Jag håller med dig myra. Jätte jobbigt det här. Jag har också ömma bröst av progesteron och ökat matlust men allting kan vara bara mediciner. Hoppas att du kan visa vägen till plusset under helgen.
Vi har nattgäster under helgen och måste hålla mig tills gästerna har åkt. Jag blir så deppig när jag testar negativt så att kanske testar på söndagskväll när allt är lugnt här. I så fall en vanlig kisstest. Just nu känns det som mensen är på gång men allt kan vara mediciner. Inget hopp här heller och försöker att inte tänkta på testet. Ruvardag 12 är lördagen. Tanke att det här är vår 8 ÄD försök blir man så knäckt när/om det blir minus. Om inte ens ÄD funkar, vad ska man göra då!? Jag har en rada mediciner för att dämpa endometrios och inflammationer - vandrande medicinskåpet. Ni testar på lördagen?
Vi har inga barn innan heller och hållit med ÄD i 5 år. ÄD var i börja en fantastisk nästan felfritt sätt att bli gravida. Vi väntade många år utan plus tills Vi plussade förra året men det slutade med utomkveds. Livet utan barn skrämmer mig och vet inte om sambon vill det eller om det är ett alternativ. Han är dock positiv än så länge - det är inte hans kropp som sviker. Det är ju pengafråga oxå och åldern.
Myra du kan ta progynon men dosen vet hag inte. Själv tar jag nu 4 st progynon via magen och 2 st vaginalt. Nu börjar jag få symptom mera med progesteron har svikit mig tidigare så att vet inte. Vi kan inte heller adoptera både att vi inte är gifta och åldern även om vi skulle gifta. Jag har varit inne på surrogat men vet inte vad mannen tycker. Enligt hysto och laproskopi har jag ju fysiska problem och det hjälper inte med sköldkörtel och annat autoimmuna problem. Jag hoppas på den bästa men vet inte. 5 år har gått och trodde verkligen att ÄD var svaret. Anemon vilja tester har du gjort? Jag rekommenderar starkt hysteroskopi om du inte har gjort det redan. Jag måste göra det snart igen om vi inte lyckas nu. Mitt livmoder blir sämre efter varje försök med östrogen.
Och det är faktisk så sjukt att adoptera är svårare än ÄD pga. åldern och olika tester och man får inte vara för gammal etc. Det känns att vem som helst som inte är lämplig för ett barn får behålla sina barn och barnen lider. Vi som är barnlösa skulle ge ovillkorig kärlek.
Surrogat är inte tillåtet i Sverige och inte heller i Europa - kanske Georgien. Många åker till USA eller Indien för att göra det. Förstås kommer vi fortsätta nu ÄD tills vi känner att det är nog men det är ju pengarfråga också. Pengar växer inte i trän och varje egenfinansierad försök är riktig dyrt.
Värsta med hela ÄD-grejen är att det har alltid skyllds på obefintlig äggreserv och åldern. Sällan har man nämnd om att man kan ha andra fel också som hindrar fästningen. I Åbo gjorde vi flera försök utan att vi hade en chans ens. Jag har endometrios och behandlingen var som löpande band även om i efterhand vet jag att jag behöver längre nedreglering för att kroppen ska lugna ner sig. Ingen sa heller att jag skulle göra hysteroskopi eller laproskopi för att rensa. Det var en dyr läxa för oss och även om vi har hittat nu rätt klinik och rätt behandling, min kropp har tagit stryk - mycket. Nu behöver vi ha mycket tur men yngre blir jag inte och varje gång blir man mer deppig.
Vet inte hur det blir med testet på söndag men är inställd att det blir minus. Man vill skydda sig från besvikelsen igen. Vet inte.
Nej vi har inte funderat på att bli fosterfamilj. Jag läste om artikeln om det och insåg ganska snabba att det blir extra lidande för oss. Problemet är att barnet är inte ditt - du måste ge upp med barnet förr eller senare och det blir extra lidande. Då är man tomhänt igen och sedan ska man inte fästa sig för mycket till nästa och nästa. Man behöver vara medveten om det och jag vill älska mitt barn 100% dygnet rund och livet om. Då blir det livet utan barn som är aktuellt för oss om inte sambon tycker annat dvs. att vi ska skilja oss. Jag kan inte be honom ett liv utan barn om jag är trasig.
Myra stort kram! Även om du väntade minus, är det alltid ett stort sorg när man inte lyckas! Kram!
Sthlm: Jag har sjukdomen endometrios och vid varje ÄD behandlas med östrogen. Då blir endo värre hos mig. Helst borde jag vara nedreglerad längre tid för att endo blir lugnt. Samtidigt har jag mellanvägg i livmoder som har klippts bort vid hysteroskopi. Det växer tillbaka t.ex efter ett år var de tvungna att klippa den bort igen. Då hade jag gjort 2 ÄD försök imellan. Om man har kraftigt "hjärtformad" livmoder, blir det omöjligt att bära barnet.Alla fysiska fel visste jag inte innan vi började ÄD processen eftersom de inte undersöktes i Sverige. Nu vet jag bättre men helst vill slippa flera operationer. Därför varje ÄD försök vid hormoner för mig utan att lyckas, inte alls bra. Om vi inte nu lyckas, måste jag nedregleras för att minska skador som östrogen har gjort.
Minus här med.8 ÄD försök. Kanske man borde ha en fest när 10 ÄD försök blir minus - något att ser fram emot!
Myra: Jag mår skit rent ut sagt! När östrogen och progesteron går ur kroppen, kommer jag blir jätte deppig. Det hjälper inte alls att jag väntar på min endo-smärta mens och måste vara sjukskriven 3-4 dagar från jobbet med syndafloder och värk. Kliniken vill att jag ska operera mig igen med hysteroskopi men jag vägra om de inte har något annat för mig. Jag känner att jag vill inte operera för operations skull utan jag måste ha något annat att lita på. Annars blir det som att vi bara betalar och betalar till något som vi inte tror på själva. Så gjorde vi i Åbo och vill inte göra samma misstag.
När jag gjorde laparoskopi där, sas det att de inte såg några hinder då att blir gravida efter när de hade rensat mitt livmoder. Men efter 8 ÄD försök och sist med toppen blastos måste det vara NÅGOT fel. Jag vet att kliniken kan inte ha hela svaret men de måste ha viljan att hjälpa oss. Vi är ju betalande kunder även om vi är tacksamma för all hjälp.
Idag hjälper inte alls att jag är så arg på min sambo och vet inte om jag vill fortsätta. Jag utsätter min kropp riktiga psykiska och fysiska påfrestningar och han blir sur när jag ber honom göra hushållsgrejer som igår på testdagen. Jag har tagit hand om hela 5 års last på infertilitet och planerat allting så att nu får det vara nog med det.
Hur mår du och hur ska ni gå vidare eller ta en paus?
Jag har varit hos kurator efter mitt utomkveds men eftersom blev utskriven från sjukhuset kan jag inte vända tillbaka. Svårt att skaffa hjälp när mannen pratar inte om allvaret. Vi får se vad händer. Adoption är uteslutet för oss eftersom inte gifta . Samma gäller för surrogat så att...vet inte än...
Kram
Jag bor i Sthlm. Jaa, man kan ha många åsikter om surrogat mödarskap och jag vill inte gå in på det nu själv. Jag tror att det finns båda människohandel och de som vill verkligen göra det och hjälpa andra par och har en bra klinik. Jag tänker mest på kvinnor som inte har livmoder alls och deras chanser att få barn. För oss finns det fortfarande möjligheter via äggdonation - så länge mitt livmoder funkar och behövs inte bortopereras.
Värsta är nog att all östrogen och progesteron går ur kroppen just nu. Borde göra nån slags detox eller nått.
Surrogat är tillåtet i USA, Grekland, Georgien och Indien. Jag vet inte om skillnader för regler eller priser.
För mig tar det nog cirka vecka innan mensen dyker upp speciellt nu när jag har tagit progesteron sprutor som är starkare än vaginatorer. Annars kommer mensen nästan 2 dgr efteråt. Kroppen är dock helt knas några månader efter behandlingen, iaf hos mig.
Tackar Anemon och mirakel. Jag har lidit av mensvärk från H-te och överdoserad smärttabletter hela helgen. Vi har bestämt oss att ta en 2-4 mån paus och njuta av våren. Kliniken vill att jag ska lägga mig under kniven igen och göra hysteroskopi. Sedan läggs starkare mediciner att dämpa min endo inflammationer. Jag undrar om vi nånsin kommer få vårt efterlängtade barn 
Proxima: Skönt ATG höra från dig och ni är på gång igen! Jag tar en paus nu från allting eftersom sista 2 försöken tog kål av mig. Både fysisk och psykisk behöver jag hitta mig själv. Alla hormoner har förstörd kroppen och kondition men vi ger inte upp. Fortsätter under sommaren kram
Proxima: jag känner så väl dina tankar. Jag är 43 och sambon 4 år yngre. Efter senaste misslyckad försök har jag skrikit till sambon att han borde hitta nån fertil 20-åring men han vill ha mig så att vi fortsätter. Han är oxå positiv att någon gång måste det gå. Noja inte om åldern, jag har träffat 2 kvinnor rund 49 år som blev gravida med ÄD. Åldern är bara siffra och vi har fortfarande tid! Omvärlden bedömer oss gamla men i alla tider har kvinnor över 40-år fått barn naturligt, innan p-piller existerade. Vem säger att vi är sämre mammor för det?! Mycket klokare skulle jag säga 
kram
Myra: Stort kram och skönt höra från dig! Skönt också att ni har gått vidare med adoption. För min del blir det ingen adoption pga ålder och inte gifta. Det är bara kämpa vidare. Jag lägger mig under kniven under midsommar och gör hysto i Aten. Sedan har vi 3 embryos i frusen och måste köra direkt - hoppas jag. Hopp har gått ur mig och är en stor svacka just nu. Tappar otroligt mycket hår och vikt just nu. Nya jobbet är stressigt och tjafsar med sambon. Ibland önskar jag att jag vore själv med mina sorger... Men fortsätter som du säger en robot.. Kram
Hej Proxima, mycket har hänt sedan finska trådet! Vi har varit på Aten och gjort några försök där utan att lyckas. Eller vi plussade en gång men fick utomkveds. Vi har gjort immuntester hos Dr D och ÄD i Serum. Totalt 11 ÄD försök under 6 år med en ynka plus. Vi är tillbaka i Åbo nu. Vi har 3 st frysta embryos i Åbo sedan 3 år tillbaka och det vore synd att kasta dessa. Började mediciner idag. Jag hoppas inte så mycket eftersom de inte är den bästa kvaliten. Så att om inte den 12 ÄD försök gå i skott, vet jag inte vad ska vi göra...det finns inga andra grejer som vi kan göra. Varken immuntester hade stora avvikelser och flera laproskopier/hysteroskopier är gjort och olika mediciner. Bra att du är på gång igen! Hoppas på att klinikbyte blir riktig bra för er!
Sthlmsthlm: Kan man göra det även om behandling utomlands och ålder 45 år? Jag har sett kliniken men tänkte om jag är för gammal.