Vi singelkvinnor som ska vill bli gravida genom insemination!
Är det en genombrottsblödning finns ju chansen att du är gravid redan.
Är det en genombrottsblödning finns ju chansen att du är gravid redan.
En fråga, om man använder sig av 2 olika donatorer, gör ett försök med vardera med en dag emellan, förbättrar det chanserna då eller försämrar? Var någon som skrev på någon tråd (kanske var här) att om man använder två olika så kan spermierna slå ut varandra så det är sämre chans med två olika. Vad tror ni? Jag tycker ju det borde förbättra chanserna..
Kan väl liknas vid, ju fler lotter du köper desto större är chansen att du vinner;)
Var en vanlig mens jag hade, tog ett test igår morse och det var negativt så... lite märklig mens dock, men men.. beställt äl-tester nu iaf så bara att invänta nästa äl nu...
Vi verkar vara på samma dag i cykeln. Ska mest troligt göra ett försök den här gången och har beställt hem ett gäng äl-tester. Hoppas det tar sig för oss =)
Vi fick mens på samma dag, men jag har bara 26 dagars cykel, så äl är runt den 14-15 och bim den 28:e. Det hade ju varit ett helt fantastiskt slut på året om man fick ett plus =)
Jag håller tummarna för oss =)
Om du vill får du gärna berätta om vad som har hänt som har gjort det till ett "skitår".
Förstår att det har varit tungt för dig. Min ex-svärfar gick också bort pga av cancer. Fruktansvärt när så unga människor blir sjuka och dör utan att man kan göra något åt det. Dödsfallet tillsammans med missfall/svårigheter att bil gravid gjorde tillslut att hela förhållandet gick åt skogen. Nu skippar jag allt det där med förhållanden och kör solo. Har stora förhoppningar på framtiden!
Så nu får det ta och bli ett plus på stickan för oss, så vi kan börja 2015 med ljusa framtidsdrömmar! =)
Precis. Allt skit som har hänt ligger bakom oss nu. 2015 är året för förändringar. Dödsfall är alltid sorgligt, men ingenting går upp emot den glädjen ett nytt litet liv för med sig =)
Precis! =)
Hur tänker ni andra inför att berätta för släkt och vänner när ni är gravida? Kommer ni att få stöd eller bli ifrågasatta?
Jag är lite orolig. Har en mycket nära vän som vet och som stöttar mig hela vägen, men när (om) det tar sig så måste jag ju "komma ut" för resten av världen också. Jag är mest orolig för min egen familj faktiskt. Eftersom jag redan är ensamstående med ett barn och det har varit en tuff resa innan vi fick stabilitet i tillvaron så är jag rätt säker på att mina föräldrar kommer tycka att jag sätter krokben för mig själv (och tyvärr betyder deras åsikter väldigt mycket för mig känslomässigt, det är ingenting jag bara kan strunta i). Dessutom bor jag på en liten ort där "alla känner alla" och därmed ska alla ha åsikter om alla också = det blir lätt att det florerar runt en massa skitsnack. Hur värjer man sig? Hur orkar man försvara sitt beslut när folk som står en nära ifrågasätter?
Hur tänker ni om det här?