Inlägg från: Johanna 35 |Visa alla inlägg
  • Johanna 35

    30+ med första barnet 1-3 år, del 13

    Somna - styvt jobbat med ny tråd!

    Och en krya-på-sig-hälsning till Johlinns E! Den lille parveln (och hand föräldrar) är hårt prövade måste jag säga.

  • Johanna 35

    Grattis Juni!!

    Hanya - hur gör ni innan ni själva gått och lagt er med I i spjälsäng utan sida? Vi hade E i sidovagn till han var kanske 7 mån, men sedan kändes det för osäkert då han kunde klättra ut eller krypa iväg innan vi lagt oss eller då han sover middag. Tyvärr, för jag älskade sidovagnslösningen Nu sover han med alla 4 spjälsidor monterade i lägsta läget, bredvid vår säng. Ibland vaknar han vid 5 och flyttas över till vår säng för att sova de sista timmarna, men oftast sover han till 7:30 i sin egen säng. Förutom när det är tänder eller förkylningar på gång, för då sover han nog i vår säng mest hela tiden.

  • Johanna 35

    Cissi: Skönt att glädjen kunde komma tillbaka så snabbt.

  • Johanna 35

    Grattis Ela! Härligt

    Jag är här inne med jämna mellanrum och läser, men eftersom det alltid är så mycket att läsa hinner jag inte kommentera allt och då kommenterar jag inget istället Och det är ju förstås dumt.

  • Johanna 35

    Hoppas de små sjuka snart blir friska! Och hoppas Ela klarar sig från kräksjuka. Jag vet hur jobbigt det är att helamma när man är magsjuk. Ett hett tips är att ha lite ersättning beredd. E blev väldigt grinig allt eftersom jag sinade.

    Här är julen fortsatt svettig i dubbel bemärkelse Vi har firat med svärmor och svåger med familj som är på besök. Svärmor retar ju gallfeber på mig i vanlig ordning och även svägerska börjar tära efter en vecka... Fasen vad en del tjatar på sina barn! Och vilka regler de har! Måtte jag inte bli sådan Det är gnat från morgon till kväll och om barnen blir kinkiga, så är det ju inte konstigt för det blir jag med!Foten i munnen

    Svärmor är inskränkt och tycker att dockor är för flickor. Bara för att reta henne {#emotions_dlg.djavulsk} köpte jag en dockvagn till E i julklapp (nåja, inte bara för att reta, jag vet att E älskar dockvagnar ). Och mycket riktigt när kusinerna frågade vad det var för något och jag svarade "dockvagn", så var hon väldigt snabb med att förklara att han kan ju köra något annat än dockor i den. Sedan körde gullungen runt sina nallar i vagnen resten av kvällen

  • Johanna 35

    Idag har jag liten fundering som jag behöver skriva lite om och dessutom kanske ngn klok här har något bra att tillägga?
    På julafton fick E:s kusin, 6 år, ett anfall för att han inte fick mest julklappar. Han vrålade och grät tårar en lång stund. Anledningen till att E kanske fick några fler var för att han fick ALLA sina klappar på samma dag (småsaker hitskickade från tex mina föräldrar från Sverige), medan kusinerna fått några av sina föräldrar innan de lämnade Sverige (hade han redan glömt) och ska få av sina morföräldrar när de är tillbaka. Dessutom har de ju fått en resa till andra sidan jorden. De fick ändå en hel del klappar av oss, farmor och några av föräldrarna. 
    Jag kanske har orimliga krav på en 6-åring, men jag tyckte att det var beklämmande att se + att det är ett handikapp i livet att inte kunna glädjas åt det man har och får. Så jag började fundera på hur man som förälder skulle kunna stävja sådana känslor hos sitt barn.
    Jag har inte hunnit så långt i tankarna men jag tror på stor måttlighet vad gäller presenter och att man som förälder kan peppa ungen att blir glad för det hon får, men det finns antagligen inga garantier ...  E:s kusiner, upplever jag, får väldigt mycket presenter och ofta och kanske att man då blir lite avtrubbad och tar presenter för givet? Jag gav en gång en kompis son en relativt värdelös handdocka från Ikea och hon lyckades få sonen så uppspelt för sin present att han tjöt av glädje. Det gillade jag!

    Dessutom tycker jag ibland att kusinerna blir lite kinkiga. Men jag undrar om inte det beror iaf lite på att föräldrarna tjatar väldigt mycket på dem? Tom jag som är relativt vuxen vill ju börja kinka bara jag hör tjatet. När jag passade barnen ensam, så var de jättemysiga.

    Jag får hoppas att ingen av föräldrarna läser här , men jag tycker det är intressant att studera familjer med lite större barn, för att kanske se och lära ngt.  Jag har inga förhoppningar om att vi skulle vara bättre på ngt sätt, men man kanske kan lära sig ngt iaf.

  • Johanna 35
    MrsFreckles skrev 2010-12-26 15:13:35 följande:
    Johanna - tror det beror pa varderingar mm, kommer ihag att vi blev glada for lite som barn, far fraga mina foraldrar hur de gjorde men mina foraldrar ar mycket sa, att det ar inte "hur man har det utan hur man tar det" och se det positiva i det mesta, vara glad for det man har. det ar nog nyttiga tankar.
    Jag inbillar mig att vi som var barn på 70-talet inte fick så mycket prylar - det fanns nog helt enkelt inte så mycket att köpa då. Och jag minns också att vi var jätteglada även om vi bara fick ett spel att dela till jul!  Men det är kanske svårare idag att ge barnen sunda ideal då det finns så mycket och kompisarna får och har mycket...
    Gladhannapanna skrev 2010-12-26 22:02:27 följande:
    Vi brukar också prata med farmor och mormor om att deinte behöver "fjäska" med gott fika och presenter för barnen vill vara med dem ändå!
    Jaa! Det håller jag med om  - bara Fröding behövde köpa sin kärlek för pengar!
    ilja73 skrev 2010-12-26 21:48:33 följande:
    Johanna:
    Visste inte kusinerna vad en dockvagn var? Heja E som kör omkring nallarna
    En dockvagn här ser ut som en mini-paraplyvagn (alla barnvagnar = paraplyvagnar, förutom min gigantiska Teutonia ) och ihopfälld var det inte så lätt att se vad det var Men de är pojkar och har därför ingen dockvagn , så kanske att de inte kännt igen en svensk modell heller De har däremot en j-a massa leksaker med batterier...
    Milla C skrev 2010-12-26 16:19:23 följande:
    Johanna: "Mycket vill ha mer" . Är kusinen van vid att få "presenter" i tid och otid, och att kunna gnälla eller skrika sig till det hon vill ha är det inte en konstig reaktion. Här har vi fått begränsa leksaksinköpen mellan högtiderna eftersom Gabriel började tjata om nya saker så fort vi var i en affär.
    Själv vet jag att jag blev jätteglad för det jag fick på födelsedagar och julafton - eftersom det var valt med omsorg och vi inte hade råd att köpa en massa mellan högtidsdagarna.
    Så är det nog, reaktionen var antagligen helt rimlig med tanke på vad han är van vid...

    Det är inte lätt att vara förälder! Man vill barnen så väl, men de måste ju också lära sig livets hårda skola...

    Oj då, ännu fler sjuka! Krya på er och de små!
  • Johanna 35

    Fiji - jag hade en kollega som kom in en morgon och sa: "Puh, jag har inte sovit en blund för ungen har spytt hela natten". Jag blev skogstokig. Just magsjuka är inte ok att sprida! Hoppas att du klarar dig!

    Hej Fluff! Hur gammal är B nu?


     


    ilja73 skrev 2010-12-28 10:53:20 följande:
    Persefone:
    Jag tror det är lätt att hamna i en ond cirkel där man gnäller på sina barn och då blir de gnälliga och sen orkar man inte med gnället och då får de som de vill. Hoppas bara att man inte blir så själv.
     

    Japp, det är nog lätt hänt! Jag ser på kusinens föräldrar hur de inte orkar ta striderna, vilket jag kan förstå.
    He he han och jag spelade ett spel häromdagen och han råkade förlora. Och blev vansinnig!! Alldeles tokig. Sedan har jag märkt att föräldrarna låter honom vinna i spel, men jag visste ju inte det. Jag trodde att när man gick i skolan så var man lite van vid att ibland förlora. Nåja, nu vet jag att för husfridens skull är det bättre att låta honom vinna.

    Fisk - modigt av ert gäng att våga ta upp problemet med förädrarna! Det krävs nog att ,man är mycket goda vänner.


     


    Ego: Hur gör man när ungen inte vill förstå att han inte får stå i soffan? Han förstår inte att tillsägelserna är på allvar utan tycker bara att de är kul.

  • Johanna 35
    Namaste72 skrev 2010-12-28 12:29:52 följande:
    Johanna: Man ser det som en utvecklingsfas som ska gås igenom, tar ett djupt andetag och hoppas att barnet inte slår sig fördärvat när det (inte om) ramlar ner....
    Svårt bara eftersom han redan haft en skallfrakturSkäms... Väldigt pinsamt att komma till sjukhus igen för samma sak. Vill helst inte sy ihop hakan en gång till heller.
    Elsis skrev 2010-12-28 13:02:08 följande:
    Kan du inte skicka svärmor på besök hos kollegan?
    {#emotions_dlg.djavulsk}
  • Johanna 35

    Lime - ja det förstår väl alla att tofflorna ska vara i sängen!


     


    Usch Barba! Inte mer problem med magen din stackare! Jag tycker alltid att magont sätter sig på själen, och då har jag ändå aldrig haft ngn "riktig" magåkomma.


    Hanya - Åhhh... 2 mån i Italien! Så härligt Och gott.


     


    Fio - hoppas att matintaget ökar snart! Jättejobbigt ju.


     


    Har ngn tips på hur man hanterar en man som verkar få ett psykbryt varje gång man föreslår lite städning? Alltså då menar jag riktig städning när man röjer och slänger, så att man får lite bättre grundordning? Han är från Småland kan tilläggas och verkar ha en nära relation även till polyesterskjortor som skulle passat Pol Pot (beiga, kortärmade med flärpar på axlarna) och som inte använts på säkert 7 år. För att inte tala om gamla kasetter och videoband som vi ändå inte har apparater för att spela... Han menar att vi har plats. Jag menar att vi kommer att bo betydligt mindre resten av livet än vad vi gör här + att jag blir förbannad när jag ser skiten... Och då kan det tilläggas att jag eg har väldigt svårt att slänga också, men han är extrem.

Svar på tråden 30+ med första barnet 1-3 år, del 13