Carlanderskatöserna del 19

Samma här! Jag har bara känt av framfogen, tänk på att det KAN vara muskulär smärt om det sitter i bakfogarna. I så fall hjälper rump-stretching.

Hoppas det går bra för er alla och att det reder sig för er som det inte går bra för. Tänker på er.

Själv är jag jättetjock, i v 33. Skall på ett extra UL i morgon, det är tydligen rutin här i Jönköpings län att man gör ett tillväxtUL när man gjort IVF. Jag är lite tacksam fast från andra hållet, jag är rädd att det är en jätte-best jag väntar. Sonen vägde en bit över 4 kg men jag var inte på långa vägar så stor när jag väntade honom.

På tal om Jönköping: är Maya-mottagningen dem "bästa" om man skall ha en fertilitetsläkare i Jönköping? Har ett par kompisar som är på väg... 

Tja, jag vet ju inte, kanske bara är i Värnamo sjukhus område? SÅ länge sedan är det ju inte som du fick barn ju?

Skönt att hör gott om Maya, jag vill så gärna att det skall gå bra för kompisarna. De har en son som lika gammal som vår och jag känner mig otrogen som är gravid utan att de också är det.  

Tur för mig i alla fall att de hade rutiner för TUL... ungen beräknas väga över tre kg redan nu, i v 32. Annars var allt ok, det värsta som kan hända är att det blir planerat snitt, men ändå... Så, tack IVF för att jag blev gravid, och tack för att jag kommer kunna få fram barent...

Vår jättebebis hatchade också när vi gjorde FET. Den är ju visserligen inte född än men fastnade! Jag tror att det är det bästa tecknet man kan få! Grattis! 

Jag är sååå tacksam för att jag fick göra korta, och för oss funkade det ju galant.

Mulan: jag är i v 32 men barnet väger redan över 3 kg enligt TUL så mina planer på vaginal förlossning med bara avslappning som smärtlindring kanske kommer på skam... 

Jag fattade det också som att de har tid att tina upp två om inte det första funkar, men det gör det ju i de allra flesta fallen.

Kul med fler pluss! 

Lito: Underbart! Förstår att ni grät! Jösses!

Som någon av er skrev förra våren när jag var sur över att CA stängde lagom till min ÄL: njut av en skön sommar med vin i bersån... Det gjorde jag, och 5 oktober fick jag tillbaka andra blastocysten... (Vilket var bra det med, jag hade hunnit med ganska mycket vin den 3:e...)

Love och majsanna: stora kramar till er och lycka till efter sommaren!

I söndags kl 13.39 föddes vår Calralnderskatös! Hon vägde 4510 g, är 52 cm lång. Hon kom efter igångsättning i v 38 då de var rädda att hon skulle bli för stor annars. Förlossningen gick jättebra, nu är vi hemma och försöker vi komma överens om hur ofta det är lagom att amma. Hon vill sova på natten och jag vill att hon skall käka lite också...

Första IVF:en, andra FET, blev överstimulerad. Vi verkar ha det ovanligt lätt, det är bara sprmierna som flunkar här, vi gjorde ICSI. Har 10 blastocyster kvar i frysen om vi vill ha fler syskon. Just nu känns detr troligt

Jag var inte inne i trådarna och läste när ni förlorade Dutt, nu när jag kommit in och läst lite så förstod jag att något hemskt hänt men valde att inte ta reda på vad riktigt förrän jag kände mig stabilare själv. Nu har jag i alla fall sett vad det var för missbildning och vill bara skicka en jättehög med alla deltagande känslor jag kan! När jag pluggade fick vi i förbigående höra att den typen av missbildningar finns men att de är otroligt ovanliga. Sedan dess har jag tänkt att DET måste vara det allra värsta som kan hända. Att det sedan skall hända er, efter all er kamp för att få barn är så otroligt orättvist att jag inte finner ord.
All lycka önskar jag er i höst. (Och kolla upp det där med folsyran, du skall ju "ladda" depåerna i god tid.)

Majsanna: Jo, jag skummade i bloggen, fegade ur och läste inte hela (det är liksom upplagt för tårar just idag känner jag tre dagar efter förlossningen) Fy 17 för att få ett sådant besked, och så sent dessutom. Som sagt, redan när jag pluggade fick vi höra om hur väldigt ovanligt det var med den typen av missbildningar så den oturen kan ni inte råka ut för en gång till. Återigen: mitt allra största deltagande!

Jag är ortopedingenjör och jobbar mest med barnhjälpmedel. Det ingick lite neurologi i utbildningen, det är inte sådant man använder varje dag i jobbet, men det är alltid kul att känna till samband. Just hur nervsystemet utvecklas är ju nästan magi. Ja, över huvud taget hur en människa utvecklas... Och att det då kan fortsätta att växa ett foster trots att de mest basala delarna fattas... Nä, nu blir jag hormonsvajjig igen! 

KRAM!! 

Hej hej!
Tänker på er alla som drar igång med behandlingar nu efter sommaren, hoppas det går fort och smidigt för er! Här går det strålande, när man luktar på bebishuvudet svindlar det: att det gick att få till en så fin liten varelse på ett labb i Göteborg!