Bebisen har Downs Syndrom-helt förstörd!!

Fast man använder tecken redan från start eftersom man vet att det främjar språkutvecklingen. De lär sig fortare med hjälp av tecken, både att förstå och att kunna uttrycka sig själva. Sen blir det ofta mindre tecken efterhand som det talade språket kommer igång, men till en början så finns det bara fördelar med att använda tecken.

Ah okej! :) Trodde att det var någon uppfattning om att man inte kunde tala för att man har ds

tvärtom!
Vi är på TSP-läger två veckor varje sommar, varje gång tar sonen rejäla skutt i sin talutveckling när han lärt sig mer tecken.
En del tror att man inte kommer lära sig tala om man tecknar.. men jag har definitivt bevis för att det är fel; ju mer tecken sonen lär sig desto mer kommer talet, så uppenbart.
Han har tecknande personal dessa två veckor, han lär sig massor med tecken han också, härligt att se. Det är som att han har en massa han vill ha ut, men som han inte förmår sätta ord till förrän han fått ett tecken för det.

Dessutom är det så mkt enklare att lära sig tecken att man kan kommunicera betydligt tidigare (DS/nDS) med det än om man enbart lär sig tala, därför borde faktiskt alla lära sina barn tecken. Tänk ett 8-månaders barn som kan tala om att h*n är törstig, vill ha vatten. Istf att skrika kan h*n teckna det, alla vet vad barnet vill.  
(att TSP är utmärkt när man har barnen ute på gården och själv står inne och kan tala genom glasrutan är bara ett jätteplus, man kan prata m sin partner när han pratar i tfn, man sitter på möten osv utan att störa för mkt (inte alltid lika populärt.. *flinar*) )

www.ettnyttliv.wordpress\Downs-syndrome\

En jättefin pojke som jag läste om när jag va gravid (fick min pojke 30/8-10 :) ) ! Visst oroar man sig för att barnet skall vara sjukt, hjärta, hjärna tarmar osv men jag kände hela tiden att om mitt barn har ngt funktionshinder är DS det lättaste o bästa! Dessa barn har sån glädje i sig o är så underbara speciella o vackra! Hör många som vill göra abort om dom bär ett DS barn o varje gång jag träffar en DS bebis el barn blir jag så ledsen o arg! Men jag dömmer ingen, önskar bara att alla såg på dom som jag!
Tror du behöver få lätta ditt hjärta o gråta hos någon för va du upplever är en graviditets depression! Du verkar ha super föräldrar som du kan luta dig mot när din bebis är född!
När barnet är fött kommer du se på den lill* m andra ögon! Man har sån otrolig kärlek o inget annat existerar än din bebis o hålla den nära o säker hos dig o ack dem som säger ngt om den!

Jag är säker på att du kommer få ut så mkt fr din bebis, även din sambo!

Allt ordnar sig skall du se!

Först av allt vill jag säga att jag verkligen känner med dig TS.

Sen vill jag berätta om min bror, för jag tror att det är bra att få höra så många olika exempel som möjligt i din (och andras) situation. Min bror är 32 år och han föddes med DS. Han är precis som alla andra, med undantaget att han har lite svårare att begripa vissa saker. Han bor själv i egen lägenhet i Stockholm med hjälp ungefär varannan dag (personal från ett närliggande boende hjälper honom att städa och tvätta mm.). Min bror gillar att spela fotboll, läsa  och se på film. Han har flickvän och väldigt många vänner och lever med glädje och sorg i livet, så som vi alla gör.

När våra föräldrar fick veta att min bror hade DS var det en chock och de har sagt att det tog två år innan de sörjt färdig det barn de aldrig fick. Men samtidgt med sorgen fanns kärleken till det barn de fått, jag tror det är viktigt att komma ihåg att det inte behöver motsätta vartannat.

Personer med DS är alla individer och lika olika varandra som andra är. Du får helt enkelt vänta och se vad det är för en person som kommer till er!

Mina barn har av något skäl spontant använt eget teckenspråk från späd ålder, alla fem. Kanske är orsaken att min man är dyslektiker och har för vana att mima/teckna när han tillfälligt "tappat bort" ett ord.

Vid ungefär ett års ålder har kommunikationen varit total om enklare saker, som att barnet är trött, vill ha en smörgås, är törstig, vill upp på något, vill ha en varmare tröja, vill ha en viss leksak o s v.

Jag trodde faktiskt att det var så alla "pratade" med sina små barn tills jag började titta på andra föräldrar och insåg att ganska många inte förstår barnen förrän barnen pratar rent. Helt enkelt.

Mina har lärt sig tala rätt sent - kanske p g a tecknandet - men i gengäld fått ett väl utvecklat språk, stor hör- och läsförståelse mycket tidigt, stort ordfföråd o s v. 

Så av egen totalt oskolad erfarenhet kan jag säga att det verkar vara nyttigt (och synnerligen praktiskt) att dela ett tecknat språk. 

Åh, blir så varmt i själen och bloggen ska jag absolut följa!

De jag träffat med barn som har DS har sagt att deras barn är precis som alla andra barn, förutom utséendet. Det är när de blir äldre som de kan få inlärningssvårigheter och liknande, men det finns ju specialklasser i skolan och mycket hjälp och stöd att få.

Länken funkar inte för mig?

Jag kommer också följa bloggen ts! Skönt att höra att du börjar få grepp om situationen på ett annat sätt

Bitarna tycks ha fallti på plats, ts! Jag har också ett annorlunda barn; autism; o du kan inboxa mig om du vill veta mer.