• grodansmamma

    Vi singelkvinnor som ska vill bli gravida genom insemination!

    pollinator skrev 2014-12-05 17:16:15 följande:

    Är det en genombrottsblödning finns ju chansen att du är gravid redan.


    Jo men frågan är ju om det är det eller vanlig mens... får väl ta ett test och se... men var ju negativt på bim-dagens morgon..
  • grodansmamma

    En fråga, om man använder sig av 2 olika donatorer, gör ett försök med vardera med en dag emellan, förbättrar det chanserna då eller försämrar? Var någon som skrev på någon tråd (kanske var här) att om man använder två olika så kan spermierna slå ut varandra så det är sämre chans med två olika. Vad tror ni? Jag tycker ju det borde förbättra chanserna..

  • grodansmamma
    pollinator skrev 2014-12-06 13:25:50 följande:

    Kan väl liknas vid, ju fler lotter du köper desto större är chansen att du vinner;) 


    Ja det borde ju förbättra chansen tycker jag :)
  • grodansmamma

    Var en vanlig mens jag hade, tog ett test igår morse och det var negativt så... lite märklig mens dock, men men.. beställt äl-tester nu iaf så bara att invänta nästa äl nu...

  • grodansmamma
    Miini skrev 2014-12-08 16:40:05 följande:

    Vi verkar vara på samma dag i cykeln. Ska mest troligt göra ett försök den här gången och har beställt hem ett gäng äl-tester. Hoppas det tar sig för oss =)


    Ja det får vi verkligen hoppas! :) när har du äl och bim? Jag beräknas ha äl 16-17:e och bim 30:e.
  • grodansmamma
    Miini skrev 2014-12-08 19:53:41 följande:

    Vi fick mens på samma dag, men jag har bara 26 dagars cykel, så äl är runt den 14-15 och bim den 28:e. Det hade ju varit ett helt fantastiskt slut på året om man fick ett plus =)


    Okej, ja jag har 28 dagars cykel, äl brukar komma på dag 14-15. Ja det vore inte dumt att få ett så bra avslut på det här skit-året! :)
  • grodansmamma
    Miini skrev 2014-12-08 20:08:56 följande:

    Jag håller tummarna för oss =)

    Om du vill får du gärna berätta om vad som har hänt som har gjort det till ett "skitår". 


    För att sammanfatta lite så drabbades min pappa av obotlig hjärntumör i slutet på förra året och gick bort i maj, 2 veckor innan hans 59-årsdag och min 30-årsdag, har varit väldigt tungt att se honom bli sämre och dödsbeskedet kom som en chock för osss alla när han helt plötsligt hade hittats död en natt. :( och det är fruktansvärt mycket att ordna efter nåot sånt... och jag har mått väldigt dåligt psykiskt, allt med pappa fick det att rinna över, men efter mycket hjälp med både behandling och mediciner mår jag nu bra igen..

    Nu försöker jag blicka framåt och är redo att bli mamma igen,dock första graviditeten för mig :)
  • grodansmamma
    Miini skrev 2014-12-08 22:11:57 följande:

    Förstår att det har varit tungt för dig. Min ex-svärfar gick också bort pga av cancer. Fruktansvärt när så unga människor blir sjuka och dör utan att man kan göra något åt det. Dödsfallet tillsammans med missfall/svårigheter att bil gravid gjorde tillslut att hela förhållandet gick åt skogen. Nu skippar jag allt det där med förhållanden och kör solo. Har stora förhoppningar på framtiden!

    Så nu får det ta och bli ett plus på stickan för oss, så vi kan börja 2015 med ljusa framtidsdrömmar! =)


    Ja väldigt tungttungt har det varit.. känns fortfarande såå konstigt att jag aldrig mer får träffa honom eller prata med honom, och känns så konstigt att fira jul nu utan pappa :(

    Cancer är skit :( tyvärr inte enda släkringen som gptt bort i cancer heller...

    Ja nu fpr vi hoppas 2015 blir ett bra år, och att vi får våra plus innan årets slut :)
  • grodansmamma
    Miini skrev 2014-12-09 11:12:35 följande:

    Precis. Allt skit som har hänt ligger bakom oss nu. 2015 är året för förändringar. Dödsfall är alltid sorgligt, men ingenting går upp emot den glädjen ett nytt litet liv för med sig =)


    Ja nu får vi hoppas på att vi får fira nyår nyktra för att vi har fått våra plus
  • grodansmamma
    Miini skrev 2014-12-09 11:43:14 följande:

    Precis! =)

    Hur tänker ni andra inför att berätta för släkt och vänner när ni är gravida? Kommer ni att få stöd eller bli ifrågasatta?

    Jag är lite orolig. Har en mycket nära vän som vet och som stöttar mig hela vägen, men när (om) det tar sig så måste jag ju "komma ut" för resten av världen också. Jag är mest orolig för min egen familj faktiskt. Eftersom jag redan är ensamstående med ett barn och det har varit en tuff resa innan vi fick stabilitet i tillvaron så är jag rätt säker på att mina föräldrar kommer tycka att jag sätter krokben för mig själv (och tyvärr betyder deras åsikter väldigt mycket för mig känslomässigt, det är ingenting jag bara kan strunta i). Dessutom bor jag på en liten ort där "alla känner alla" och därmed ska alla ha åsikter om alla också = det blir lätt att det florerar runt en massa skitsnack. Hur värjer man sig? Hur orkar man försvara sitt beslut när folk som står en nära ifrågasätter?

    Hur tänker ni om det här?


    Skulle kunna varit jag som skrev det där!!! Befinner mig i exakt samma sits! Är också lite orolig för vad min familj och vänner kommer säga, har också bara berättat för en nära vän om mina försök.. och bor också i en liten stad där det säkert kommer gå massa snack... jag tror min mamma och syster kommer reagera mest och ifrågasätta,speciellt min syster som kan ha väkdigt starka åsikter.. Många kommer nog ifrågasätta om jag har råd och ork att vara ensamstående tvåbarnsmamma. Men jag skulle ju intr gå igenom denna procedur om jag inyr var säker på vad jag gör..

    tror våra familjer och vänner säkert kommer tycka och tänka en hel del men när de fått smält det lite så är de nog glada för vår skull ändå, och det är ju trots allt vårat liv och vårat val.. men ja, jag instämmer ändp med oron för man vill ju ha framförallt familjens stöd.
Svar på tråden Vi singelkvinnor som ska vill bli gravida genom insemination!