Utredning efter upprepade missfall osv... Del14

Bettan: Jag hade nog gett kroppen ett par dagar till med mesen, för som du säger så tar det ett tag innan mensen kommer med proveran. För mig kom den alltid 4 dagar efter proverastop (14dagar sammanlagt) och sen höll den på i 9 dagar så det var nästan en cykel åt skogen om man säger så. Tempar du inte nu så att du vet om du haft äl?

Odd: Det är skitsvårt att pausa och inte tänka på det utan hjälp. Vi skulle pausa efter sista ma:t men likfröbannat låg man i vid äl bara för att det kunde vara "den" månaden då det skulle ta sig. Tror att p-medel är enda sättet att riktigt kunna koppla ifrån, så det är kanske ingen dum idé att ta det ett par månader. Bara inte kroppen kommer i mer obalans efteråt.

Ja, det är precis så jag tänker...att med preventivmedel så ska man ju inte kunna bli gravid och då tror jag att jag faktiskt kan släppa denna jakt. Just nu har det totalt tagit över hela mitt jag....fokus på ÄL, fokus efter ÄL, BIM hit och BIM dit, svaga test, hopp, blod, besvikelse, ny jakt efter ÄL...GAAHHH!

För drygt 3 år sedan hade jag p-ring och jag mådde verkligen KANON av dem. Total hormonell balans kändes det som!

Fast när jag slutade med dem blev jag lite i obalans och fick svampinfektioner från helvetet och mf första graviditeten efter p-ring stoppet. Men sedan gick det ju vägen och vi fick vår lilleman.

Svårt det där, för jag vill verkligen inte att min kropp hamnar i mer obalans än vad den är just nu. Just nu har min kropp ändå skött sig ganska bra med att komma tillbaks och funka som den ska...hur annars skulle jag lyckas bli gravid 4 ggr på raken? Det är ju bara den där lilla detaljen att dem inte stannar som inte funkar som det ska...

Ja....jag vet inte. Ska bli intressant att se vad läkaren har att säga den 12.

*kram på dig*

icka: ja, du har nog rätt. Kanske bättre att vänta. Sist jag testade provera så funkade det inte öht. *muttrar* Nej, tempar inte just nu eftersom jag tagit paus helt och hållet. Ville försöka låta bli att tänka på hela babyverkstadsbiten, men det har ju gått så där...

Odd: hur mår du idag? Har det gått bra? *kram*

Vet ni vad tjejer? Jag blev uppringd och erbjuden ett kul jobb (inom min bransch). Var t.o.m där och pratade med dom. Dom ville anställa mig. Men jag kunde inte Orkar inte byta jobb mitt i allt detta. Hur kul är det att vara ny på jobbet och inte hänga med på afterwork och liknande för att man är gravid? Jag valde att inte byta nu, känns lugnare så inför hösten när vi ska försöka igen. Men blir så jäkla arg på hela denna karusellen Hur mkt det har förstört

Irma, kul att bli erbjuden iallafall. Då är du eftertraktad och det är ju aldrig fel att få veta.

Själv pendlar jag mellan hopp och förtvivlan, mitt svaga steck har blivit starkare men blodet vill inte riktigt ge med sig. Blöder inte mycket, nu är det bara gammalt men det är svårt att tro att det ska gå. Har lite molvärk och stick /svidande känsla.
Önskar så att jag bara kunde slappna av och ta det som det kommer.

irma: Visst är det typiskt? Har också fått säga nej till ett par karriärmöjligheter; orkar helt enkelt inte när jag mår så här. Men vi får chansen längre fram!! Alltid kul att vara eftertraktad i varje fall.

mojutten: Ja, det bästa vore ju om du förmådda slappna av och ta det som det kommer, men hur lätt är det?

Har äntligen fått mensen i varje fall; på dag 39 kom den äntligen. Jäkla skitkropp. *muttrar*

mojutten: jo det är kul att bli erbjuden. men trivs väldigt bra där jag är nu också. Känns inte som om högre lön skulle vara värt det.

Bettan: Ja, vi lär väl inte bli mindre eftertraktade. Vi får ju aldrig några barn och jobbar jämt, vabbar aldrig osv

Irma: Äh, men jag menar ju EFTER barnen. När karlarna är hemma och vabbar och vi gör karriär. ,-)