Mjölkallergitråden - bebisar

Lite som Kavat skriver - är ni säkra på att det inte är så att han kräker för att han reagerar på kvarvarande mjölkprotein i Nutran? Kräkte han innan ni tog bort mjölken också?
Tex har ni prövat en annan sort som är baserad på hydrolyserat vassleprotein som Profylac, Althera eller Pepticate? Eller en som är baserad på helt fria aminosyror som Neocate eller Nutra AA (som dock är mycket dyrare.) Nutran är baserad på hydrolyserat kasein och ofta kan man vara olika känslig för olika sorters mjölkproteiner.

Tyvärr är det inte alla som har med allergibarn att göra som är fullt så insatta i hur saker och ting fungerar och vad som finns och vad de innehåller jämfört med vad de borde vara med tanke på det jobb de har. Det finns tyvärr alldeles för många som när det konstaterats mjölkallergi skriver ut första bästa ersättning som de kommer på namnet på (då oftast Nutra) oavsett hur indikationen ser ut för just det barnet. Och blir det bättre men inte helt bra med tex kräkningar så är det många som får höra att blev det nu inte helt bra med kräkningarna så har barnet nog reflux också och så får de förtjockningsmedel utskrivet och sen låtsas man inte om det något mera. ) Och flera av de förtjockningsmedel som finns innehåller baljväxtbaserade tillsatser som många med sojaallergi reagerar på (och det är rätt många mjölkallergiker som även utvecklar sojaallergi) och sen fortsätter barnet att kräkas ännu mera av förtjockningsmedlet så då ökar man mängden förtjockningsmedel för att barnet inte ska kunna kräkas så mycket och då får man istället ett barn som inte sover för att det har ont i magen när det inte kan göra sig av med det som irriterar magen genom att kräkas osv osv. Lite hårddraget kanske, men jag har hört alldeles för många liknande storys tidigare med mjölkfria ersättningar och förtjockningsmedel istället för att testa annan ersättningssort - tyvärr.

Du skulle ju kunna testa och köpa 1-2 burkar med tex Profylac själv och testa med om det blir skillnad på kräkningarna, då har du ju något på fötterna för att ta vidare diskussion med dietisten om att få något annat utskrivet.
Profylacen är väl den vasslebaserade som är "renast" - Altheran innehåller laktos (mjölkfri sådan) och Pepticaten innehåller probiotika (typ Sempers magdroppar) där jag vet att en del har reagerat lite på i början innan magen vant sig (sempers magdroppar ska man ju börja med någon enstaka droppe och succesivt öka dosen vilket blir lite svårt om man ska byta direkt rakt av till annan hydrolyserad ersättning)

De allra flesta mjölkallergiker klarar av åtminstone någon av de hydrolyserade ersättningarna. går det inte med Nutra så går det ofta med en vasslebaserad. Men några reagerar även på de små rester som finns i de hydrolyserade ersättningarna och kan då behöva en som är helt baserad på fria aminosyror (hydrolyserad glukossirap av majs) som Neocate eller Nutramigen AA. Men de vill oftast att man har testat både någon vasslebaserad och någon kaseinbaserad hydrolyserad ersättning eftersom de som är baserade på helt fria aminosyror är mycket dyrare (ca 500:- per burk som ger ca 3 liter, jmf med runt 200:- för hydrolyserade ersättningar).
Att ersättningen är hydrolyserad innebär att proteinerna i den är sänderdelade till så små delar att kroppen inte ska känna igen dem som proteiner längre och därför inte reagera allergiskt på dem, men vissa reagerar ändå på de väldigt små restmängderna av protein.

Ang välling vs Nutra (eller annan "mjölkfri" ersättning) så vill jag nog slå ett slag för att hålla fast vid ersättningen istället för EnaGos välling (eller sempers när den nu kommer tillbaka med nytt recept). Då kan du dsels hålla nere den totala mängden sädesslag så att introduktionen avb gluten kan få gå långsammare än om man byter rakt av till EnaGos välling. Näringsmässigt så är Nutran (eller annan ersättning) betydligt mer komplett än välling. Ersättningspulvret går att använda att servera dels som dryck till maten istället för mjölk, men även att man kan variera vällingen med olika "mjölbaser" och smaksättningar och sen berika näringsmässigt med Nutrapulver så att de får i sig tillräckligt med kalcium mm. Nutrapulvret går även att använda för att berika annan mat med eller tex att blanda ner i fruktpuré för att göra "fruktyoghurt" mm.

Förtjockningsmedlet som ni har, vad är det för något?

Ja det kan det

Nutillis innehåller två olika baljväxtbaserade tillsatser (tarakärnmjöl E417 och guarkärnmjöl E412)

Jag skulle inte bli förvånad om kräkandet berodde på nån av anledningarna: reaktion på kvarvarande mjölkproteinrester eller  baljväxttillsatserna i Nutillisen.

Är ju i varje fall värt att fundera på och kanske testa något annat innan man nöjer sig med att avfärda det med att "han är en kräkbebis så det är bara att acceptera situationen som den är"

Vad var det som inte funkade med thicken up? kräktes mera eller? För den innehåller enbart modifierad majsstärkelse.

Av att ha dottern som är såväl mjölk, ägg och sojaallergiker (och ett gäng saker till)så vill jag säga att sojaallergin är betydligt knöligare att ha att göra med än vad mjölk och ägg är, i varje fall när man som i dotterns fall även reagerar på baljväxttillsatser (vilket många sojaallergiker gör) vilket de har en förmåga att kunna stoppa i ALLT. Hittar man något som funkar om man ser till mjölk, ägg, soja och det andra så kan man nästan ge sig den på att det innehåller någon baljväxttillsats.
(Och det är ju inte direkt enklare av att jag själv måste äta naturligt glutenfritt och i nästan alla såna produkter ingår det baljväxttillsatser och oftast mjölk, ägg, soja eller andra ärtproteiner)

Sojaallergi är oftast lite mindre benägen att växa bort än vad en mjölkallergi är, i varje fall så tar det oftast längre tid innan den försvinner. Och med en sojaallergi så blir ju även risken större för att utveckla jordnötsallergi eftersom soja och jordnöt är väldigt nära släkt

Kokosmjölk blir bättre än med havre eller risdryck, men det funkar med havre/risdryck också men man måste ta mer pulver då så då kan den istället bli aningens mastigt chokladig. Vill man ha havre så funkar det även att använda typ hälften havredryck och hälften iMat eller annan havregrädde.
Den stelnar dock inte riktigt så att den blir "krispig"/luftbubblig som den blir med vanlig mjölk utan den blir lite mer krämig.

Oatly havredryck plus, Oatlys havredryck choklad, Carlshamns havredryck (alla smaker), Ica Solhavre(alla smaker), Coopshavredryck, GoGreen havredryck,  Carlshamns risdryck och RiceDreams naturella risdryck (ej den ekologiska) är de vanligaste havre-/risdryckerna som är kalciumberikade.

Gör gröten på kalciumberikad havre-/risdryck istället för vattenså får du ytterligare ett kalciumtillskott . En normalportion EnaGo ger 230 mg kalcium. Om man gör den på kalciumberikad dryck istället för vatten så ger den istället 380 mg kalcium (om man gör med 1,25 dl berikad dryck som grund). Får de i sig en sån portion så är det motsvarande ca 1,8 dl kalciumberikad dryck (220 mg) ytterligare att få in per dag för att täcka upp det dagliga behovet för barn 1-6 år) och den mängden kalcium är inte så svår att kunna få in.
Äter han två portioner gröt/dag gjord på kalciumberikad dryck så täcks behovet mer än väl

Om han bara äter en portion gröt/dag så går det rätt lätt att nå upp till resterande kalciumbehov på flera sätt.
Nån av Yosas havreyoghurtar är kalciumberikade
Gör smoothies till mellanmål och späd med lite kalciumberikad dryck. Har man en bra mixer så kan man även mixa ner tex lite sesamfrön ereller solroskärnor  i smoothiesen också.
Använda mycket gröna grönsaker i maten .
Torkad frukt som papaya, torkade aprikoser, torkade fikon (tex blötlägg i lite vatten, koka mjukt, mixa slätt och servera som fruktpuré/sylt till gröten elelr servera sån fruktpuré som den är med lite kalciumberiakd dryck till mellanmål), gör nyponsoppa med nyponskalsmjöl, kräm på svarta vinbär
Palsternacka är mer kalciumrikt än övriga rotfrukter så att stoppa in lite palsternacka i maten i stället för bara potatis är ju rätt lätt (tex byt ut en del av potatisen i potatismoset mot palsternacka)

Genom att tänka lite på vad man använder för råvaror så kan man se till att försöka få in något som är lite extra kalciumrikt varje dag och att servera kalciumberikad dryck och inte vatten till maten så är det rätt lätt att nå upp till tillräckligt med kalcium via kosten om man tex har basen av en grötportion. Känner man sig ändå osäker så går det ju att ge något tillskott med lite kalcium i som tex Minalvits "nallar" med äppelsmak som ger 120 mg kalcium/st för att täcka upp nästan hela behovet med en grötportion & 1 nalle.

Vill man ge kalciumtillskott utöver så finns det flera alternativ - vanliga kalciumtabletter som tuggtabletter, nån finns som ngn typ brustablett. Vanliga kalktabletter går ju även att krossa och tex blanda ner i gröten, yoghurten, potatismoset eller annan mat.
Sen finns det även tex dolomitpuler i hälsokosten - vet en här inne som brukade baka muffins med dolomitpulver i och då se till att det blev en dagsdos kalcium av dolomitpulver i varje muffins och sen fick barnet en muffins per dag så var dagsbehovet av kalcium täckt.

Som du ser finns det många olika sätt att få i sig kalcium utan mjölkprodukter - i princip är det bara fantasin som sätter gränser för vilket sätt det blir att man får i sig det.

Ser inte riktigt vitsen med att ge ersättning bara för sakens skull om du ammar och vill fortsätta med det.
Varken amning eller allergier är tyvärr många gånger inte direkt BVC:s starka sida. Att BVC rekommenderar att ge ersättning bara för att "barnet hänger i bröstet hela tiden" är ett rätt tydligt exempel på okunskap om hur amning och bröstmjölk fungerar. Bröstmjölk är betydligt mer lättsmält än ersättning så därför kan det uppfattas som att amning sker oftare än vad man matar med "måltider" med ersättning i flaska, men amning är inte bara mat utan handlar lika mycket om närhet.

Brösten är så finurliga att de anpassar tillgången utifrån efterfrågan och det tar inte slut utan det produceras hela tiden ny bröstmjölk även om det kanske kan kännas som att det inte fylls på så finns det hela tiden. Så bara för att brösten inte känns sprängfyllda så finns det mjölk där och ju mer du ammar desto mer mjölk produceras det tills tillgång och efterfrågan möts.
Småbebisar har ökningsperioder med några veckors mellanrum i början, då de vill amma extra ofta för att öka på produktionen så att tillgången stämmer överens med efterfrågan.
I samband med ökningsperioder (i synnerhet i början) så kan det (om man har möjlighet) vara bra att släppa alla krav under någon dag och bädda ner sig i sängen med bebisen och ligga hud mot hud för att stimulera mjölkproduktionen och amma, amma, amma och amma lite till. Att riktigt intensivamma och när bebisen släpper ena bröstet direkt erbjuda andra bröstet samtidigt som man tänker på att dricka mycket. I synnerhet att amma mycket under nattetid är extra stimulerande för mjölkproduktionen. Genom att göra så brukar de flesta kunna att relativt snabbt kunna öka på mjölkproduktionen så att den kommer i fas med barnets efterfrågan igen.

Har det varit så att dottern ända sen födseln har legat snudd på konstant vid bröstet, eller är det senaste tiden som det börjat? Går hon upp i vikt och växer som hon ska eller planar hon på sina kurvor? Ammar hon långa pass åt gångern eller är det många och kortare pass? Hur ligger dottern  vid bröstet och hur ser hennes taget runt bröstvårtan och vårtgården ut?
En tanke att om hon hela tiden har ammat så gott som konstant dygnet runt i långa pass så skulle det kunna bero på att hon är ineffektiv i sin amningsteknik så att det därför tar längre tid för henne att få fram tillräckligt med mjölk så att hon blir mätt, tex pga att tungbandet är lite kort så att hon får kämpa mer för att få ut mjölken. Hur ser tungan ut, är den lite indragen i mitten (så den nästan ser lite hjärtformad ut) elelr kan hon sträcka ut tungan utanför läpparna?

Sen finns det alltid individuella skillnader och personligheter - vissa barn är snabbätare och andra långsamma ätare och oavsett om de är snabb eller långsamätare så kan de amma ofta eller sällan.

Lite funderingar från min sida för att lättare kunna försöka komma med lite råd lite senare.

Appropå födelsevikten: Hur föddes hon i förhållande till BF? Innan, på BF, eller gick du över tiden?
Hur stora/små är ni föräldrar? Nu/när ni föddes? Födelsevikt är ingen absolut indikator till vilken kurva de ska följa. Har man tex gått över tiden eller omm man haft diabetes/graviditetrsdiabetes så kan bebisen ha lagt på sig lite extra vikt sista tiden i magen så att den vid födseln hamnar på en högre "startkurva" än vad som är barnet egna egentliga kurva och att barnet tiden efter födseln hittar "sin" kurva. (och det omvända också gäller, att barn som är väldigt små när de föds av någon anledning inte behöver födas på "sin kurva" utan ökar väldigt snabbt i vikt så att kurvan pekar i princip rakt upp ett tag innan barnet har stabiliserats på sin kurva (och det är inte heller alltid bra ur bvcs ögon utan då kan man få höra att de ska hålla igen på maten till spädisar så de inte.blir för tjocka Rätt sällan som man kan göra vissa bvc nöjda med andra ord)

Hur har hon gått upp i övrigt innan den här senaste vägningarna? Hur har hon växt på längden och huvudmåttet?
Alla barn är individer och de växer med olika hastighet, en del snabbare och en del långsammare. BVC är alldeles för ofta fast i de genomsnittliga siffrorna för friska barns tillväxt och har ofta en förmåga att betrakta dessa som absolut nedersta gräns för vad som är acceptabelt istället för att tänka på att dessa är just genomsnittliga och det innebär att det finns barn som växer snabbare än genomsnittet (vilket BVC betydligt lättare kan acceptera) och att om det nu finns barn som växer snabbare än genomsnittet så måste det finnas ungefär lika många barn som växer långsammare än genomsnittet, för att genomsnittet ska bli det som det faktiskt är. Men tyvärr så brukar genomsnittet ofta av många bvc-sköterskor betraktas som ett tvingande nedre acceptabel gräns så att man istället skapar orolig oro hos föräldrarna för att barnet växer "för långsamt" och lägger in extra vägningar och snudd på beordrar föräldrarna att ge tillägg istället för att se barnet för den individ som det är att barnet är friskt och mår bra även om det är av mindre format och växer aningens under medelhastighet.

Utöver Kavats tips om bearnaissås så ytterligare 3 förslag:

Krossade nachochips!

Annars om man tål havre så kan man förtjocka iMat eller annan mat-havregrädde  (koka upp med lite redning) krydda lite och ringla över.

Tål man ägg så kan man vispa äggvita så det blir vitt men fortfarande lite rinnigt (inte så hårt som maräng då alltså) så att man kan ringla över