Erfarenheter av att börja skolan ett år tidigare?

Hej
Jag borjade i 2-an som 5-aring och min syster i ettan som 4-aring. Vi bade kunde lasa som 3-aringar,sa darfor.

Positivt = jag hade aldrig trakigt i skolan, och tid att gora tva hogskoleutbildningar i totalt olika omraden. Hann lara mig 7 olika sprak, fast pa olika nivaer. Jag var kand som barn i mitt land for att skriva bocker. Nar jag var 6 ar hade jag redan skrivit en hel serie av bocker. 

Negativt = jag fick mitt MBA nar jag inte ens var 21 och borjade ha ett riktigt jobb direkt. Svart att bli tagen pa allvar , fick sminka mig och kla mig strikt i borjan for att latsas vara aldre+ jag hade plostligt mycket trakigt eftersom jag upplevde att tempot var valdigt langsamt pa jobbet i forhallande med mina tidigare studier. Darfor bestamde jag mig for att skaffa en MFA (Master of fine arts) samtidigt som jag jobbade. 

Men det positiva overvager det negativa, men tanke pa 

 
Allt gick bra for min syster ocksa, bade professionellt och socialt.

Jag har svart att forsta det svenska systemet dar man i princip inte gar om aven om man inte klarar uppgifterna, eller a andra sidan inte far borja tidigare i princip, samtidigt som barn i forskolan som ar i totalt olika utvecklingstadier mellan 3 och 6 ska oftast behova vara i samma "storbarnsavdelning". 

 

Tack för dina synpunkter, intressant att höra hur det funkar i andra länder också! Vi funderar på att låta dottern börja ett år tidigare, men möter väldigt mycket ifrågasättande när vi berättar det för folk. Är inte ett lätt beslut!

Vår dotter började skolan ett år tidigare. Både kunskapsmässigt och socialt har det gått jättebra. När hon skulle börja förskoleklass märkte vi att hon redan kunde det de skulle göra i förskoleklassen och att hon behövde mer stimulans och ordnad undervisning. Hon fick gå två månader i f-klass på våren och börja med den klassen i ettan. Vi har ett bra dagis, som tydligen var skolförberedade på ett bra sätt.

Det är ju så oerhört individuellt. Jag tycker att ni huvudsakligen ska utgår från hennes utveckling - inte i fråga om rena "ämneskunskaper" - utan socialt och rent mognadsmässigt. Som lärare har jag erfarenheter där det gått jättebra och där det gått mindre bra. Har nu en elev som kunskapsmässigt vad inte har några problem att gå i den årskurs han går men som är för liten på andra sätt. Han hade mått mycket bättre på alla sätt att gå i sin åldersklass och arbetat på sin nivå kunskapsmässigt där. Tror inte det finns ett rätt eller fel, man måste utgå från det enskilda barnet.

Ja, eftersom man gar i skolan for att umgas socialt och inte for att lara sig nagra kunskaper iallafall ?
sa hur mycket man kan kunskapsmassigt ar val totalt ointressant i denna fraga.

Det ar bara hur manga kompisar man har och hur poppis man ar som bor spela in i det svenska systemet som ligger i framkanten! 

Oj oj ngn som råkat trampa på en öm tå Calingrad? Det ena utesluter inte det andra :)

Håller med Frösöblomster är ert barn före i både mognadsgrad och sk ämneskunskap kommer h*n förmodligen trivas bättre med att börja ett år tidigare annars finns det väl egentligen inte så stor anledning att stressa på en skolstart

Hej
nej da jag mar bra. Jag ar bara irriterad att kunskaperna inte varderas pa ratt satt i Sverige.

Man blir misstankt omedelbart om man rakar kunna mer an de andra och forsta snabbare. Da kanske ar man intellektuellt begavad men socialt obegavad, och det sociala ar ju minst lika viktigt an det intellektuella. Hur manga ggr har man fatt hora detta ?

Det finns vissa likheter mellan Sverige och Pol Pots Cambodia.

TS sager ju detta nar hon skriver: 
"Vi funderar på att låta dottern börja ett år tidigare, men möter väldigt mycket ifrågasättande när vi berättar det för folk"

Trist tycker jag. Man ar battre behandlad som barn i Sverige om man har en "diagnos" an om man har latt i skolan.

 

Vi fick frågan av dagis om vår dotter inte skulle börja skolan direkt...då hon ligger före alla andra.

Men vi ville ej, utan kände att hon skulle följa sina vänner i samma ålder. Varför ska man göra barnen äldre än vad de är? 

I den svenska skolan sitter inte eleverna på varje lektion och lyssnar på vad lärarna pratar om för att sedan arbeta ensamma. Det är mycket interaktion mellan eleverna. Om en elev inte har nått samma mognadsgrad som de andra eleverna kommer det bli mycket svårare för denne elev att interagera med de andra eleverna. Det finns alltså en risk för att eleven kommer känna sig utanför och missförstådd.

Frågan är vad som är viktigast för dig som förälder i en sådan situation. Själv har jag inga problem att utmana min son intellektuellt på hemmaplan, han är däremot inte redo att tampas med barn som är ett år äldre än honom. Och eftersom jag föredrar att han är glad i skolan än olycklig (jag tror han helt enkelt lär sig mer på det sättet) så hade min son mått bäst av att gå med barn i samma ålder som han.

Flickor brukar generellt ligga före pojkar mognadsmässigt. Att låta en flicka börja skolan ett år tidigare än sina jämnåriga är därför antagligen lättare.

Jag tänkte på dig när jag satt på ett skolmöte häromdagen och en kvinna skolad i Hong Kong (för att sedan går vidare till Berkely i ung ålder) berättade varför hon föredrog en progressiv skola framför sin erfarenhet.

vad dumt av er, men ganska typisk reaktion.

Sa hon befinner sig pa en storbarnsavdelning med 3-aringar istallet? 

Livet ar kort ! Jag tycker att det ar mer intressant att fa mer tid for att studera pa universitetsnivea istf att studera pa dagisniva.