• Protea

    Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

    challis777 skrev 2011-07-11 22:07:12 följande:
    Jeena, ja det är en fantastisk känsla när man känner bebisen!
    Här är det full fart nu, mysigt

    LillaNY, grattis!
    Det kommer gå bra vilket det än blir ska du se.

    Själv har jag gått upp 10 kg nu (v. 27).
    Får ständigt höra kommentaren om hur STOR jag är.
    Som tex:
    Oj, när skulle du ha?
    I oktober.
    OJ, ser ju ut som om du ska ha NU.

    eller:

    Shit, kan man bli ännu större?
    (Ja jag lovar)

    eller
    Men hur ska du klara av att gå 3 månader till, du kommer ju sprängas!

    Blä, är så less på alla kommentarer!!!!
    Men 10 kilo ar val fullt normalt att ga upp! Strunta i kommentarerna!

    Som diabetiker gar man ju upp lite mer kanske just for att man ska ha ett lagt blodsocker och da blir det ju att man ibland far ata for att fa upp det igen.
  • Protea
    jemse skrev 2011-07-09 19:53:59 följande:
    Hej alla gravida diabetiker!

    Hur länge jobbar/jobbade ni under graviditeten

    Själv har jag orkat jobba heltid och orkar fortfarande jobba heltid
    nu också. Men har funderat på att gå ner i tiden när jag går in v 30
    om det börjar bli tungt och krångla med blodsockret.
    Är i v 27+6 nu, än så länge har dte fungerat bra att jobba.

    Jag kommer i alla fall att vara mammaledig i början av september, då har jag
    ca en månad kvar till förlossningen.

    Jag tvekar om jag ska ansöka om graviditetspenning för deltid om jag går ner
    i arbetstiden. Fick ni beviljad graviditetspenning?
    Har i England far man ga pa mammaledigheten hogst 11 veckor innan BF och jag valde att borja min i vecka 30 for att kunna ta hand om mig sjalv. Jag ar hogstadie och gymnasielarare sa det kan vara lite svart att satta sig sjalv i forsta hand pa jobbet.

    Det kanndes helt ratt for mig att gora sa dels for att kollegor och arbetsgivare inte var sa forstaende for hur tufft det ar att vara diabetiker och gravid och hur noga man maste vara.
  • Protea
    VäntanochLängtan skrev 2011-07-10 12:38:47 följande:
    Skönt att höra att det inte behöver sticka iväg på tillväxten trots att man ligger över 5 då, det kändes lugnande att höra :) Målet här i Linköping är ett HbA1c 4-5%, så därför känner jag mig jättedålig när de säger att ,ja, 5,5 som du har är väl okej, men helst ska det ju ner mer.

    Känns som att även om man ligger lågt i HbA1c kring 4% så kan man få ett stort barn, men att man garanterat får det om man ligger över 5. Men det är bara en känsla jag fått, vet faktiskt inte vilket slutvikt de som legat lite högre i HbA1c hamnat på i slutändan. Sen är frågan vad som är definitionen på "ett högre HbA1c".

    Ska fråga lite mer om storlek på barnet och förlossning på måndag, för då ska jag på nåt "förlossningsrädslasamtal". Egentligen började det med att jag var så orolig för det mesta som mat, blodsockervärden, missbildningsrisk osv och nojjade sönder mig och hade skuldkänslor dagar efter att ha haft ett högt värde. Men jag har aldrig uttryckt nån oro över förlossningen egentligen, men de bokade iaf tid för ett sånt samtal fast min oro inte primärt handlade om just förlossningen. Nu efter att ha gått på spec.mvc och känt att det bara handlar om diabetesen hela tiden, så känns det bra att få komma och prata om förlossningen för en gångs skull :) Jag vill så gärna föda vanligt, men självklart är storleken på barnet nåt man funderar lite på och att man tänker ännu mer på det nu när man kommit över halva tiden.
    Som sagt har ar malet att ligga runt 6 i hba1c och jag lag nog som lagst pa 6.1 och som hogst 6.6 under hela tiden och Gustaf vagde 3528 nar han foddes och lag normalt pa alla TUL. Det enda som var stort var huvudet och det berodde da rakt inte pa hba1c!!! Tror att mycket beror pa vara gener ocksa, i min familj och min mans har alla barn legat mellan 3000-4000. Min kompis som inte ar diabetiker har fatt 5 barn alla mellan 4 och 5 kilo men sa vagde hon sjalv over 5 nar hon foddes.

    Skulle garna vilja veta i genomsnitt hur mycket som ar generna och hur mycket som ar blodsockret? Maste ju ha gjorts nagon studie pa det tycker man?!

    Det ar svart att inte bli nojig som gravid diabetiker tycker jag. DEt galler att gora sitt basta och inte stressa for mycket - da blir allt ju bara varre i alla fall!
  • Protea
    Frankofilen skrev 2011-07-12 11:57:13 följande:
    Jag låg ju på mellan 3.2 - 4.1 i HbA1c under min första graviditet och väntade ett barn som var 25% större än normalt. Då med en annan pappa än nu. Mitt andra var mindre än normalt.

    Men i Lund där jag bor är det inte acceptabelt att ha ett HbA1c på över 6, utan att försöka sänka det. Jag tror också att det är mycket genetik i det hela när det handlar om storleken, men jag tror inte att betydelsen av ett bra HbA1c ska underskattas. Vad som är bra anses ju inte vara något universiellt värde dock. Glad
    Jag haller forstass full med att man ska ha ett bra hba1c varde alltid och specielt under graviditeten! Men att ligga mellan 3.2 och 4.1 later for mig som om man konstant har 'hypos' och jag skulle inte klara av det. Har blir man tom avradd fran att ligga sa lagt. Mitt mal ar ett hba1c pa 6 aven denna gang.

    Min mamma fick mig forst och jag vagde 3070 min bror vagde narmara 3900 och jag tror man brukar saga att pojkar ar storre och att andra barnet ar storre men jag kan ha fel dar.

    Jag hoppas att jag kan fa ett planerat snitt nu med nummer tva efter en helt vidrig och traumatisk forsta forlossning. Vi far se vad de sager.
  • Protea
    Frankofilen skrev 2011-07-12 14:11:53 följande:
    Du har helt rätt i att jag har haft många låga värden i början, men det har jämnat ut sig. Nu har jag inte tagit något HbA1c på ett tag, men känningar får jag sällan.

    Hoppas också att du får som du vill. Ingen ska behöva gå genom en traumatisk förlossning i onödan.
    Later ju toppen. Mitt blodsocker hoppas mer trots bra mat och motion och nar jag ar gravid blir det annu varre!

    Vill inte foda pa sjukhuset dar jag fick min son i januari, litar inte pa dem och det hade kunnat ga riktigt fel. Jag hoppas att det nya sjukhuset lyssnar pa mig och tar mig pa allvar. Jag kan fortfarande inte prata om det utan att blir gratfardig och fa 'flashbacks' och nu nar jag ar gravid igen kanner jag mig redan livradd for att det ska bli samma sak igen.
  • Protea
    VäntanochLängtan skrev 2011-07-12 15:30:23 följande:
    Jag jobbar som sommarvikarie just nu på ett ställe och sa hej då till några som går på semester innan jag jobbar nästa pass. De önskade lycka till med allt och med bebisen "för det är väl bara en?". Jag sa att min mage ser så stor ut bara för att jag bara är 161cm lång och att jag minsann vet att det bara är en :P Jag har varit lite dålig på att fota magen, men ska göra det så kan jag lägga upp en bild sen.

     Igår träffade jag min ordinarie barnmorska igen, som inte alls tyckte jag var stor och som inte klankade ner nåt om vikten. Var på sånt förlossningsrädslo-samtal, fast jag ju egentligen inte direkt är förlossningsrädd, men det var väldigt bra att få ställa lite frågor om förlossningen. Har insett att det är bättre att invänta TUL-resultatet och isf efter det börja fundera mer på storleken på barnet. Sen sa hon även att hon kommer boka in barnmorskebesök framöver då vi INTE ska prata nåt om värden, utan bara om graviditeten och blivande-mamma-saker. Så igår fick jag äntligen gå från sjukhuset och känna mig GLAD, det var så skönt!!! Träffade ju inga läkare med rynkad panna igår heller iofs, utan bara barnmorskan, kan ju ha med det att göra också ;)
    Det later ju jattebra! Vilken bra barnmorska!

    Jag har haft lite kontakt med den nya sjukhuset och berattat lite vad som hande sist och jag ska fa komma dit pa besok och traffa en barnmroska som kan diabetes. (Mitt sjukhus dar jag gar for min diabetes har inget BB) Normalt har jag attityden att 'det ar inte sa farligt jag klarar mig' men jag tror att jag maste vara 100% arlig nu hur det var forra gangen.

    Om lite mer an en vecka ska jag pa min forsta joint clinic (diabetes and pregancy) - hoppas hoppas pa att jag far remiss till VUL!
  • Protea
    Frankofilen skrev 2011-07-12 15:36:29 följande:
    Skäms Usch, vad tråkigt! Som patient/gravid/riskgraviditet är man ju i en utsatt position hur man än vrider och vänder på det. Blir ledsen när jag hör hur du blivit behandlad och hoppas verkligen att de tar bättre hand om dig på det nya sjukhuset.
     
    I Lund där jag bor, träffade jag en läkare som jag omedelbart kände att jag krockade med. Hon var arrogant och väldigt osmidig. Under mina tidigare graviditeter hade jag fantastiska läkare, men jag bad min barnmorks att jag skulle slippa träfa henne igen. Hon är tdligen otroligt skicklig inom sin expertis, men det handlar inte om diabetes. Är mycket tacksam för att de tar hänsyn till att jag inte känner förtroende för henne.

    Hon kritiserade på mig för att jag hade för högt HbA1c. Jag fattade ingenting. Jag låg på 37, enligt det nya mätsystemet och trodde att de hade glömt decimalen. Hon trodde att det var 37 enligt det gamla systemet där 10 anses vara högt...Det skar sig omedelbart trots att det är en liten detalj kanske inte ens värd att nämna.

    Kvinnor som föder barn är i ett tillstånd där man ska stor hänsyn till både fysiska och mentala aspekter. Jag hoppas din nya läkare förstår det.
    Tack! Jag haller med dig precis. Vad bra att de lyssnade pa dig och att du fick byta lakare.

    Sjukhuste dar jag fodde i januari andrade pa manga saker pga av att jag papekade vad som faktiskt kunde ha hant. De kollade inte mitt blodsocker varken innan, under eller efter forlossningen, skickade hem mim man kl22.00 for att jag inte var 'in active labour' fast varkarna kom regelbundet och blev starkare och starkare och sen lamnades jag ensam i ett morkt rum att bara skrika. Barnmorskan som hade hand om mig hade ingen aning om att jag var diabetiker och undrade varfor jag inte tyckte det var en bra idee att ta pethidine - det fick jag som patient forklara for henne....tja det var bara borjan...

    Sa nu tanker jag stalla fragor och krav pa mitt nya sjukhus for sa far det inte ga till igen.
  • Protea
    riparbella skrev 2011-07-12 15:56:18 följande:
    hej alla!
    Kul att vi är några fler som traskar runt i början/mitten av graviditeten!
    Känns som om de flesta går på tätare kontroller än vad jag gör, undrar om det har med att jag väntar mitt andra barn att göra. Hade gärna gått oftare, man känner sig lite bortglömd och behöver lite feedeback för att orka med detta känner jag. Har också börjat fundera på förlossn redan, då min första var inte blev så bra. Är orolig över RUL också. Min dotter föddes med en missbildning av huvudet (ej diabetesrelaterat säger de) och nu är jag rädd att det ska vara samma fel igen. Dottern opererades som nyfödd o idag är det inga "fel " på henne. men jag nojar........
    Jag forstar att du kanner dig orolig, det gor jag med. Nar ska du pa nasta kontroll? Kan du du inte beratta for dem da sa du kan fa lite mer stod?
  • Protea
    Frankofilen skrev 2011-07-12 16:26:26 följande:
    Det var det enda jag kan säga att jag inte var nöjd med. Jag hade fantastiska barnmorskor, en superbra läkare och stöttning från alla håll under graviditeten. Vill att du också ska få det! Skrattande
    Jag tror inte att det ar vanligt har men tyvarr sa var just diabetesvarden i samband med graviditet inte bra pa sjukhuset dar jag fodde. Det ar i regel sa att om man inte ar 'i active labour' sa blir partner hemskickad har, men som jag papekade efterrat sa har man ju som diabetiker behov av extra stod i en sadan situation.

    Det ar sadana saker som jag vill prata med mitt nya sjukhus om.

    Eftervarden pa BB var toppen, jag blev kvar i en vecka da min son fick en infektion som de var oroliga hade spridit sig sa han fick 'lumber puncture' for att gora odling sa att de kunde vara sakra pa att allt var ok. Men jag vill inte ha en sadan forlossning nar jag inte kanner mig saker och inte bli kvar lika lange efterrat. Det viktigaste for mig ar att jag kan lita pa dem, att jag inte konstant, aven under forlossningen, maste papeka att jag ar diabetiker.

    Det ska nog ga bra, jag far val sta pa mig om inte!!
  • Protea
    LillaNY skrev 2011-07-12 22:05:16 följande:
    Protea, det verkar ju helt oförsvarbart för sjukhuset. Tråkigt för dig, men denna gången kan ju bara bli bättre.. Ska man inte ta petidin som diabetiker? Har inte hört något om det.
    Visst kan man ta det som diabetiker men biverkningarna kan vara att man blir lite allmant borta, som drogad och att man somnar. Tjejen bredvid mig pa samma sal under dagen fick pethidine och hon var helt borta, sluddrade och somnade pa en gang. Detta kan ju betyda att man kanske inte far varningssignaler for lagt blodsocker och om man ar ensam sa ar ju det ett problem och det var ju just det jag var. Min man fick inte vara kvar. Till slut hade jag sa ont att jag bad om pethidine anda men bad att de skulle komma och kolla blodsockret pa mig med jamna mellanrum, det sa de att de skulle gora men gjorde det inte. Pethidine hjalpte mig i ca 5 minuter sa det var ju ingen hojdare! Sen fick jag alvedon - ocksa ingen hojdare nar man haller pa att foda barn kan jag lova!
Svar på tråden Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare