INTJ typernas snacktråd :)

Jag har bra minne om det är något som intresserar mig. Som 3 åring memoriserade jag hela snövit. De trodde jag läste till jag kom till PLING där man skulle vända blad .
Detta har hjälpt mig i mina studier då jag är både dyslektiker och dyskalkulektiker.
Jag kommer även igår vissa incidenter när jag satt i barnvagn vilket förvånade min mamma.
Jag tappade en långben tablettask över vagnskanten. En hundsvans sopade till mig så jag trillade när jag satt på golvet osv.. Vi hade ingen hund.
Har även öga för detaljer tex ser figurer i stener och moln som de flesta inte ens tänker på. Även minne för detaljer i vissa situationer och hur folk ser ut och vad de har på sig.
Känns nästan som man skannar sin omgivning.
Känner ni också så ibland?
 

Som treåring lärde jag mig läsa. Eller, mina föräldrar lärde mig bokstäverna, läsningen knäckte jag själv.

Jag kan också minnas specifika detaljer, men det verkar hänga ihop med hur jag associerar och sammankopplar världen i sin helhelt. INTJs ser ju mönster i allt, det är väldigt grundläggande för oss.

Är det någon mer än jag som studerar människor och mänskligt beteende precis hela tiden? FL är som gjort för det!

Ja visst och man analyserar allt hela tiden. Men det är ibland svårt att förklara det där med mönstren eller varför man tänker som man gör. Det är så komplicerat men så självklart för oss på samma sätt.

Jag tycker det verkar jobbigt för människor som styrs av sina känslor. Där ser jag mönstren i hur de råkar i trubbel hela tiden. Sen förstår jag inte hur man kan vara bekväm med sina beslut om man går på känslan utan att överväga situationen.

Just nu har jag ett viktigt beslut att ta och försöker samla så mycket information som möjligt. Jag är sjuk och det handlar om om jag ska opereras eller inte. Folk blir galna på att jag går från doktor till doktor (är utomlands). Men det skulle kännas hemskt att bara lita på någon utan att vara övertygad.

En vän gav mig rådet: Följ ditt hjärta!
Men hur gör man det undrade jag? Försökte förklara att nej jag har gått utanför mig själv och är som en betraktare nu, för att kunna se saken objektivt. Jag tycker synd om dem som följer sitt hjärta före sin hjärna för att det verkar som att de blir sårade och trampade på. 

Jag kan inte följa mitt hjärta, jag följer hjärnan.

Haha, logik före känsla. Samt att alltid ha en plan! Jag blir smått knäpp på folk som inte gör upp planer!

Nu förstår jag inte riktigt. Är FL alltså något mer än en observationsplats för INTJ-personer som vill studera andra? 

Hjärnan först och sedan en inituiv känsla.. Hjärtat..hm den kan viska lite..
Därav att man har blivit kallad hjärtlös..vilket inte alls stämmer. Jag låter det bara inte styra mig. 

Jo, känslokall har man ju blivit kallad ett par gånger. Jag ser det som att jag sparar på mina känslor till rätt tillfälle inträffar.

Ja precis. Jag har väldigt svårt för stora känsloutbrott à la drama queens.
Min sambo är en känslokille och kan bli väldigt arg för småsaker. Jag måste springa därifrån för att inte skratta ihjäl mig. Jag förstår inte att man kan reagera så överdrivet på en petitess. 

Det är det bästa man kan göra att gå där ifrån och ta en timeout. Det värsta man kan göra är att argumentera. Men det är svårt att låta bli.
Det svåra är när folk förstår en fel, när de tror att man är otrevlig fast man bara försöker förklara sin ståndpunkt.