Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Har tänkt på dig med vännen! Skönt att höra att illamåendet börjar komma Och dumma drömmar...ja, man drömmer mycket läskigt ibland. själv drömde jag häromdagen att lilleman ramlade ner för våran källartrappa och bröt nacken...att han låg där med huvudet vridet åt fel håll. Fy fan för drömmar säger jag bara. Nu i helgen som vi var borta hos vänner så lärde han sig att gå i trappan som dem hade ut...4 eller 5 trappsteg är den bara...men gissa om jag hade hjärtat i halsgropen varenda gång han gick ner för den. JÄTTE DUKTIG är han som lärde sig trappan...men ja, den där drömmen dök ju upp både en och annan gång i tankarna.

Har förresten varit lite frånvarande (och är) för vi fick inga bra nyheter vad som anbelangar kampen om töserna...så vi har tagit lite paus från allt nu. Och med "mini" så tar vi ju en dag i taget bara också....på torsdag har vi vårt nästa ul och längre än så tänker vi inte. Men det blir bättre igen och då blir jag mer aktiv igen också...

*kraaaaaam på dig bästaste Happi*

Nu kommer jag inte ihåg i vilken v du fick mf (förlåt) men det var nog inte ägget. Visserligen är det ca 2 cm stort när det släpper, men det håller nog inte. fostret är ju inte 2 cm stort i början, så det som är så stort är ju bara ett skal typ....hänger du med?  

Däremot så är det ju lättare att förstå att en ÄL kan göra så jävla ont om man tänker på storleken på det som släpper

Fast när jag tänker efter så måste jag säga att jag nu blev osäker på om det är 18-22 mm i diameter eller om det är omkretset....där blev jag osäker nu. Men läkaren (innan jag blev gravid nu) såg på mig en fin äggblåsa på 12mm och sa då att jag skulle få ÄL snart (den växer med ca 2mm om dagen och det stämde bra med när jag sedan hade det)...men som sagt, nu blev jag osäker om det är diamatern eller omkretsen....får kolla upp det

Nu har jag hittat en bra beskrivning på en gynekologsida Det är altså inte själva ägget som blir så stort utan follikeln som det mognar i. Såhär står det:

"Varje månad mognar vanligtvis ett ägg. Ägget som mognar befinner sej inne i ett vätskefyllt hålrum, en follikel. Strax före ägglossning är den aktuella follikeln cirka 2 cm i diameter. Vid ägglossningen brister follikeln och ägget ”kastats” iväg mot äggledaren. Follikeln tillbakabildas i storlek men får under de kommande två veckorna till funktion att producera gulkroppshormon för att kunna understödja ägget hormonellt om det skulle befruktas."

Nä, det var det som var nyheten, att vi nu nått den punkten då vi gjort allt vi kunnat och att det nu inte finns mer att göra. På det så meddelade vår advokat sedan 3½ år tillbaks att om vi inte betalar hela summan vi är skyldiga (han godkände tydligen inte den avbetalningsplanen jag satt upp tillsammans med hans kontor) innom 30 dagar så skulle han inte jobba för oss något mer så nu står vi här med ingen advokat heller. Hela situationen har sugit energi från oss som en jävla blodigel men hoppet om en förbättring har liksom burit en framåt....och nu finns inte hoppet kvar, vi har gjort allt vi kunnat.  

Men jag har genom dem här åren lärt mig att leva med kampen så jag lär väl lära mig leva med förlusten också. Och egentligen ändras ju inget av hur det har varit och är...bara att hoppet är borta.

*kram tillbaks*

Men då var det nog det du tror att du såg *kramar om*

angående frågor om tappen....jag kan bara ge dig ett råd: ge dig inte in i den djungeln. Jag har provat och tappen har fan värre humörsvängningar än vad jag har! Jag blev i alla fall inte klok på den

*kram*

YESYESYES!!!! GRATTIS!!!!

*kram*

Det är bara slumpen / något som är fel om man får det.

Jag har blivit gravid på första försöket efter vårat MA i januari...det blev mf. sedan blev jag gravid direkt som blev mf och så en gång till direkt som blev mf och ja, så blev jag gravid direkt igen och nu är jag i v12

För egen del så är jag altså gravid för femte gången bara i år varav 4 gånger på första försöket direkt efter MA/mf....men för mig är det att det är något som är fel. Nu har jag fått hjälp i form av Trombyl och pepparpeppar så verkar det ju denna gången gå bättre.

Så att få flera på raken har inget att göra med att man kör på med det samma utan snarare pga ren jävla otur eller att något är fel.

*kram*

Jag har tagit det väldigt lugnt, vilat mycket och varit extra lyhörd på min kropp. Tunga lyft försöker jag undvika så gott det går, men inte så lätt med en 13kg 1½ åring. Sedan säger vissa att sex inte skadar medans andra med många mf (eller IVF) har fått rekomendationen att inte ha det i början....vi har sex ytterst sällan (svårt att låta bli helt). BM jag träffade idag rekomenderade mig även att inte träna något ännu och bara ta det lugnt.

*kram*

Men lilla gumman....KRAMAR OM HÅRT!

Vet du vilket MIRAKEL det är att ens BLI gravid? det har absolut INGET att göra huruvida kroppen vill eller inte *kram*

ALLT måste stämma, miljön så att spermierna klarar av att simma åt rätt håll, att ett ägg lossar (och det är inte altid det gör det även om ÄL test visar pos), att ägget och spermie möts i just rätt sekund....spermier överlever i max 5 dagar medans ägget bara i 12 timmar och där måste spermierna ha hunnit tillräkligt långt för att möta upp ägget och ägget måste ha hunnit tillräkligt långt för att möta upp spermierna. Hormonerna måste stämma också!

Hela den processen är så känslig att det egentligen är ett under att det ens blir några barn öht! Och möts ägg och spermie så måste delningen ske rätt, ägget måste hitta ett bra ställe att fastna....du ser....det har inte att göra med huruvida din kropp vill eller inte.

Så ge inte upp. Ditt guldägg kommer att träffas av hans guldspermie och ni kommer få ert efterlängtade barn...ge inte upp bara, ok?

Men jag kan hålla med, skaffa en hund eller så om det får dig att må bättre i väntan på guldet. Gör allt du kan för att må så bra som du kan i denna väntan....för även om väntan är något man vill ska vara över så ska man inte glömma att väntan faktiskt är en del av ens liv....och livet ska levas!

*bamsekram*

Jusst det ja...det var ju du som hade donatorn *är lite glömsk*

men vet du, då är det ju inte så konstigt. Om man inte bor ihop så kan man ju inte sexa tillräkligt för att absolut ha störst chance...nu vet jag i och för sig inte hur ofta ni träffas, men vill minnas att det inte var så ofta förutom just kring ÄL? Kanske om ni hade sex varje dag veckan innan och dagarna efter ÄL så skulle chancerna öka, men det kanske inte går. Och rent krasst, vem säger att det är din kropp som strular, han kanske inte har världens bästa kvalite på sina simmare heller...

Nu har jag verkligen ingen aning om nått i den svängen du befinner dig i, men är det lätt att byta donator? Kanske dags att prova det?

Ja, jag vet inte. Jag förstår din frustration, det gör jag....och jag håller mina tummar och tår det ljusnar snart för dig.

*bamsekram*