nilisen skrev 2010-06-14 18:19:10 följande:
Som b la Inkan skrev ovan så ska vi väl finnas för varandra och ge pepp och råd!!!!!! Tjejer jag behöver er nu! Jag har varit dålig på att ge tillbaks nu ett längre tag i tråden, men jag kommer, bara jag får lite ork och ro. Tänker på er, hur vi kämpar, delar glädje, alla tårar, misslyckande, lyckande, hopp och misströstan! Alltså jag har mått skit nu sedan det uppdagades att barnet hade bred nackspalt på kubtest i v 12. Vi fick gå vidare med fostervattensprov där de misslyckades två ggr. Fick vänta ytterligare en vecka och då det gick bättre. Har fått svar på snabbanalysen som var helt ok. Väntar fortf på långtidsanalysen vilket ska komma någon gång denna vecka. Vi var på Östra flörra veckan för att kolla barnets hjärta då vår förstfödde son föddes med hjärtfel. Vad de såg på UL så skulle det vara ok. Dagen efter vart det organultraljud vilket görs då nackspalten är bred vilket kan tyda på fel på diverse organ. Läkaren fann en klumpfot. Nu till det horribla. Idag ringde kuratorn från gyn. Vi ska till henne på onsdag för vi måste förbereda alla papper för en ev abort och födande om det nu skulle visa sig att fostervattnets långanalys skulle vara galen, annars rinner tiden iväg för oss, då papper ska skrivas, skickas till socialstyrelsen mm. Det har även ringt diverse läkare till oss gällande klumpfoten och gett oss info. Enligt mitt tycke så är ju inte en klumpfot all bedrövelse, men otroligt ledsamt, men jag är så rädd att det är något mer som ska vara fel och som man inte kan tyda på fostervattensprovet. Jag håller på att bli knäpp, tänker på så mkt konstigt, att har det blivit en klumpfot så kan det vara mer som man inte kan se, andra fel, såsom hörsel, syn mm. Orkar inte mer! Snälla kan ni ge mig en tanke, hur skulle ni gjort, tänkt mm.......... Hoppas ni orkade traggla er igenom min text. Kram och kom ihåg att just du är värdefull!
Gud va jobbigt!! Förstår att det är oerhört krävande och smärtsamt för er. Några av mina bästa vänner gick igenom något liknande förra året. De fick också förbereda abort etc för att man under ett tag trodde att barnet skulle ha en lungsjukdom som var obotlig. Nu visade det sig att så inte var fallet. Han har klumfot, diafragmabrock och en mild lungsjukdom som gick att behandla men det de gick igenom under några veckor är obeskrivligt. De har trots detta klarat sig jättebra. Pojken har opererats för sin klumfot och för diafragmabrocket och det gick jättebra. Han får mediciner för sina lungor och kommer att kunna leva sitt liv helt som vanligt även om han inte kan bli elitidrottare. Försöker inge dig lite hopp med detta och hoppas verkligen att långtidsodlingen inte visar något. Stora kramar och tummar!!!