Blandraser med bordercollie, vilka är att föredra?

Jag förstår din ståndpunkt - självklart är blandraser också djur som behöver bli omhändertagna. Men att köpa en blandis från en blandrasuppfödare är att bidra till att massproduktionen av billiga hundar ökar (= fler hundar som far illa), vilket inte är eftersträvansvärt.

Ordet "miffon" använde jag om den kategorin av människor som verkligen TROR att blandraser är friskare - vilket fortfarande är ett väldigt ointelligent ställningstagande - och därför valdes det ordet. Om det sedan är moraliskt korrekt, hör inte hit.

Likväl som jag föraktar blandrasuppfödare, likväl föraktar jag de hundorganisationer som tar in gatukorsningar från andra länder till Sverige. Det finns redan hur många hundar som helst i det här landet som BEHÖVER hjälp - och så är det någon "hundfrälst" som gör dessa svenska hundar en björntjänst till förmån för utländska bastarder.

Jag måste även understryka att även jag är ägare till en blandras - men jag insåg ganska snabbt mitt misstag. Men på grund av detta avlivar man inte eller ger bort något som man har tagit ansvar för. Jag hade kunnat ta emot en blandras i mitt hem igen - om den behövde hjälp - men ALDRIG att jag hade betalat många kronor för en sådan.

Varför blandras? Det är ett lotteri även mef en renras med kollafe föräldrar...med en blandning ökar risken för sjukdomar då föräldrarna inte kolllas.

WORD

Köp då en blandras där föräldrarna kollats. Händer ju faktiskt att det blir tjuvparningar mellan två meriterade hundar av olika raser, även om det tillhör ovanligheterna.

Måste man välja mellan pest eller kolera - sår är ju faktiskt blandningen som du beskriver att föredra. Då har man åtminstone lite kött på benen med sjukdomshistoria. =P

Vi har en BC blandning. 50% samojed, 25%schäfer och 25% Bc. Världens underbaraste hund! Snäll och otroligt smart och lättlärd. Oerhört lyhörd. Han kallas för nallebjörnen i området:)

Hej orkar inte läsa allt men jag har haft en bc - schäfer, den absolut bästa hund jag haft. Fick henne som omplaseringshund när hon var 6 mån då uppfödarn hade tagit tillbaka henne då hon hade blivit misshandlad. Det tog ca 1 år av testning. Då hon rymmde, gick till anfall mot bilar, tåg mm sen var det plöstligt som hon förstod att jag var konsekvent att hon inte fick göra så men att jag inte slog henne för det.

Hon levde till hon var 12 år och var frisk hela tiden, älskade alla djur, tog hand om kattungar, låg bredvid vagnen när barnen sov ute o gnydde när de vaknade, var bästa kompis med en häst. Framför allt var hon hela familjens bästa vän och en hund vi saknar jätte mycke.

Men som det är i alla hund affärer kolla hur föräldrarna är,    

Detta var ju en kul fråga!

Jag letade renras efter att ha fått avliva 2 unghundar på raken, välstammade snygga och med väldigt stor potensial inom utställning och bruks! TYVÄRR hade de nedärvda defekter och sjukdomar som är vanliga bland dessa raser och det tog också deras liv för att idioter inom utställning och bruksvärlden avlar på helt galet fel hundar för att de har fått fina pris både inom bruks och utställningsvärlden och det enda som krävs för att få avla vidare på hundarna är HD och AD..... 

 

Jag hittade dock min fina lilla blandistjej, en helt galen blandning på 4 raser - Rottis, ESSP, Boxer & naturligtvis en stänk av Border Collie.. Fantastiskt kul har jag haft tillsammans med mig tjej som varken har varit sjuk eller skadad, som 10 månaders valp tog hon första pris i LK1, guld såklart och med högsta möjliga poäng. Som 18 månaders unghund har vi kravlat oss upp till LK3.

Hennes samarbetsvilja är enorm, kontakten är helt otrolig och hon har fått ett psyke som inte är ur denna värld, hon respekterar ALLA, går ihop med ALLA, noll jakt och vall instinkt, normal vaktinstinkt (går och kollar vid dörren om det plingar, skäller dock ALDRIG) Älskar alla människor, från små bebisar till gamla herrar, inte rädd för något, oavsett vad jag utsätter henne för så är hon inte rädd för det utan antar utmaningen med en viftande svans. En av och påknapp, otroligt driv vid arbete, slappnar av och kan slappa flera veckor i rad utan mental och psykisk stimulans utan att man märker av det men lika het på gröten varje gång det ska arbetas.

Hon är en HELT otrolig hund och både HD och AD röntgad, hälsokollad, ögonlyst och vice versa och HELT FRISK!

Hon kan arbeta med 50 hundar omkring sig, det är BARA matte som gäller, skottfast och ja, det finns alltså INGET negativt med henne. Spårnos som heter duga, men tyvärr får man inte tävla i det med blandras.

Försök att hitta dessa egenskaperna, denna arbetsvilja, denna kontakt, denna otroliga "vara till lags" och totalt problemfria hund i en renras!

DÄRFÖR köper jag blandras, för att min TJEJ har bevisat, att med rätt raser och med rätt arbete kan du få allt i en hund!

Tänkte ta valpar på henne för att föra vidare dessa egenskaper min hund faktiskt besitter, och för att få en till lika fantastisk hund. Tyvärr så är jag rädd för att valparna ska hamna i fel händer och bli alldagliga sällskapshundar vilket de flesta blandras blir.. Så istället köpte jag en ESSP, Cocker, Schäfer blandis, nu 12 veckor och här hittar man också denna fantastiska kontakt, arbetsvilja och otroliga driv. Vi får se hur det går för tjej nummer två 

Vi hade en blandis en gång av korsning med bla siberian husky och border collie. Det var även pointer i henne. Det var ett helvete ibland.
Världen snällaste hund, en omplacering som ingen ville ha, vi ville ge det en chans så hon inte behövde bli avlivad.
Vi jobbade röven av oss. Hon åt upp halva hemmet. Blev aldrig trött. Vi tränade allt. Främst mental stimulans men även drag.

Min erfarenhet av detta: vissa raser ska absolut inte korsas. Och har man inget intresse i vallning eller någon typ av avancerad agility-karriär så kan man köpa andra raser. 

Border collie är en ras med många goda egenskaper. Dessutom är den frisk och sund. Det är ingen tillfällighet att den används i blandrasaveln. En aktiv ras blir inte heller automatiskt en galning så fort man korsar in en annan ras. Men det är viktigt att veta att man aldrig vet hur mycket eller av vardera ras som slår igenom hos avkomman, och det är såklart viktigt att man väljer raser som inte är för olika, eller med egenskaper som inte fungerar bra ihop. Dessutom är det viktigt (precis som när man väljer renras) att man är noga med att välja förädrahundar som har den mentalitet och sätt som man söker.

Jag skulle aldrig rekommendera någon att köpa en blandrasvalp med mkt border collie. Därför att om bordern slår igenom mycket så har man en sjuhelsikes hund - en hund som kräver mycket stimulans. Inte en galen, stressad, mentalt dålig hund, utan en hund som kräver mycket stimulans, precis som en renrasig border collie. Däremot rekommenderar jag att man letar efter en vuxen borderblandning om man söker en aktiv, intelligent hund. Då vet man vilka egenskaper som slagit igenom och kan välja hund utifrån det. För en borderblandning kan vara jättebra och har ofta många goda egenskaper från bordern. Men sen ska tilläggas att det finns olika sorters border collie och dom har olika sätt. Nya zeeländska bordern är inte densamma som den irländska tex. Trots att det är samma ras.

Vi har en hane som blir 10 år i sommar. Han har ca 6% schäfer och resten är Border collie. Han är en fantastiskt harmonisk hund, positiv, lättsam, intelligent, avkopplad, orkar vara med på allt och hålla högt tempo. Totalt ostressad och inget vall - vad vi har märkt. Han är en aktiv familjehund som är med i stallet och på promenader, på arbetsplatsen och olika familjeaktiviteter. Men han har aldrig tränats vid sidan om det. Han är otroligt lättlärd, samarbetsvillig och har aldrig behövs godis för att motiveras. Även andra vi träffat på säger att han är en sån där hund som man tar hem, sätter på golvet som valp och så bara blir det en bra hund. Min sambo köpte honom som valp när han var 20 och han har inte haft några ambitioner med honom, han köpte honom för att ha en kompis.

Nu har vi köpt en till blandras med border collie. Han har 12% golden, sen är resten border. Det var mycket stor skillnad på individerna i kullen, några var mycket golden men med borderns färger, medan andra var mycket border. Vi valde (med uppfödarens inrådan) en av dem med mycket border i sättet för vår livsstil. Han är nu bara 15 veckor och trots att vi varit noga med val av föräldrar är vi medvetna om att en hund med den korsningen som vi har kan komma att kräva mer än vi idag gör med våra hundar. Men i och med att vi valt en sån kombination har vi också pratat om hur vi ska agera i en sån situation och givetvis blir det vi som får anpassa oss efter hundens behov. Om det så är vallning som krävs.

Jag har träffat många borderblandningar och faktiskt inte någon som är stressad och galen som jag kan minnas. Men det är inte alla som jag tycker är bra mentalt för det. Precis som det är många renraser som jag inte heller tkr är bra mentalt.

Men TS, vad gör du om bara BCn slår igenom och du får en hund som MÅSTE valla och verkligen jobba?
De tre raserna kan (kommer?) att krocka rejält! Och det blir inte en kul upplevelse!

Vi är inne på vår andra bordermix . Dem bästa roligaste goaste klokaste hundar vi haft.