• nicely

    Emetofobernas tråd 5

    Fridaoo- ooh jag som trodde att gjorde det. Whisky är ju inte gott för fem öre. Men om det lugnar magen är det väl bra...eller?

  • nicely

    Hej alla medsystrar!!!
    Min äldsta dotter kräktes idag!!!! Fy fan säger jag bara.
    På morgonen gjorde jag välling till min yngsta då jag hör min äldsta ropa att hon är törstig. Hon kommer skankandes till köket, dricker snabbt och skakar. Sen säger hon att hon måste på toa. Jag fattar att nu är inte allt ok. Vi kommer till badrummet och märker att hon börjar hulka. Säger åt henne att vända sig mot badkaret och då kräks hon... Förstå min ångest. Jag står med lillasystern i famnen och håller i min stora så hon kan kräkas.
    Ringde min man direkt! som fick komma hem från jobbet. 

    Men konstigt nog så kräktes hon bara en gång. Mådde bra efteråt, la sig i soffan och tittade på bompa. Hon var jättetörstig så jag gav henne lite vatten med sked. Sen sa hon att hon var hungrig. Hon har under dagen ätit och varit jättesprallig. Kunde det ha varit att hon fick blodtrycksfall eller likanande, då hon skakade, var törstig och jättehungrig?

    Har inte slappnat av alls idag. Helspänn och ätit vitpeppar, spritat hela toaletten....
    Tänk att detta är bara början på hösten. Min stora tjej började skolan förra veckan. Lillan börjar förskola först i januari...

    Vet ej hur jag ska klara av hösten.....Ängest ångest ångest. Nu ligger min man på golvet i hennes rum ifall hon kanske kräks igen...händer nog inte då allt varit bra under dagen men man vet ju aldrig.

    Vill inte vara smittad...hatar illamåendet. Det är det värsta, väntan på att kräkas, att må så fruktansvärt illa. När man kräks så kommer det men det väntan, illamåendet... Fy fasiken!!!!

    Lider med er för det vi känner , denna fobi suger rejält!!!!

  • nicely

    Låter bra med peppningen!!!
    Jag försöker låta paniken komma...känns jättejobbigt men vet att det är så man ska göra. Fick hjälp med min förlossnings depression och då var det att låta obehagkänslan komma och möta den. Jättejobbigt men det hjälpte.

    Känner lite ångest redan nu. Är jättenervös inför att min äldsta dotter skall komma hem på måndag. Dem har umgåtts mycket med andra och är jätterädd att hon kommer hem och börjar må dåligt.... ska låta panikkänslan vara kvar....


    Känner mig skakis och vill bara fly........men jag stannar. Ska nog ta ett varmt bad och läsa en skvallertidning. Brukar bli lugn då


    Aveline- är precis som du, påminner familjen hela tiden att tvätta händerna, skrubbar toaletten noga ofta, spritar handtagen men nu fan ska jag tagga ner med det....bett min man att hjälpa mig...

    Middiz- jag brukar tänka att om jag får det så går jag ner nåt kilo iallafall. Vill nämligen gå ner 5 kilo som jag har kvar sen min dotter som jag födde för 11 mån sen och jag tränar och tränar men inget händer. Så det vore bara positivt att få magsjuka. Och att det är bara kräk. Man är dålig någon dag sen är det över. Under paniken är det lätt att glömma bort alla positiva saker men gäller att påminna sig själv eller be mannen göra det

  • nicely
    milla2 skrev 2010-09-11 22:07:00 följande:
    känner igen mig jag är rädd att bli sjuk.. hade jag visst jag inte blev det då vet jag att jag hade kunnat ta hand om barnen..
    Jag känner likadant. Vet jag att det inte är magsjuka barn kräks av så är det lungt. Men att själv bli sjuk är det värsta som finns. Jag försöker tänka att det finns värre saker än magsjuka men när den väl är här så vill jag dö istället för att kräkas.
    Har nu ångest varje kväll och rädd men jag försöker lugna mig med att det är inte så farligt. Känns som papegojo som tjatar i min hjärna det är inge fara det är ingen fara det är ingen fara.
    Under ångesten/paniken (som helst kommer på kvällarna) försöker jag leka med barnen istället för att glo på dem hela tiden för se minsta tecken på magsjuka.

    Detta är så himla svårt och fruktansvärt jobbigt. Vänstar fortfarande på min kallelse till psykologen....
    Avelyn skrev 2010-09-11 21:29:00 följande:
    Nicely,

    Jag behåller hellre min övervikt jag Det enda positiva jag kan komma på efter en magsjuka, är at jag tycker världen förändrats och blivit tusenfallt vackrare än den var innan - för att jag då klarat mig igenom all ångest och att det är över.. och att jag precis efteråt tappar fobin ett tag. Att allt avdramatiserats för ett tag, tyvärr kommer den alltid åter.

    Jag tycker det är jobbigt och oroligt när barnen blir dåliga hemma, men det känns hanterbart. Jag tar hand om allt själv. Den jobbiga biten är om min partner blir dålig. Det är då min ångest blir som allra värst.

    Det allra värsta med allt tycker jag är rädslan för att bli smittad, ångesten som inte går att styra. Jag skulle vara tacksam om jag blev sjuk först. Jag får mer panik när någon annan blir det och jag måste väntas på min tur och inte vet när det sker. När det väl händer är fokus på annat än ångest..
    Skulle gärna byta med dig

    Håller med dig helt ang väntan att bli sjuk. Helt hemskt. Jag försöker verkligen att tänka på annat men stunderna kommer hela tiden....

    Vad gör ni när ångesten kommer?
    Vad försöker ni tänka på?
    Behöver fler tips då mina egna lösningar funkar inte alltid.
  • nicely

    Emma s- vad duktig du är som klarat ångesten så bra.


    Milla 2- du är inte ensam. Känner så hela tiden men försöker klara av att hantera skiten....
    Kanske var det någon som åkte för många gånger i karusellen så man blev illamående.

  • nicely

    Jag vet inte hur jag fick fobin faktiskt. Har knappt haft magsjuka som barn, två gånger i vuxna livet, då jag var 20 - 24 blev smittad på jobbet. Har jobbar inom barnomsorgen i flera år och studerar nu till förskolelärare...hur knäppt det än låter...
    Kanske är det att inte ha kontroll över situationen, försvargrej eller nåt som orsakat fobin. Eller jag vet ärligt talat inte. Hade inte fobin som liten utan tror att den började när äldsta dottern kräktes för några år sen. Fick inte magsjukan då fast jag kramade, duschade henne osv men ångesten var hemsk i flera dagar....
    Fobin har blivti värre senaste åren. Nu är den i tankarna jämt och ständigt.
    Men idag gjorde jag något som jag abslut inte kunnat göra på länge. Jag köpte en macka och åt utan att ha tvättat händerna. Då hade jag varit i butiker och tagit i saker. Jag har haft sån ångest och känt mig illamående....

    Jag har min äldsta  dottervarannan vecka..och hon har magsjuka en gång om året och det har alltid inträffat hemma hos mig... på något sätt hoppas jag att hon kräks hos mig nu i år oxå bara för att se att jag klarar av situationen men samtidigt hoppas jag att hon inte kräks här.
    Min yngsta börjar på förskolan i januari och hon äter på allt precis allt. Så det lär inte bli kul....men tur att jag har min man som lovat ta alla magsjukor med mig och att min stora tjej känner sig trygg med honom så hon mår ej dåligt om mamma måste gå från en stund hyperventilera i smyg 

  • nicely

    Kan inte sova. Paniken och ångesten tog över. Så ängslig över magsjuka. Lilltjejen sover oroligt och direkt kom katastroftankarna. Försökte hålla mig kvar i situation men denna gång vann inte förnuftet. Skakar, vill bara fly.

    Var alla?
    Dödade jag tråden med mitt förra inlägg? Förvånad Fast när ingen är här så brukar det betyda att ni mår bra, vilket är riktigt bra. Önskar att jag mådde bra....

  • nicely

    Vad duktiga ni är som klarat av att inte tänka på fobin och klarat er igenom vissa magsjukehändelser.
    Själv är jag helt nere i botten. Ångesten tagit över all förnuft....
    Fick tid hos en psykolog den 20 oktober, hur orka tills dess?

    Är så glad ni mår bra för det här är verkligen inte kul som jag mår nu..

    Ska försöka som ni, njuta av fina hösten och tänka på annat.

    styrkekramar till alla

  • nicely
    martini bianco skrev 2010-10-04 16:18:04 följande:
    Hej! Jag har bytt signatur, bara så ni vet

    Emma w S

    Grattis till graviditeten!!!!! Vad roligt!

  • nicely
    milla2 skrev 2010-10-10 19:31:17 följande:
    min son kväöjde sig förut när vi skulle fika hostade å grejer var helt säker på att han skulle spy..nu åt han 1välling och sen somnade han.. vad tror ni är han sjuk
    Min dotter håller på sådär. Tror jämt att hon ska kräkas men hon sätter i halsen. Nu vet jag inte hur gammal din son är men min dotter är 1 år och hon håller på och får tänder så hon dreglar något grymt och sätter i halsen jämt. Ibland kräks hon saliv med lite mat. Jättejobbigt.
    Sen har hon börjat hålla på att stoppa fingrarna lågt in i munnen så hon får kväljningar. J-kla unge säger jag bara.
    Jag har börjat dricka actimel på morgonen nu och äter kål. Läste i tidningen att det ska vara grymt bra mot bakterier och infektioner.... Äter allt som skall vara bra för immunförsvaret.

    Har psykolog den 20 okt och hoppas få hjälp allt. Ångest varje dag. Händer helt torra av att jag tvättar samt spritar dem hela tiden.
Svar på tråden Emetofobernas tråd 5