30+ som väntar/har fått syskon, del 8
Skriver totalego och helt OT.. Igår hade jag en snurrig dag. Läste onsdag kväll att min yngsta syster skrev att hon försökt ta livet ngn dag tidigare. Låter som ett sjukt skämt men det var det inte. Hon försökte hoppa ner på tågperongen för att springa framför ett tåg. Vi förlorade vår mamma för massa år sedan efter att hon också tagit sitt liv... Ni kanske förstår att alla sår revs upp på nytt. Hela dagen var blä och jag klarade inte att vara på jobbet. Åkte till en väninna och var där hela dagen.
På kvällen fick jag i a fall pratat med min syster. Hon har haft det jobbigt ett tag, berättade då att hon aldrig kommer göra ngt liknande igen. Hon sa att det är stor skillnad på att känna att man inte vill finnas och att inte vilja leva. För leva vill hon och hon ska ta sig igenom allt och få ett bra liv. Känns mycket bättre efter vårt samtal och jag hoppas verkligen det hela var ett uppvaknande för henne.
Känns mycket bättre idag och nu ska jag till jobbet. Skönt att det i a fall för nu slutade lyckligt. Ledsen för ego och OT, hoppas ingen tar illa upp..
Kramar alla och lycka till med amningen Eva!