappa att överge sitt enda barn, men du gjorde det ändå.

Din dotter

Mail till killen som utnyttjade mig sexuellt under drygt ett år när vi var "ihop" som unga tonåringar. 

Det har gått många år men effekterna av vad du gjorde mot mig som 14 årig tjej finns kvar. 
"Det är ingen idé att du gråter,  jag kommer inte sluta endå"  Min sexualitet är förstörd för alltid. Jag kommer alltid att koppla sex till något som är vidrigt och fel, men det är väl precis det du vill? Det är väl det du går igång på?
Jag har alltid  funderat på om du gjort samma sak mot alla dina flickvänner, om du till och med förgriper dig sexuellt på dina barn? Barn som jag nu tragiskt nog förstått att du har.
Du vet att du är en vidrig liten äckliga människa va? Samhällets oönskade diarré på buffébordet. Att du är en sådan som folk alltid listar upp när man frågar "vad hatar du mest?" 
Du vet att jag aldrig tyckte om dig va? Att jag ansåg dig vara ful och äcklig, pinsam och vidrig? Att jag bara stannade mig dig för att du lyckades intala mitt unga psyke att det var sådär ett förhållande fungerar. Du sa:
"Du är bara en äcklig grodfitta, ingen annan än jag skulle vilja ha dig och om du gör slut tar jag livet av mig och alla kommer då få veta att det var ditt fel" 

Men du, ditt äckel - Det är du som är en vidrig grodfitta och du skulle bara veta hur många gånger jag önskat livet ur dig!