Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5

Mig veterligen finns det inte andra sätt att själv ta reda på om ägget lossnat, än att se om tempen går upp och stannar där, vilket kan vara svårt att utvärdera själv. Så därför har jag låtit www.fertilityfriend.com/ räkna ut det för mig.

Annars kan man ju ta hjälp av sjukvården och kolla hormonnivåer och ul, men det kan vara svårare att få till.

Fertilitetstips mer än regelbunden sex och rosenrot: sluta röka, ät vettigt, sov ordentligt, få dagsljus och motion, minska koffeinintaget till högst 300mg/dag, låt bli vardagsdrickande av alkohol (nån fylla då och då skadar inte) .
Nån som kommer på nåt mer?

Håller tummarna för er!

  Spara pengar, pippa ofta

Jag lyckades inte med nollsexan förrän han var runt året då han plötsligt tog vällingen
Då hade vi kokat välling (allergivälling hemmakokt) och bjudit på det dagligen i några veckor. Kanske det var det som gjorde det? Att vi bara fortsatte att bjuda på det som en helt naturlig sak?

Goförmidda'

En liten tröst för oss vanliga dödliga plufsiga mammor med vanliga plufsiga pappor
www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article7128266.ab
funkar inte länken så prova: bit.ly/heidi_klum
Bildextra: Heidi Klums riktiga kropp

Tesked,
var försiktig så maken inte får dammsugarfobi för resten av sitt liv

talamod,
jag förstår precis hur du har det med (den jävla) foglossningen. Jag var i upplösningstillstånd på sluttampen 2006 och lyckades till slut få till induktion (igångsättning). Hade ju värkar from hell den sista månaden också...

När jag kom in och det var dags för "virknålen" att ta hinnan med så satte jag mig på britsen och *poff - skvätt - riiinnn* så gick vattnet spontant!
Hahah, gissa om de hade huvudbry med att välja om de skulle skriva induktion eller spontant i journalen?

Alicia,
Jätteskönt att mina misstag och smärtsamma erfarenheter kan göra nån nytta
Det gör det liksom värt det!
Jag tror ni kommer fram till nåt som funkar - om inte annat så får du stå på dig och om och om igen förklara att du gör de här för att du inte vill mista dem som vänner - du vill inte bränna ut det hela!

Idag har jag gosat med en 2-månaders bebis. Härligt
De har också en nollsexa. Min LillSnorre undrade om inte han också skulle få en lillebror eller lillasyster.
Jag berättade att jag har ett litet bebisfrö i magen  och att jag ska till läkaren (fosterdiagnostik = KUB) och kolla om den växer fint, får DÅ kan det bli ett syskon av det!
*puh* Så var den biten avklarad
Det är lite jobbigt när jag själv inte är helt övertygad om att knodd-grodden över huvudtaget lever! Graviditeten/kroppen kan ju fortsätta även om embryot slutat leva.
Jaja, det låter pessimistiskt - men ni som känner mig vet hur jag resnorerar tror jag?
Kanske jag borde kolla upp det i veckan, jag är ju i 8+4 på måndag och då kan man nog lita på ultraljud. Före det pratar den analyserande delen av mig och säger att även om man ser hjärtat tidigt så kan det stanna av och vad gäller storleken så är det svårt att göra en exakt bedömning. Men i v 9 däremot så... osv osv osv.

Hahah, jag kan faktiskt bli lite irriterad  på mig själv för att jag är så "rationell" och vänder och vrider på alla argument istället för att låta känslorna styra.
Whatever - bara jag mår bra så är det ok!

xanni,
det kan ta 3-7 dagar innan det visar sig! Late reaction kalllas det visst.

Max är sån, och det är därför dels svårare för oss och hans läkare att spåra vad han reagerat mot, dels svårare för omgivningen att förstå att vi inte ljuger/fejkar/överdriver.
Dessutom påverkar andra faktorer som tex nedsatt immunförsvar för tillfället, belastning av andra allergen samtidigt, eller avsaknad av andra belastningar.
Ena gången reagerar han på kontaminering och andra gången klarar han "orena miljöer" utan problem
Det är så vi ibland funderar på om vi inbillat oss allt - men så får han en kraftig reaktion och vi landar i verkligheten igen...

Tesked,
ett ex hade samma sätt: säger nåt om ett eventuellt kanske om utifall att och sen går tiden och utan att jag vet ordet av så är det dags. När bestämdes det liksom?? Jamen vi pratade ju om det...
Så jag lärde mig att diskutera fram ett definitivt beslut och så fick han hålla sig till det.
Och jag gav honom deadlines, typ att på fredag vill jag veta hur det blir med söndan, en vecka före semestern måste jag ha besked, osv.

Nu var ju han lite... extra jobbig och ungarna fick lida eftersom han efter skilsmässan kunde på komma på kl 16 på fredan att han inte kan ta barnen i helgen
Vi fick till ett avtar på familjerätten om att barnen skulle ha besked minst 2 dygn före eller så blir det inget! Så när han på fredag eftermiddag undrar vilken tid jag sätter ungarna på bussen så sa jag kallt: eftersom du inte hörde av dig i förrgår så har vi planerat annat. Vi hörs om två veckor igen!
Heheheh...

xanni, är det bara prickar så kan det gå bra. Se bara till att han inte "lider" dvs blir gnällig grinig olustig igen.
Den senaste grejen inom allergi är ju att man ska försöka ha kvar så mycket som möjligt och bygga upp toleransen på det sättet. Annars riskerar man att göra barnet en otjänst.

I värsta fall kan man i princip alltså ta bort ett ämne för en unge och bygga upp en känslighet för ämnet i fråga. Sedan när man åteinför det så kan en reaktion komma - alltså utan att det var något problem från första början!

talamod,
jag kommer ihåg bostadsproblemet ni hade. Är den nya lgh förstahands och lagom stor?
Kul med babyshopping

Fosterdiagnostik,
Jag fick en broshyr av BM: "översiktlig information om tidig fosterdiagnostik".
Där står det att alla som fyllt 35 vid sista mens erbjuds KUB:
I v10+0 till 13+6 tas blodprov. UL med nackuppklarning NUPP görs i v 11+0 till 13+6.
 
Om KUB visar högre risk än 1/200 så erbjuds man FVP eller MKP.

Sedan får man RUL i v18.

Vi kan välja kub eller fvp el mkp tror jag...?

mkp och fvp innebär en liten liten risk för missfall, och det lockar mig inte.
Men vi får väl se vad maken säger - det är hans som har "mongolid-skräck", inte jag!
Hans bror har nämligen DS och mamman har en del idéer för sig som... eeh.. hmm..

Tex att "de där" dör när de är 25 och J är redan 35 - ojojoj... Hon har sparat pengar till hans begravning. J tappar tänderna eftersom han äter dygnet runt (ja han ska väl ha något gott medan han lever, han lever ju inte så länge) och borstar tänderna själv utan hjälp av vuxna, men mamman hävdar att det för att J är mongolid. J är fullständigt bortskämd och gör som han vill, men "de där" är såna och J får så hemska vansinnesutbrott så det är bättre att han får som han vill. J är rädd för att gå ut när det är vinter för att han bröt benet för 10 år sen och det glömmer han inte - (vänder sig till sonen) - Eller hur, J? Du går inte ut när det är halt? J var på dagcenter för något decennuim sedan och där var de inte snälla mot honom. J var på avlastningsboende en gång och där hade de bundit fast någon annan vid sin säng, och det glömmer J aldrig (vänder sig till sonen) - Eller hur J, du vill INTE tillbaka dit!

Är det då så konstigt att maken har fått en totalt snedvriden bild av DS som något otroligt besvärligt, oreglerligt och att det inte är nån idé att sköta deras hälsa eftersom de ändå ska dö snart???

Grrrr Jag blir så förbannad - eller snarare blev, för jag orkar inte bli upprörd längre.  Vi får ta itu med svågern när hans föräldrar dör. Svärföräldrarna är runt 65 nu och Downisars medellivslängd är 63 år har jag hört, så svågern har ca 30 år kvar...

Hittade förresten länk till sidan om fosterdiagnostik som ligger på vårt landstings hemsida: bit.ly/vgr_fosterdiagnostik