Mojutten - håller mina tummar stenhårt för att plusset blir starkt och fint och håller sig kvar!!
Det är inte min lutealfas som blivit kortare, utan cyklerna totalt - jag har fått min äl mycket tidigare än vanligt - så det är nog ingen fara så...
Jag har testat positivt igen (inga grattis, men gärna ett lycka till).
Grät också en skvätt över det - jag VILL INTE gå igenom ett femte missfall på 16 månader... Den här gången kommer vi till Dr LM (ska ringa imorgon), men vi vet inte om vi får innohep eller bara TLC... Skiter det sig den här gången så bokar jag resa till Aten. Punkt. Orkar inte med det här fler gånger!
Håller tummarna för att det går vägen Mojutten och att VUL visar något fint!! När ska ni dit?
Uppdatering - har fått tid hos dr LM nu, den 16 maj, då skulle vi vara på 5+3...så långt har vi inte gått innan så jag lär väl få ringa och säga att vi inte behöver tiden after all...
Mojutten - efter att jag pratat med honom i telefon så har jag inga förhoppningar - han sågade i princip alla mediciner, finns inga korrekt utförda studier med evidens, förutom TLC... Jag frågade om trombyl, ville han inte skriva ut, innohep - inte utanför studien, han sa själv att prednisolon är förkastligt då det innebär risker för fostret utan att ha någon eviden bevisad...
Vi får se vad som händer...
Men vi har bestämt att vi åker till Aten om det inte går vägen nu.
Tack för lycka till och för tips!
Jag är lite fundersam kring albylen - under de två senaste missfallen har jag testat positivt ganska sent (runt dag 13-15 efter äl) och vid dessa tillfällen har jag ätit albyl. De första två och detta har jag inte ätit albyl och då har jag testat positivt på 10, 8 och 10 dagar efter äl. Jag vet inte om det finns ett samband, men jag känner mig lite tveksam pga det... Velar fram och tillbaka - TÄNK om det gör mer skada än nytta...? Egentligen är det ju det jag funderar på - KAN det göra skada? Om det varken är från eller till så kan jag ju börja med dem... 4+1 idag, så nu är detta inte den kortaste iaf... Nästa steg är 4+3...
Nu har jag också bett om en telefontid med den läkare jag träffade på RMC, hon pratade ju om att de skriver ut lite "på försök" eftersom de inte (heller) vet vad som verkligen funkar. Om hon kan skriva ut tex. innohep och ev. prednisolon så kör jag bara TLC:n utanför studien hos Dr LM.
Har inte hört något från läkarna på RMC och just nu så tänker jag bara låta det vara... Har läst i någon undersökning att bara trombyl//albyl inte verkar ha någon större effekt för sig själv - däremot om man tar det tillsammans med innohep/fragmin(?) så jag släpper det för nu. Känner mig annorlunda den här gången - lite mer går det så går det, och just nu verkar det gå lite mer åt rätt håll. Testen blir starkare (jo, den här testomanen har testat varje dag sedan 3+4 och nu är jag på 4+5) och tempen håller sig uppe, jag fick ett Gravid 2-3 på cb digitalt på 4+3 så tja, det lunkar på... Vi tar en dag i taget - klarar vi oss till på torsdag så blir det här den längsta, på söndag tar jag nästa cb med veckoindikator - blir det 3+ så kanske vi klarar oss till VUL den 16 maj, sen får vi se vad nästa mål kan tänkas bli.
Hur går det själv Mojutten? Och ni andra...?
Mojutten - hur långt är du...? Vet precis vad du menar med en dag i taget! Det är verkligen dag för dag här - nu vågar jag tro att vi kommer att klara oss längre än tidigare, tempen var fortsatt hög idag, skulle den sjunka imorgon så har vi gått en dag längre än tidigare i alla fall... 4+6 idag. Har du fått se något?
Det är en ständig rädsla, för min del är det att se testen bli svagare eller tempen sjunka, jag har i tre av fyra fått den indikationen först, bara sista gången (vilket var dagen efter plus) började jag blöda utan förvarning.
Grattis mn86!! Hur långt är du?
Jag ska ta mitt sista test på söndag (tror jag...), mitt andra med veckoindikator och hoppas då på ett 3+. Efter vårt VUL kan man förhoppningsvis slappna av lite grann - om allt ser bra ut... En vecka...
Hur långt har du gått i dina tidigare...?
Tant Tingeling - nä, det är svårt det där...men nu sista vanliga testet jag tog så var det teststrecket starkare än kontrollstrecket, så jag vågar nog tro på att hcg höjs som det ska...men du har rätt - skulle den inte visa 3+ så blir jag nervös...men jag tror att den gör det, och så har vi då bara tre dagar kvar till VUL (tänkte ta det på söndag och sen VUL på onsdag) så jag chansar. Har i alla fall slutat testa med vanliga nu... 
Man känner sig som en jäkla alkoholist - en dag i taget, en dag i taget... Men nu har vi i alla fall slagit vår längsta, på 5+1 idag och det verkar hålla sig kvar lite till. Vågar inte sluta tempa, så jag ser att tempen håller sig uppe - får nog sluta med det efter VUL.
Mojutten - vad blir det för dig då, typ 7+6-8+0 nånting, när ni har VUL? Då kan du få se hjärtslag...?
Jag har förvarnat maken att vi antagligen bara kommer att se en svart fläck med en mindre vit fläck i och att det är ok i så fall (under förutsättning att den är i rätt storlek)...om det nu är ok vill säga.
Mimmi - jag håller verkligen tummarna för att IVF i oktober är det som lyckas för er! Eller att ni lyckas på egen hand under sommaren förståss!
Saftis - jag veeeet... Det är bara det att jag har sett på tempen när det har skitit sig de andra gångerna och för mig är det lite en trygghet; hellre få veta det hemma i sängen på morgonen än att gå på toaletten på jobbet och upptäcka blod... Men jag kommer att sluta efter VUL:et, om allt ser ok ut där...
Mn86 - inga mediciner alls, så det är lite förvånande ändå att det håller sig längre... Jag har blivit lovad TLC på Helsingborgs lasarett och kan få vara med i en studie där det är 50% chans att utöver TLC få innohep.
Jag vet att det låter fruktansvärt för alla som kämpar och kämpar - men faktum är att min mentala inställning den här gången har varit annorlunda... Jag har haft mina tankar på annat håll och fokus har inte varit till 100% på att jag är gravid. Vi har bestämt oss för att åka till Aten om det skiter sig och om det skiter sig - ja, då har man vin och öl att se framemot under sommaren... Klart att jag tusen gånger hellre går hela vägen, men på något vis så känner jag att det är som det är...
De täta VUL:en är en trygghet definitivt... Jag vet inte hur länge det dröjer till nästa om vi går ifrån det kommande med bra nyheter.
Mojutten - jo, VUL imorgon, nervöst...
Jag vet inte om det diskuterats tidigare i den här tråden, men jag vill slå ett slag för d-vitamin.
Vi började ju försöka för drygt 1½ år sedan och fick tidiga missfall - 5+0 och 5+0, sedan stod det still i sju månader, efter det ett i 4+3 och ett sista i 4+0 i mars i år. Innan det tredje började äta Omega3, mellan det tredje och fjärde började jag äta d-vitamin (märket heter Multitab och de innehåller 25 mikrogram). Vid sista missfallet verkade det som att kroppen egentligen vill vara gravid - det som skiljde sig den fjärde mot de andra gångerna var att 1) jag hade ont i brösten långt efter att jag börjat blöda 2) jag testade positivt i ca tio dagar efter att jag börjat blöda (de andra gångerna har det varit negativt i nästan samma sekund) och 3) jag hade lite spottings tills det satte igång på riktigt, dvs. jag tror att det här var embryot själv som det var fel på, inte min kropp just då. De andra gångerna började jag nämligen blöda rakt upp och ner utan förvarning - det var bara tempen som störtdök, dvs kroppen var inte med på noterna alls. 4) tempen gick inte ner som den gjort vid de andra tillfällena, utan höll sig hög ungefär lika länge som testen visade positivt.
Jag är nu gravid för femte gången och idag har vi fått se hjärtslag, så jag har ett visst hopp om att det ska gå vägen.
Nu är det här ju inget som helst vetenskapligt, men jag tror att det är d-vitaminet som har påverkat för mig. Både vår missfalls- och vår barnlöshetsutredning visade att jag och maken var fullt friska - dock togs inga vitaminbristprover, något man så här i efterhand önskar att man hade gjort.
D-vitaminbrist är känt som en faktor som påverkar fertiliteten negativt, så att jag började käka det är inte taget ur luften.
Om ni inte redan gör det - börja ät d-vitamin. Om det inte hjälper - fan också, men det skadar er i alla fall inte!
Vi var på första VUL på 5+6 enligt äl och fick då bara sen en hinnsäck, han kunde inte se något embryo.
Vi kom dit igen en vecka och en dag senare - 7+0 enligt äl - och fick då se hjärtslag. Vi blev dock flyttade två dagar, till 6+5.
Med din historia - kan du inte få ett nytt VUL snart igen...?
Javisst - grattis och så var jag bara tvungen att kommentera det faktum att din lilla tjej var exakt lika stor som jag, när jag föddes 3330 g o 52 cm! 
Jag tittar in läser då och då - har RUL idag, så vi har i den femte graviditeten lyckats komma till v 19 nu... Om det är någon som inte känner igen mig så är min historia kort så här - vi började försöka i augusti 2010 och lyckades bli gravida i februari året därpå. Det slutade dock i et tidigt mf, 5+0 och därefter följde tidiga mf i maj, december och mars 2012. Utredningar - både mf- och barnlöshets-utredning - visade att det inte var något fel på varken mig eller maken. Vi är nu med i Leif Matthiesens studie i Helsingborg, dock i kontrollgruppen, så utan mediciner men med extra kontroller. Det enda jag gjorde annorlunda den här gången var att jag började äta extra d-vitamin ett par månader innan den här sista gången. Pillerintaget dagligen är två omega 3 (pharbio forte), en multivitamin (mitt val kvinna) och så d-vitamin (25 mikrogram, Multitabs Vitamin D3)