Downs syndrom - Vi gjorde abort

Ja det var skönt 😊 

Jag var tillbaka till kliniken på måndagen. Hon kunde fortfarande inte se hela livmodern. Fick recept på en kur Provera för att starta en ny mens. Tog sista tabletten i onsdags, så nu väntar jag på att mensen ska sätta igång. Ska höra av mig till kliniken när den satt igång så ska det bokas in en tid för undersökning. 

Det känns verkligen bra att vi tog tag i det ❤️ Jag har faktiskt åkt dit själv en gång efter också. Kändes bra.
Det har inte blivit någon gravsättning för erat barn än? 😔 

Kan du inte höra av dig till dem och be om en annan kurator? Det är ju så viktigt att man klickar. Tror de är vana och helt okej med att man ber om någon annan då man inte klickar med den första. 

Vad tråkigt att höra 😔 Det är sant att det ju tar 3 månader för äggen att mogna. Men om det avstannar under graviditeten borde de ju rekommendera att man väntar 3 månader efter avbrytandet? Men kanske ändå är att din kropp behöver mer återhämtning.

Hur har det gått nu? ❤️

Hej hur har det gått för dig? Hoppas allt såg bra ut nu ❤️

Nej vi har inte hört något om gravsättning än, har varit bortrest men ska ringa nu i veckan och kolla och fråga var han är exakt så jag åtminstone vet det.

Ja det är en bra idé att fråga om någon annan kurator, känns fruktansvärt jobbigt ibland.

Min klinik trodde inte aborten har påverkat hur det blev och sa tom att vi kunde starta stimulering månaden efter avbrytandet, men känns så osannolikt att det skulle vara något annat? Har börjat en ny stimulering nu, kliniken har stängt nästa månad så kunde inte vänta längre. 

Hej! 

Jag var på kliniken för några veckor sedan. Läkaren spolade då med koksalt för att se hur livmodern såg ut. Livmodern "buktade ut" på ett ställe. Hon trodde inte det var något, men ville ändå att jag skulle avvakta med återföring och göra en ny undersökning efter nästa mens. Nu väntar jag på att få mens igen, så det händer inte så mycket. Om mensen kommer i tid och allt ser bra ut kanske jag kan hinna göra en återföring innan jul/nyår. Men räknar verkligen inte med något längre.

Hur har det gått för dig?  Har du fått träffa någon annan kurator? Har du fått veta något mer om planen för gravsättning? Hur har det gått med stimuleringen?

Hm, okej. Ja, jag tycker också det känns osannolikt. Men hade de någon annan förklaring? 

Jag har precis fått positivt Test, 2-3 veckor säger stickan men utifrån senaste mens så är jag i vecka 5. Denna graviditet behövde jag inte äta letrozol utan kroppen verkar ha kommit igång av sig själv efter aborten. 

På många vis glad att kroppen kunde av sig själv men väldigt blandade känslor. Vi kommer inte gå ut med graviditeten förens efter vi gjort och fått svar på NIPT igen. Vilket kommer vara hemskt att vänta på provsvar igen då det var det som sist gav dem hemska beskeden. Kan man kräva tidig kontroll/tätare kontroller när man varit med om detta?

Håller mina tummar för er andra om positiva besked❤️

Vad kul att höra hur det har gått för dig! Och stort grattis! ❤️

Förstår att det är blandade känslor. Tyvärr ingen aning om man kan kräva tätare kontroller. Jag tror i alla fall att man kan få NIPT gratis. Eller göra moderkaksprov direkt istället för KUB. Men är inte helt säker. 

Jag har precis gjort min första återföring efter avbrytandet. Men vågar inte hoppas för mycket med alla motgångar som varit. Kunde inte hålla tillbaka tårarna när läkaren sa att de läst vad vi gått igenom. Även om jag mår bättre så blir jag känslosam när jag tänker på det. 

Tack❤️

Läste att du gjort en återföring nu, så bra att det inte var några fler komplikationer med livmodern och att de kollade ordentligt. Håller tummarna för positivt resultat! ❤️

Har inte träffat någon kurator, har inte orkat ta tag i mitt mående. Ringde Kyrkogårdsförvaltningen igen idag. Visade sig då att barnet är på ett krematorium på annan ord och inte kommit till kyrkogården än. Ringde krematoriet som sa att transport inte sker automatiskt utan att man måste ordna den själv, antingen boka transport för 2000 kr eller hämta och lämna askan själv. Så jag har i princip väntat på att höra om gravsättning i onödan. Önskar någon hade berättat att jag behöver ordna transport så hade jag gjort det för länge sedan. Vi gjorde aborten på ett sjukhus på annan ort (inte där krematoriet är) och bad om gravsättning på en kyrkogård som är nära där vi båda växte upp.

Gjorde ett nytt försök i november. Det gick sämre än de tidigare försöken men då sa kliniken plötsligt att vårt oktoberförsök där vi inte gick till plock var för nära inpå aborten. Så de ändrade sig om det. Fick ut mycket färre ägg än tidigare och hade sämre utveckling, fick en enda blastocyst. Haft så dåligt samvete för min son under ruvartiden. Tänkt mycket på honom och kollat bilder. Har nog försökt förtränga vad som hänt men blev svårt när jag började hoppas på ett annat barn ❤️

Stort grattis! ❤️ Jag vet att man får gratis NIPT om man tidigare haft graviditet med kromosomavvikelser, vet inte hur det ser ut med kontroller. Förstår att det är jobbigt att invänta resultat igen men det borde vara extremt liten chans att det ska hända igen så försök att inte stressa upp dig för det ❤️

Ja det är skönt att det inte blev några fler komplikationer ❤️
Tyvärr blev det negativt resultat. Det var 7e återföringen och jag börjar bli rädd att det är kromosomfel på alla våra embryon. Det kan ju vara en anledning till att det inte fäster tänker jag.  

Åh jag förstår 😔❤️ Det är verkligen tuffa känslor att hantera. Jag själv flyr nog lite från känslorna. Håller mig sysselsatt med träning, jobb, träffa folk osv. Det är bra för mig att ha en kuratorstid bokad så jag måste tvinga mig själv att prata om det. Tycker det är svårt att prata med andra om det då jag inte känner någon som själv gått igenom det här. 

Men fy, då har du behövt vänta all den här tiden i onödan 🥺 Dåligt att de inte gav information om det! Hur blir det nu? Måste ni vänta till våren?

Men vad konstigt att de ändrat sig helt plötsligt. Då va det ju som du trodde. 

Kan förstå det här med dåligt samvete och att det blir mer känslosamt nu.❤️ Jag har haft och har dåligt samvete. Så svårt att sörja ordentligt då tycker jag. 

Hur har det gått nu efter återföringen? 

Åh nej jag beklagar 💔 Hur många gånger har ni plussat av de 7? Vad säger läkarna? Förstår vad du menar, är också rädd att det är kromosomfel på alla embryon, får panik av den tanken. Har samtidigt inte hört om någon annan som har ett sådant problem men man börjar undra hur man kan ha så mycket otur.

Tror verkligen det är bra att hålla sig sysselsatt som du säger, enda som hjälper att känna att man har ett liv utanför den här sorgen. Ska försöka prioritera mitt mående i år. Hur var det du hade fått kontakt med din kurator?

Ja det känns läskigt att vi inte vetat och väntat i onödan. Precis innan jul hämtade vi askan på krematoriet. Den lilla lådan satt och väntade på oss med en etikett där det stod ?Barnet?. Pratade med den lilla lådan, grät och pussade på den. Kändes ändå fint att återförenas med min ängel en stund. Vi lämnade över den till kyrkogården där hans aska ska spridas, det skulle bli till våren. Nu vet jag iaf var han är ❤️

Vi fick vara en blastocyst vid sjätte äggplocket, med tanke på hur få ägg jag fått, dålig utveckling på de befruktade, bara en blastocyst och att den hade sämre kvalitet än de tidigare kände jag mig väldigt tveksam och ledsen direkt vid återföring. Men jag testade positivt och var sååå glad att få vara gravid igen. Kändes som att det kanske fanns en mening med allt som hänt trots allt. Brf skulle bli i augusti, ett år efter aborten. Hade en liten röd blödning i vecka 6, sen små bruna blödningar i vecka 9 och idag konstaterades MA, inget foster syntes och hinnsäcken mättes till 6 veckor. Hade en känsla av att det var för bra för att vara sant.. Nu blir det cytotec och hela den processen igen om det inte blöder ut av sig självt. Ska sluta med progesteron. Känns helt hopplöst och fruktansvärt. Men inte lika vidrigt som att genomgå aborten så får väl ta mig igenom detta på nåt sätt. 

Tack ❤️ Har plussat 2 gånger sammanlagt. Första gången jag plussade var det kemisk graviditet. Så fick mensen någon vecka senare bara. Jag nämnde min oro för läkaren som gjorde återföringen. Hon svarade väl inte direkt på det, men hon pratade lite om att embryon ju kan testas men att det inte görs i Sverige tyvärr. Jag är skriven på en klinik i min hemstad, men får åka till en annan stad för äggplock/återföring. Så kan känna att det är lite svårt att veta vart jag ska vända mig med vissa frågor. 

Jag tror det är bra till viss gräns att hålla sig sysselsatt. Men jag kan känna ibland att jag trycker undan mina känslor istället för att ta tag i dem. Det tycker jag du gör rätt i! 🤗 Vi fick en tid till henne direkt när vi fått svaret på fostervattenprovet. 

Åh vad fint att ni fick återförenas en stund. Och skönt att du vet vart han är nu. Hoppas det kan hjälpa dig i sorgen ❤️

Verkligen jättetråkigt att höra 😔 Och så hemskt när man får upp hoppet och sen blir nedslagen igen 🥺 

Hur går ni vidare nu? Planerar ni nytt äggplock eller har ni kvar något embryo från tidigare äggplock? Måste verkligen vara jobbigt att behöva gå igenom så många äggplock med så lite utbyte 🥺

Jag har tagit en liten paus med återföring för att kunna leva lite den här månaden. Tror det blir återföring nästa cykel. Men börjar tappa hoppet. Tiden går så fort känns det som.