Fattar mig ej på vissa fattiga

Ett tips på att få nya idéer på billig mat är Lotta Thörnbloms kokböcker. Framförallt hennes första brukar finna på biblioteket.

www.smakprov.se/s%C3%B6k?category=Kokb%C3%B6cker&author=Lotten+Th%C3%B6rngren

Och ja kära Tragisk, jag tycker det är bättre att peppa och komma med tips om hur man kan göra vardagen roligare på billigt eller billigare sätt än vanligt! Det är bättre än att klappa på huvudet och säga att "du ska se att det ordnar sig" för det är inte säkert att det gör det.

Jag tycker faktiskt att det är både och.
Många människor vill skuldbelägga, det är tragiskt.
Andra vill slå ifrån sig och säga att de vill också unna sig fastän de inte har råd, det är också tragiskt
Några söker lösningar och möts av skepsism, tragiskt.

Den stora knäckfrågan är hur en vettig diskussion ska föras då fattiga ofta går i försvarsposition omedelbart eftersom de möts av moraliskt ifrågasättande.

Det är inget fel alls med att semestra i Sverige. Men det är inte gratis heller. För en småbarnsfamilj kan en dagsresa till en nöjespark kosta mycket och det är då bara en dagsutflykt på hela sommarlovet. Det är nog många som inte ens har råd med det.

Det handlar väl inte om att trycka ner nån i skiten. Men ibland måste man bara prioitera om man har dåligt med pengar...

Fast det där är inte alls rättvist.
Om vi låtsas att män "slipper undan" som att de inte stannar med barnen så ska de(eller fk) betala underhåll. Till det kommer en lika stor andel från mamman och ovanpå det barnbidrag och bostadsbidrag (eftersom det handlar om fattiga). Så den ekonomiska ekvationen att de betalar en bråkdel stämmer inte.

"Vi" kvinnor har inte svårt att arbeta ob utan ensamstående föräldrar oavsett om de är en mamma eller pappa det handlar om. Jag blir faktiskt lite irriterad på att du har en sådan uppdelad syn på det hela. Jag tycker mao att det inte handlar om att kvinnor ska stödja varandra utan utsatta människor.

Det jag håller med om är att det är onödigt att sparka på varandra, det är det alltid oavsett vad det handlar om.

Det är väl först när de gör alla eller nästan alla av de saker som du räknar upp som man kan prata om att prioritera fel... Självklart kan man väl få åka buss, eller äta halvfabrikat, eller ha hund, eller ha en dyr last, eller resa utomlands, eller köpa fina kläder... men man kanske får välja någon eller några saker av dem istället för att göra allt!

Om man vill ha hund kanske och vill prioritera det så kanske man just får lära sig laga mat för att undvika halvfabrikat så man kan hålla nere kostnaderna? Eller cykla istället för att åka buss... 

Vem har sagt något om nöjespark? Mina barn har tyckt det varit roligare att sova i tält i skogen och laga mat på stormkök. Vi lånade tält och stormkök innan vi visste om de skulle gilla det.

Varför tänka dyraste alternativet på en gång?

Men, so what?

Jag sitter ofta och *liiiiiider* vid fikabordet på jobbet för att det finns ett par sportfånar på avdelningen som alltid ska prata om Matchen. Eller golf. Gud, vad trist att lyssna på människor som pratar sport och golf! De tycker att livet inte är värt att leva utan sport och golf. Jag har aldrig varit det ringaste intresserad av sport och jag bryr mig inte om att de tycker det - jag vet att jag kan leva ett fullgott liv utan sport och ibland går jag till och med iväg när de börjar snacka sport eller golf - om de frågar säger jag att ingenting tråkar ut mig mer än sportsnack. De förstår inte. Det rör mig inte i ryggen. En kille har varit och golfat i Nya Zealand och tycker att det är det bästa han har upplevt någonsin. So what? Vad har det med mig att göra?

Det finns ALLTID människor som pratar om saker man inte vill eller kan vara delaktig i. Det finns människor som inte kan få barns om ändå måste umgås med människor som har barn och ständigt pratar om vad ungarna gör och deklararerar att barn är livet.

Om du verkligen tycker att en utlandsresa är vad livet handlar om och att livet inte är värt att leva om du inte får åka utomlands åtminstone en gång - make it happen. Det behöver inte vara dyrt om man reser med lätt packning, åker buss och ordnar boende genom "soffsurfar"-föreningar. Om det är din dröm att resa, så är det bara att prioritera det över andra småutgifter. Lägg 100 kr i månaden till en resa, så har du till en riktigt fin resa efter 2 år!

Frågan är, håller du verkligen innerst inne med dem om att livet inte är värt att leva utan resor?

Och det går att arbeta obekväm arbetstid som ensam förälder om man vårdat sitt nätverk -  jag gjorde det sedan vårt  barn var 17  månader.    Okej,   de första åren ställde Stockholms kommun upp  med barnomsorg på obekväm arbetstid.   Den kan vara bortsparad  nu,  det håller jag mig inte a jour   med.   Är dock helt säker på att det fortfarande finns kommuner som har "nattis".

I min kommun har det aldrig funnits, jag fick a-kassa itället,  men vet en som fick barnflicka betald av kommunen för att hon var ensamstående och jobbade ob. Men det är också några år sedan.
Poängen vi båda har att det ibland finns en lösning.