• Anonym (TS)

    En riktig skitolycka, bokstavligt talat

    Ja herregud idag hände det som bara inte fick hända. Jag tar det från början.

    Jag tröck i mig nästan en hel grillad kyckling med lite sallad till middag och packade in ungarna i vagnen för att bege mig till en lekpark 3km härifrån direkt efteråt.

    När jag kommit en bit på vägen kände jag hur det riktigt bubblade till i magen, men tänkte att det är nog ingen fara så jag fortsätter gå.
    Helt plötsligt så small det riktigt till och jag kände att nu är det panik, snart skiter jag på mig.
    Lite längre fram står det några stora granar på en liten äng bredvid gångvägen och bostadsområdet som låg bredvid.
    Så jag skyndar mig in med vagnen mellan granarna och drar ner byxorna och sätter mig ner.
    3åringen frågar vad jag ska göra och jag svarar att jag ska bara kissar lite, till hennes stora förtjusning.

    Sen lättar jag på trycker, och det riktigt sprutar ut. Det både låter och luktar. Jag kikar bort mot husen och gångvägen så att ingen ska se mig.
    Det var med bultande hjärta jag satt där!
    Sen tar jag servetterna ur skötväskan (tack och lov hade jag med mig den)
    och torkar mig.
    Någonting jag inte räknat med var att mitt arsle var mycket närmare marken än vad jag trodde, så när jag har torkat klart och ska ta bort handen råkar jag doppa hela handen i härligheten.

    Jag trodde seriöst att jag skulle dö. Hela handen var täckt av en gul/brun sörja.
    Så jag börjar torka av det värsta med servetterna och sköljde av lite med varmvatten som jag hade i termosen (tack och lov äter bebisen ersättning)

    Men jag var fortfarande helt gulfärgad om handen och det luktade apa.
    Svär över mig själv och min motvilja mot våtservetter.
    Precis då ser jag hur det kommer folk gående mot mig på andra sidan ängen.

    Och där står jag. Fullt med små bruna servetter omkring mig, en stor bajshög och en hand full med skit.

    Så jag tar vagnen och skyndar mig därifrån. Panik hade jag eftersom jag var långt hemifrån. Vad fan gör jag nu?!

    Så får jag syn på ett äldre par som står och lassar in utemöbler så jag skyndar dit och säger
    "Jag har världens konstigaste fråga, jag har bytt blöja på bebisen och råkade få lite bajs på handen. Jag är långt hemifrån, skulle jag kanske få låna eran toalett och tvätta händerna?
    De får jag så jag skyndar tacksamt in och tvättar händerna riktigt ordentligt.

    Skyndar sen ut igen eftersom barnen är kvar ute i vagnen med mannen som bor i huset.

    När jag kommer fram så säger jag glatt till 3åringen "sådär nu är mamma fin om händerna igen"

    Då kläcker ungen ut sig "mm mamma bajsade i skogen"

    jag trodde jag skulle dö!! Jag blir helt eldröd i ansiktet och säger lite fint "nämen mamma bytte ju blöja på bebisen"
    Samtidigt som jag tackar för lånet, tar vagnen och skyndar mig därifrån.

    GAH vilken jäkla dag jag har haft!
    Nått är säkert iallafall och det är att jag ska inhandla våtservetter!

    Är det någon mer som har nån skitolycka att dela med sig av?

  • Svar på tråden En riktig skitolycka, bokstavligt talat
  • Anonym (Bajspojken)
    Wilma45 skrev 2013-06-29 19:32:52 följande:
    Jättekul tråd med flera riktigt dråpliga berättelser. Tänk att det kan bli så mycket roligt av ...bajs!



    Ja vissa anser att kiss och bajshumor är något hemskt och bara hör till barn, men jag håller inte med, jag skrattar och har det kul av dessa berättelser. Har själv min egen berättelse tidigare i tråden så :)
  • Totoro

    Åh snälla dela med er av mer roliga historier :D jag har tyvärr inget att komma med mer än det jag en gång tidigare skrivit här. Puffar puffar!!!


    Mamma till Charlie 2013.04.26
  • Totoro

    Nä nu får ni ta och dela någon skit historia.

    Kan berätta något som hände mig. Det är ju inte så jätte roligt eller pinsamt men det handlar om skit i alla fall :)

    Min son förlöstes med kejsarsnitt och jag hade väldigt ont i magen och även rumpan! Kunde knappt sitta. Att sätta sig och skita första gången efter kejsarsnittet var pain.

    Jag va jätte hård i magen och hade det as jobbigt. Jaja.... Det var i alla fall dags för hemfärd. Jag staplar ut ifrån sjukhuset och har 20 min bilfärd hem. Bara att knöla mig in i den extremt trånga bilen var jätte jobbigt och gjorde fruktansvärt ont. Vi hinner inte långt förens jag känner att jag måste skita och det är NU!! Jag får typ panik för jag har ont i magen och det känns som om jag ska skita på mig. I smärta ifrån både röven och magen så sitter jag och vrider och vänder på mig och ber sambon att köra till närmaste ställe med toa. I mitt fall blev det statoil. Inte nog med detta att jag hade ont och var nära på att skita ner mig så har jag också så himla svårt för att skita på andra ställen än hemma. Jag mår verkligen jätte dåligt av att skita på andra toaletter!! Men det kunde jag bara glömma nu!! Knölar mig ut ur bilen stonkandes och jag försöker fort gå in på statoil. Det var på håret att det kom i trosan! Det var som om jag inte skitigt på flera veckor. Inte var det ljudlöst heller. När jag är klar och går tillbaka till bilen står de ju självklart folk nästan precis vid toan. Men min tanke var "Skyll er själva om ni vill stå där och få mina osande bajspartiklar i näsan." Efter att ha fått visa kussimurran och skitit under tiden man haft extrema värkar för att sedan blottas totalt på en operationsbord akut så är man inte längre så blyg av sig :) nu skiter jag med öppen dörr hemma vilket jag aldrig innan kunnat :P men nu ett måste :D


    Mamma till Charlie 2013.04.26
  • Anonym (Yup)

    Jag har en ny! Även nytt konto så ni ser nog inte mina tidigare. Haha.

    På nyårsafton drack vi en hel del, jag har IBS och hade dessutom mens. Vi sov över hos mormor med hela släkten, jag o sambon i eget rum i ett av barnens säng. 

    Vaknar på morgonen naken, tittar ner och upptäcker att mina lår är inkletade med bajs! Även lakanet! 
    bakis/fortfarande full som jag var så fattade jag inte så mycket, så reste mig upp och såg mig omkring, hittade mina trosor på golvet fyllda i lösbajs och plockar upp dem. Sambon utbrister då att jag har en bajskorv på skinkan! Så där satt en korv fastklistrad mot skinkan.

    Tror ni vi skötte det hela snyggt? Nej. Jag slängde bajskorven i papperskorgen därinne, slet ur sängkläderna och smög ner och tryckte ner i tvättkorgen. Sen åkte vi därifrån i vild panik innan alla andra vaknat. Haha usch vad jag skäms. låg hemma med ångest en vecka efteråt och har inte åkt dit sen dess.

  • Anonym (påjobbet)

    Jag arbetade en sommar på ett snabbmatställe. Det var otroligt tryck på krogkvällar och luncher under semestern och man var fast på stationen flera timmar under ett pass. En dag hade vi så mycker folk att man bara stod i svett och gjorde sitt, såg inte andra, vi var överbelastade kunderna var kritiska. Jag fick stressmage. Men det fanns ingen chans att gå på toaletten då jag var den som hade kassan och fritösen. Kunderna blev fler och fler och kön var på minst 20-30 personer och bara växte. Jag svettades, knep och jobbade. Fanns ingen lucka för toalettbesök. Tillslut gick det inte mer. Jag klämde fram "ursäkta mig till kunden som jag hade", jag hasplade ur mig till en annan lika stressad kollega "kan du ta över tvärt". Sedan sprang jag till toaletten (som inte låg nära inpå heller). Hade på vägen in hunnit få ner byxorna och hann precis sänka mig ner på toan innan gas och massor av diarré sprutade ut. Jag kände mig befriad att få skita under tystnad utan stressen utanför. Bajsade klart, tog ett djupt andetag och gick tillbaka för att fortsätta på min station - MEN problemet var att ingen hade täckt för mig som varit borta i 5-10 minuter och varit kass i magen. Samma kund stod kvar, ganska spänd och förbannad. Kön var ännu längre och kollegorna var förbannade för att det inte fanns pommes eller annat friterat. Jag bet ihop och tog betalt och jobbade vidare.

    Nästa gång jag besökte toaletten ser jag att när jag slängt mig in på toaletten med byxorna i knävecken föregående besök så har jag på vägen ner mot sitsen sprutat ner väggen, toan och golvet på personaltoan.

    En annan gång var jag ute på promenad i ett centralt villaområde, dvs, det finns ingen skog. Jag hade varit och handlat lite och skulle hem. Det tryckte på och jag kunde inte hålla mig längre, de mest övergivna var en stooor fotbollsplan med hus runt om - ej tänkbart. En hockeyrink vid en mycket traffikerad cykelväg eller en skola. Detta var en helg så jag sprang in på skolans innergård och satte mig mellan några låga buskar (de sträckte sig 20 cm från marken :S) = helt öppet för ett 50-tal fönster till klassrum och arbetsrum och sket mitt på dagen i dagsljus. Hoppas ingen jobbade helg på skolan...

  • Anonym (Bajsis)

    Alltså tack gud för den här tråden, den bästa jag någonsin läst.

    En lagom kall lördag när jag var typ 12 år begav jag mig till affären för att handla lite godis. Tog på mig mina otroligt snygga rosa byxor, i något slags plyschaktigt material och kände mig väldigt snygg.

    När jag står där och tittar på väggen av lösgodis och har börjat lägga ned lite gott i en påse känner jag hur jag måste fisa. Det känns som det kommer bli en sån där tyst en, så jag kikar mig omkring och tänker att jag vågar lätta på trycket.

    Big mistake.

    Det är inte en fis och jag tvingas inse att jag har bajsat på mig. I den lokala affären där jag känner typ alla och där alla jag känner handlar. För en 12-åring är det höjden av skam och jag överväger att bara typ försöka hugga av mig huvudet med godis-spaden jag fortfarande håller i handen. Ser framför mig att mitt sociala liv är över för alltid och att jag lika gärna kan DÖÖÖ.

    Tillslut lägger jag i alla fall ifrån mig spaden och den påbörjade påsen och lämnar stelbent affären och hoppas att jackan döljer att mina byxor plötsligt är väldigt baktunga. Det här är ju innan mobiltelefonens tid, så jag stapplar fram till telefonautomaten och försöker ringa ett sånt där "mottagaren betalar"-samtal hem. Ingen svarar, och jag ringer i panik igen och igen.


    Precis då hör jag ett "Hej Jessica!" och jag vänder mig om och ser den ascoola praktikanten från fritis gå förbi. Jag ler det stelaste leendet någonsin och hon tittar konstigt på mig och fortsätter att gå. Hela hennes familj är med och de tittar lika konstigt. De vet. Jag vet att de vet. De vet att jag bajsat på mig. Vill dö.

    Pappa svarar äntligen och jag viskar att jag basat på mig och att han måste komma och hämta mig. Sen får jag vänta i 10 minuter innan han äntligen dyker upp i bilen och när jag sätter mig i bilen säger han "Vad det luktar!"

    Då brister det och jag grinar och vrålar "MEN JAG HAR JU BAJSAT PÅ MIG JAG SA JU DET KÖÖÖÖÖÖR" och han ba "jag trodde du skämtade".

    Förnedringen.

    Väl hemma grinar jag i duschen och är typ apatisk medan mamma hjälper mig.

  • Anonym (hm)
    Anonym (Bajsis) skrev 2014-04-19 00:50:38 följande:

    Alltså tack gud för den här tråden, den bästa jag någonsin läst.

    En lagom kall lördag när jag var typ 12 år begav jag mig till affären för att handla lite godis. Tog på mig mina otroligt snygga rosa byxor, i något slags plyschaktigt material och kände mig väldigt snygg.

    När jag står där och tittar på väggen av lösgodis och har börjat lägga ned lite gott i en påse känner jag hur jag måste fisa. Det känns som det kommer bli en sån där tyst en, så jag kikar mig omkring och tänker att jag vågar lätta på trycket.

    Big mistake.

    Det är inte en fis och jag tvingas inse att jag har bajsat på mig. I den lokala affären där jag känner typ alla och där alla jag känner handlar. För en 12-åring är det höjden av skam och jag överväger att bara typ försöka hugga av mig huvudet med godis-spaden jag fortfarande håller i handen. Ser framför mig att mitt sociala liv är över för alltid och att jag lika gärna kan DÖÖÖ.

    Tillslut lägger jag i alla fall ifrån mig spaden och den påbörjade påsen och lämnar stelbent affären och hoppas att jackan döljer att mina byxor plötsligt är väldigt baktunga. Det här är ju innan mobiltelefonens tid, så jag stapplar fram till telefonautomaten och försöker ringa ett sånt där "mottagaren betalar"-samtal hem. Ingen svarar, och jag ringer i panik igen och igen.


    Precis då hör jag ett "Hej Jessica!" och jag vänder mig om och ser den ascoola praktikanten från fritis gå förbi. Jag ler det stelaste leendet någonsin och hon tittar konstigt på mig och fortsätter att gå. Hela hennes familj är med och de tittar lika konstigt. De vet. Jag vet att de vet. De vet att jag bajsat på mig. Vill dö.

    Pappa svarar äntligen och jag viskar att jag basat på mig och att han måste komma och hämta mig. Sen får jag vänta i 10 minuter innan han äntligen dyker upp i bilen och när jag sätter mig i bilen säger han "Vad det luktar!"

    Då brister det och jag grinar och vrålar "MEN JAG HAR JU BAJSAT PÅ MIG JAG SA JU DET KÖÖÖÖÖÖR" och han ba "jag trodde du skämtade".

    Förnedringen.

    Väl hemma grinar jag i duschen och är typ apatisk medan mamma hjälper mig.


    {#emotions_dlg.flower} huga vikken story, förstår skammen, själv pinkade jag på mej vid den åldern och höll på att dö
  • Anonym (Z)
    Anonym (Bajsis) skrev 2014-04-19 00:50:38 följande:

    Alltså tack gud för den här tråden, den bästa jag någonsin läst.

    En lagom kall lördag när jag var typ 12 år begav jag mig till affären för att handla lite godis. Tog på mig mina otroligt snygga rosa byxor, i något slags plyschaktigt material och kände mig väldigt snygg.

    När jag står där och tittar på väggen av lösgodis och har börjat lägga ned lite gott i en påse känner jag hur jag måste fisa. Det känns som det kommer bli en sån där tyst en, så jag kikar mig omkring och tänker att jag vågar lätta på trycket.

    Big mistake.

    Det är inte en fis och jag tvingas inse att jag har bajsat på mig. I den lokala affären där jag känner typ alla och där alla jag känner handlar. För en 12-åring är det höjden av skam och jag överväger att bara typ försöka hugga av mig huvudet med godis-spaden jag fortfarande håller i handen. Ser framför mig att mitt sociala liv är över för alltid och att jag lika gärna kan DÖÖÖ.

    Tillslut lägger jag i alla fall ifrån mig spaden och den påbörjade påsen och lämnar stelbent affären och hoppas att jackan döljer att mina byxor plötsligt är väldigt baktunga. Det här är ju innan mobiltelefonens tid, så jag stapplar fram till telefonautomaten och försöker ringa ett sånt där "mottagaren betalar"-samtal hem. Ingen svarar, och jag ringer i panik igen och igen.


    Precis då hör jag ett "Hej Jessica!" och jag vänder mig om och ser den ascoola praktikanten från fritis gå förbi. Jag ler det stelaste leendet någonsin och hon tittar konstigt på mig och fortsätter att gå. Hela hennes familj är med och de tittar lika konstigt. De vet. Jag vet att de vet. De vet att jag bajsat på mig. Vill dö.

    Pappa svarar äntligen och jag viskar att jag basat på mig och att han måste komma och hämta mig. Sen får jag vänta i 10 minuter innan han äntligen dyker upp i bilen och när jag sätter mig i bilen säger han "Vad det luktar!"

    Då brister det och jag grinar och vrålar "MEN JAG HAR JU BAJSAT PÅ MIG JAG SA JU DET KÖÖÖÖÖÖR" och han ba "jag trodde du skämtade".

    Förnedringen.

    Väl hemma grinar jag i duschen och är typ apatisk medan mamma hjälper mig.


    Uh den här olyckan var ju inte ens roligt! Usch vad hemskt i den åldern. Var en tjej i min klass i den åldern som kissade på sig och hon var ordentligt mobbad för det resten av skoltiden och när vi började gymnasiet flydde hon staden och är idag 15 år senare kommer hon fortfarande bara hit på korta besök. Hon vill aldrig mer flytta tillbaka eller låta sina barn växa upp här har hon sagt. Vår klass var hemsk mycket pga fel lärare dom första 5 åren, ville inte se eller motverka det som skedde i klassen.
  • Anonym (Jag med)

    Min systers man är en storväxt långtradarförare som gillar öl och även tål en hel del, men inte hur mycket som helst. Syrran vaknade en morgon och konstaterade att mannen inte låg bredvid. Hon gick ner för att kolla om han låg i soffan och för att sätta på kaffe. När hon kommit ner för trappan så såg hon att mannens kläder låg i hallen och att det luktade väldigt illa. Når hon kom in i köket såg hon mannen stå sova lutandes över diskbänken. I hon låg det en massa spyor och hans kalsonger var två kilo tunga, av skit. I kraften när han spydde så sket han ner sig ordentligt. Varje gång vi träffas brukar vi skoja om det. Lite som en tradition.

  • Sussi64

    Vi dejtade ett tag efter han kommit hem från sjukhuset


    Anonym (essie) skrev 2013-02-25 14:21:06 följande:
    Fy, stackars kille! Hur reagerade han?

Svar på tråden En riktig skitolycka, bokstavligt talat