Erfarenheter av att börja skolan ett år tidigare?

Jag anser att det TS (och du) behöver tänka över är att barn är ganska komplicerade. Eller TS har säkert tänkt på allt detta, det är därför hon vill att fler ska komma med erfarenheter. Detet är inte bara att slänga in en unge i skolan bara för att de är där kunskapsmässigt. De måste klara av det på andra plan också. Och det kan finnas en väldigt stor diskrepans mellan barnets starka och svaga sidor vilket gör ett överhoppat skolår kan leda till något lyckat eller totalt misslyckat.

Vill gärna lä läst gga till våra erfarenheter inom ämnet.
När vår äldsta gick på dagis så frågade de om hon inte skulle börja tidigare eftersom hon kunde läsa (när hon var fyra), lekte bra med de ett år äldre barnen och var väldigt lång.
Vi avböjde och tyckte av olika anledningar att hon skulle följa sin årskull. I samma veva bytte hon dock dagis. 
Vi valde sedan noga skola och tyckte vi hittade en väldigt bra och hon började förskoleklass. Efter mindre än ett halvår sa personalen ifrån. De hade jobbat i förskoleklass i tio år men kände att de inte kunde stimulera henne. Fritidspersonalen tryckte även på att hon behövde vara mer bland äldre barn plus att hon fortfarande var väldigt lång. Det bestämdes då att hon skulle hoppa över år ett och börja direkt i tvåan.
Det gick sådär, barnen i nya klassen accepterade henne,gamla klassen tjatade dock på henne och alla föräldrar på skolan ska vi inte tala om.
Som tur var flyttade vi till en annan stad efter ett halvår. Där funkade det hur bra som helst.Hon fick en fantastisk lärare som lät henne utveckals och stimulerade henne bra. Socialt funkade det fortfarnade bra men hon växte ifrån dem också och tyckte att de var barnsliga.
Nu har hon börjat fyran på en ny skola. SKolan är rolig, återigen bra lärare som låter henne skriva arbeten på engelska istället,låter henne räkna i en annan mattebok och andra småsaker som gör att hon tycker att skolan är rolig. Hon har det socialt bra (lite kantig men det är mer ett personlighetsdrag än åldersmässigt) Hon är fortfarande lång och ligger lika med de andra i puberteten (hade snarare varit jobbigt att vara så tidig med de ett år yngre)

Oj långt men det är vår historia iaf.    

Oj, här har det hänt mycket, jag läser allt med stor intresse och tar till mig av allt ni skriver.
Jag har ju inte gett någon bakgrundsinformation till min fråga..
Vår dotter började tidigt på storbarnsavdelningen på förskolan och har där "hängt med" dem som är födda året innan. På förskolan glömmer de ofta bort att hon är '07:a, de upplever henne som på samma nivå som 06:orna och leker i princip inte med de som är födda samma år som henne. Om hon ska börja skolan om 2 år som hon ska utifrån vilket år hon är född, får hon byta umgängeskrets om ett år då hennes kompisar går upp till förskoleklass. Hon är född i januari, hade hon fötts 2 veckor tidigare hade det inte varit någon diskussion, då hade hon börjat om ett år.. För vår del handlar det inte om det kunskapsmässiga, utan mer om att få fortsätta med sina vänner. Sen är det naturligtvis viktigt att hon hänger med kunskapsmässigt också, men det är jag inte orolig för.

Jag pendlar verkligen fram och tillbaka, å ena sidan att få hänga på kompisarna och fortsätta utvecklas med dem, å andra sidan att inte riskera att stressa på henne, att hon ska få vara barn så länge som möjligt. Vi kommer att följa upp noga med förskolepersonalen under året hur det går och vad de tycker och även prata med skolan där hon kommer att börja oavsett när det blir. Det är samtidigt intressant att höra andras erfarenheter och synpunkter för att få mer infallsvinklar och tankar kring vad vi ska vara noga med att tänka på.

Jag måste säga att jag tycker Caliningrads inlägg är intressanta att läsa, då tankesättet skiljer sig mycket från hur det svenska utbildningssystemet ser ut. Jag kan tycka att man ibland (utan att vara särskilt insatt i frågan, så jag kan ju ha fel!) inte tar riktigt tillvara på studiemotiverade och lättlärda barn i den svenska skolan, vilket jag tror är mycket vanligare i andra länder. Högern har ju varit inne på det med tankar om "elitskolor". Jag skulle dock inte vilja ha någon skola som bara fokuserade på eliten, utan det ska finnas utrymme för att gå vidare om man ligger långt fram, men även utrymme för de som inte har lika lätt att lära sig. Det är inte en helt lätt nöt att knäcka, att tillgodose allas behov av en vettig utbildning på en lagom nivå.

Hmm, det lät kanske lite konstigt det jag skrev, att det för vår del bara handlar om att få fortsätta med sina vänner.. Det viktigaste är ju naturligtvis att hon känns redo, att hon har den sociala förmågan som behövs och de kunskaper som är nödvändiga. Och vi upplever, liksom förskolan säger att de upplever, att hon är jämbördig sina kompisar som är födda året innan. Men sen tycker jag också att det finns ett värde i att reflektera kring vilka vänner hon har. Hade hon haft de kunskaper hon har nu, men bara haft vänner födda samma år som henne, så hade vi med största sannolikhet inte funderat över det. Nu har hon dock i princip bara vänner som är födda året innan henne, och då väcks frågan..

Det känns som jag mest snurrar in mig i nåt otydligt resonemang, får se om jag kan uttrycka mig klarare när jag inte är så fasligt trött..

Tack Lollolis.
Det som fascinerar mig i hogsta grad ar att svenskarna ar helt overtygade att de lart sig "tanka sjalva" tackvare sitt fantastiska utbildningsystem nar alla tanker egentligen pa samma satt eftersom ideologin ar extremt stark i Sverige och allt som avviker fran denna anses misstanksamt. Det gar knappt att ha en debatt i Sverige kring undervisningen och uppfostran (oj oj oj ... forbjudna ord det ocksa, da lararen ska vara en "medarbetare" osv) , jamfort med i andra lander dar folk kan naturligtivis ha olika asikter men ar mer lyhorda till olika "tank".
 
Jag har bott och arbetat i ett 10-tal lander, sa jag kan se det hela med lite avstand. Nar jag kom till Sverige tyckte jag forst att det var sa underbart att landet var sa avancerat ekonomiskt nar fet fanns sa lite krav i skolan (jamfort med det landet jag kommer ifran). Men nu har hela varlden forandrats. Det finnsrisk for Europa att inte hanga med om man inte gar tillbaka till hardare disciplin och krav i skolan och i arbetslivet, dar det i princip rader samma slapp attityd. Mycket svart att genomfora ett projekt i Sverige, med alla som vabbar, som slutar kl 16 for att hamta pa dagis, som ar foraldralediga ar efter ar osv, som ar utbranda (! hur kan man vara det i Sverige ?) och sjuklediga osv.

Sverige ar inte ett ensamt land utan tilhor en oppen ekonomi. 

Hej
jag kan lagga till att jag var fascinerad av Sverige nar jag kom dit eftersom ett sa litet land hade en sa stark industri da.
Ett land med bara 9-miljoner invanare som hade Volvo, Saab, ABB, Electrolux, Ericsson.... 
Ja, det ser lite annorlunda ut idag och allt har forandrats pa valdigt kort tid.

Pa den tiden lat man inte heller ungdomarna saga "j*vla fitt*an" i skolan som nagon annan namnde i ett trad. Detta ar absolut bedrovligt och katastrofalt inser jag. Skoleleverna tillbringade inte hela sin lediga tid bakom facebook och andra ovasentligheter som inte fanns da.

Jag foljde fran utlandet de surrealistiska debatterna kring: ska man ha betyg i grundskolan? ska en larare kunna ta en mobiltelefon ifran en elev?
Men halla ???

Varfor ska svenska skattebatalare betala sa vansinnigt hoga skatter om skolan inte fyller sin funktion och om lararna ar radda for eleverna???

Ar jag verkligen den enda som inser hur dekadent Vasterlandet ar numera? 

Nu tycker jag inte alls att det är så illa ställt som du anser Caliningrad. Jag kan också konstatera att jag främst grundar det på mina egna erfarenheter av skolan, så det kan se helt annorlunda nu.. Hur som helst så börjar diskussionen bli alltför mycket OT och jag hoppas vi kan återgå till eventuella ytterligare erfarenheter av tidigarelagd skolstart!

Jag håller med om att den svenska skolan inte är så bra på att ta hand om starka elever alltid. Det är inget som jag någonsin sagt emot. MEN jag tror inte att starka/snabba elever alltid mår bäst av att flyttas upp en årskull. Är de snabba kommer de antagligen rent kunskapsmässigt fortfarande bli lika uttråkade. Jag har flera ex på elever som är snabba och lättlärda men där de aldrig riktigt fått arbeta med sin kunskap. Eller vad sägs om flickan med enbart 5:or som trodde det var skotten i Sarajevo som utlöste första världskriget . Ett typiskt ex på hur innantillärning inte ledde till förståelse. Eller killen som räknade hur snabbt som helst och på ytan var väldigt duktig i matte men på en fråga svarade att det var 9 mil till grannstaden och inte 9 km. Något han kanske borde reflekterat över eftersom han körde sträckan på moped varje dag.

Vi valde skola just för att vi ville att sonen skulle få utmaningar istället för att bara pushas uppåt i ett snabbare tempo. Jag tror han gynnas mer av det än av möjligheten att börja universitetet när han är 17 istället för 18. För ärligt talat, vad gör 1 eller 2 år när man kommit upp i de åldrarna? Hur mycket efter är män i universitetsvärlden i Sverige trots att de förr fick ta ett sabbatsår innan universitetsstudier pga värnplikten?

Lollolis, jag tror att om din dotter redan hänger med åldersgruppen över henne så skulle jag låta henne hänga på! Då får hon fortsätta med sina kompisar och även om hon inte haft enkelt för sig i skolan tror jag hon hade mått bäst av det.

Jag började ett år tidigare och det har gått bra. Duktig i skolan och självklart haft kompisar. Mina klasskompisar var ju mina kompisar, oavsett när man var född. Jag har alltid haft äldre kompisar, är väl lite lillgammal. Den enda nackdelen var myndighetsdagen när jag fick vänta oändligt länge på att få hänga med på krogen.

Okej vad då ta saker för givet..skulle det varit så att hon skulle börjat 1 år tidigare så skulle hon hoppat över nollan och börjat direkt i 1:an. Så jag fattar inte varför du tar för givet att hon skulle vara på en storbarnsavdelning med 3 åringar????

Men vi ville som sagt att hon skulle följa sina kompisar i samma ålder så nu går hon i nollan. Och hon trivs jätte bra så vi är alla glada att vi gjorde rätt val .

Så sluta ta saker för givet och fråga istället om det är något du undrar eller inte förstår.

 

Jag tror att detta med att hänga med kompisarna är ett helt ovidkommande argument. För hur många av oss har kompisarna från förskolan och första åren i skolan kvar? Nej, kompisar kommer det nya allteftersom - så ur det perspektivet kan hon gå kvar.

Däremot tror jag att det faktum att hon är född mkt tidigt på året och dessutom "försigkommen" gör att hon säkerligen klarar skolan bra ihop med 06:orna. Häromdagen var jag en hel dag på förskolan och insåg då att jag saknade ett barn i "5 -årsgruppen" - sen kom jag på det, hon var född feb 07. För mig varadet självklart att hon och min 06:a (oktober) var jämngamla och skulle komma att följas åt i skolan men vips var hon för liten. Märkligt.

 Jag började själv skolan ett år tidigare (vid 6 år på den tiden), jag är född i maj och hade bara fördelar av att ha börjat ett år tidigare. Aldrig reflekterade jag (eller mina föräldrar) kring att jag inte klarade en uppgift för att jag var ett år yngre än övriga. På den tiden fick man göra ett "skolmognadstest" och klarade man det fick man börja. Kolla om något liknande finns idag?