Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!
Till min Pappa:
Varför lämnade du mig? Om du hade funnits kvar i mitt liv hade det sett helt annorlunda ut. Då kunde jag också säga att jag har en pappa, precis som alla mina klasskompiar, vänner, pojkvänner men jag har ingen pappa att prata om för du finns inte här. Jag låtsas som om jag inte bryr mig om det och är glad ändå men det är jag inte, för jag har alltid haft en stor sorg över att du inte kunde lära mig saker, inte hjälpa mig med läxor, inte göra saker tillsammans, inte vara en manlig förebild för mig, inte ta hand om mig när jag var sjuk, inte haft dig att prata med och komma till när jag var ledsen eller glad och berätta saker, haft en pappafamn att krypa in och känna din pappadoft. Jag vill också vara Pappas flicka, fast jag är vuxen nu.
Vill ju så gärna träffa dig men vet inte om jag vågar. För det finns så många känslor inom mig för dig, både med hat och kärlek och vet inte riktigt hur jag kommer att reagera när jag ser dig. För du vet inget om hur mitt liv har varit eller är och börjar jag berätta så kommer jag börja gråta över alla år av saknad och jag vill inte att du ser mina tårar. Jag har varit så arg på dig men har någonstans ändå förlåtit dig för vad du gjorde mot mig, för du är ändå min pappa och du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta fast jag är väldigt väldigt besviken på dig. Det finns ingenting i världen som får en pappa att överge sitt enda barn, men du gjorde det ändå.
Din dotter