Vi vars partner måste lämna landet - TRÅD 10!!!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-07-17 23:1315/7-10
Monica G E S
Jag fattar ingenting , vi har väntat 12 månader nu. Är gifta, har enligt mig iaf tydliga bevis på att vi har en äkta relation sedan flera år tillbaka , äktenskapet är registrerat överallt som det bara går. Fick för några veckor sedan tag på personen som enligt växeln har ärendet( ej handläggare) då berättar hon att min mans akt är lagd i källaren och uttagen för intervju på mig då.. Och då är det ju så klart 15 månaders väntetid vilket blir februari.. Skjut mig ungefär.. Men varför tror ni?? Jag är oerhört stressad av väntan. Har varit i hans hemland 2 gånger och har knappt möjlighet med en gång till.. Vad ska man göra??
Ja han har varit på intervju i februari, dvs det var c:a 9 månader sedan. Jag skickade in min del max en månad senare (vi gjorde pappersansökan). Sedan dess har vi hört precis nada Jobbigt!
Detta är synnerligen en sann prövning av ens tålamod och i att försöka lära en hantera saknad... Men snälla MIG, vi har fått stå ut med detta mer än ett år, det räcker nu!!!
Inte mer än ett år, nästan ett år skulle det stå...
Vi tillhör Malmö kontoret, min man var på intervju i Januari ????känns så tröstlöst nu. Hjälper inte tänka på det kunde varit värre. Pratade med en på kontoret idag som sa att de har blivit tilldelade de ärenden som de hinner innan v 50 nu, och ja vi var ju inte bland dem. Eh nej.. Sen får de nya ärende igen från v 2. Men att nu kunde det ta 14-17 månader.. Och hon la till ett litet skratt.. Jo men kul.. Eller hur.. Men fick numret till en chef, men vad hjälper det??
Hej onlylonely!
Fy så jobbigt det ska vara! 14-17 månader!!! Inte klokt!!! Vilken typ på Mig som dessutom hade mage att skratta!!! Finns inget minsta roligt i detta... Håller tummarna för att det går mycket fortare för oss alla.
Jag har inget att säga som kan göra att det känns bättre Vi sitter i samma båt och det tar så mycket kraft... Allt jag vill är att det snart kommer en dag då allt detta är över och jag får krama min man igen... Tanken på det håller mig uppe, även om jag ofta önskar att jag kunde dra täcket över huvudet och vakna när mitt hjärta är hemma hos mig igen. Den dagen måste komma! Snart!
Skickar dig styrkekramar i massor...
Själv ska jag sova och krama kudden i brist på min älskling
Godnatt
Usch vad jobbigt :( Massa styrka till er!