Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5

Missfall, en aborterad tvilling eller "bara" en blödning? 

Kl. 12 idag  fick jag missfall. Kanske. Slemblandat blod, mycket sparsamt. Och så en liten grodd. Ja, jag såg embryot. Tror jag. En ,märklig och - konstigt nog - intressant upplevelse, samtidigt som jag skakade i hela kroppen av känslor jag inte visste hur jag skulle hantera. Försökte åldersbestämma grodden och gissar att den dog i slutet av v. 5.  

Två barnmorskor jag nyss talade med på telefon menar dock att det sannolikt INTE var ett fullständigt missfall eftersom jag bara blött några droppar blod. Men vad var det då för organisk enhet jag såg så tydligt? En grodd med små "paddlar", ca 1 cm lång?

Kanske en aborterad tvilling, blev svaret.

På gyn är man TROTS DETTA inte beredd att låta mig göra ett ultraljud, trots att jag blivit "ordinerad" det på barnmorskemottagningen! Jag blir GALEN! De skulle först "tala med varandra" och nu inväntar jag besked medan jag skakar i hela kroppen.

På gyn.mottagningen ville man dessutom avkräva mig namnet på den barnmorska på BMM som bett mig göra ultraljud på gyn. Inte mindes jag namnet på henne...Som om jag var misstänkliggjord, som om jag ljög och försökte snika till mig ett ultraljud i onödan.  

Tack ni alla,

ni har varit ett stort stöd för mig denna sorgens dag. Javisst var det ett missfall.

Som Alicia så väl beskrev det så kom det först ut en liten grodd med "paddlar". Och efteråt började den stora blödningen. Kl. 16 fick jag några stötvisa smärtor i livmodern och nu har det börjat  - det är som början på en normal mens.

Ska jag ringa gyn igen? Klockan är ju så mycket. Vad finns det för mening med att bara bekräfta missfallet, som är så uppenbart bekräftat redan nu? 

Det är bara en sak jag inte kan fatta - varför är jag så otroligt ledsen? Hjärtat är tungt som av bly. Jag har ju två barn, herre gud, de flesta nöjer sig med det. 

Men ändå känns det som om jag har svårt att ens existera denna dag. Hur ska jag orka finnas till även imorgon? Hur ska jag klara av att göra något annat resten av mitt liv än att bara ligga under täcket dag och natt och bara andas in och ut och lyssna på ljuden från gatan?

Jag har ännu inte gråtit för det går ju inte så länge barnen är vakna. Eller så får jag säga som det är, att mamma är ledsen för att "pricken i magen" försvunnit. 4-åringen känner till graviditeten som en "prick" som troligen kommer att försvinna, men som kanske, kanske blir en bebis längre fram.  

Tack igen, 

Just nu har känslorna lagt sig och jag tänker en förbjuden tanke - en tanke jag aldrig läst om på något forum någonstans i världen där missfall diskuterats: 

VARFÖR HADE JAG INTE ETT MIKROSKOP när embryot kom ut? 

Vilken upplevelse det hade varit att få uppleva ett litet embryo på nära håll, precis så som det beskrivs i Lennart Nilssons böcker. Och j-klar! Varför har jag ålderssynthet och ser suddigt på nära håll? Nåja, mitt förstoringsglas stillade i viss mån min nyfikenhet. (Är jag bisarr? Neeeej. Men jag är säker på att fler kvinnor än jag känt samma heliga förundran inför livets uppkomst när de drabbats av ett missfall - i nästa stund har de säkert brutit samman liksom jag gjorde). 

Min älskade pappa dog på min äldsta dotters födelsedag, tre dagar innan jul 2010. Då satt mamma och jag flera timmar på natten och kände och trevade, kramade och smekte pappas kropp. Vi noterade att pannan kallnade först. Varför har vi aldrig läst det någonstans? Att pannan kallnar först?  

Jo, för att döden är så tabubelagd i Sverige. Och för att man förutsätts vara ointresserad av dödens skeden när ett ångestfyllt, personligt dödsfall inträffat. Men för mig har det varit ett livets mirakel att få uppleva både dödsfall och födsel. Inte minst känner jag det ikväll. Jag har för första gången i mitt liv fått se ett embryo. Och jag har två fina, friska flickor. Jag är glad. Och jag önskar av hela mitt hjärta att ni andra på listan som är barnlösa ska få era barn NU NU NU!  

  

I HOPPET OCH VERKSTADEN  

Sassa87 46år, ÄL 12/2 BIM 28/2
LoveMe, 42 år, 14 barn, mens 2/2, ÄL 14/2, BIM 28/2
Galileo, 39 år, 1 barn, ÄL 14/2, BIM 28/2, försök 5 efter mf okt.
mamma Linder: 38år 4 barn, Äl 16/2 BIM 1/3 5:e försöket
Tro hopp och kärlek 9-barn, ÄL-16/2  BIM- 2/3 , försök 17
Primrose, 46 år, 1 barn, mens 6/2, ÄL 18/2?, BIM 4/3?, försök 7 efter MF i aug/sep 2010
ChippiChoppi, 44 år 2 barn, mens 10/2,  ÄL 24/2, BIM 10/3
evanor69, 41 år, mens 11/2, ÄL 25/2, BIM 11/3
Mariatösen, 46 år, 2 barn, försök 5 efter MA i aug2010, mens 17/2, ÄL 28/2, BIM 13/3
Matannika 38år, 4 barn, mens 16/2  BIM 16/3 försök 2
Visu, 42 år. 1 barn, mens 20/2, ÄL 8/2, BIM 22/3,  4:e försöket efter MA i okt
Amoremio 46 år,  2 barn, mens 13/2, ÄL 26/2, BIM 9/3
Mison 43 år, 0 barn , mens 28/2....

  ÄR GRAVIDA  

Oceanney 41 år 1:a barnet BF 110214 flicka
TinaLill 42 år, 3&4 barnen (tjejer), BF 110304 förtillfället
Astro 41 år, 6:e barnet BF 110307
Anya, 43 år, 3 barn, 1 X - 94, 1 MA -09. BF 20110309, (v 39).
Happiness 40 år 2:a barnet BF 20110315  , 2 bonusbarn (v 38)flicka
Gabby 43 år 4 barn BF 110408
Tjatte 38 år, 2 flickor, -99 och -02, 4 MF, BF 110411
MariaBCN, 42 år, 3:e barnet, BF 110422, (v13)
Mammastitch, 41 år, 2:a barnet, 2 MA, BF 110427 (v 19)
gosensgos, 40 år, 3 barn, BF 110503
Angi07, 43 år, 5:e barnet, BF 110508 (v.28 nu)
Bojji07, 41år, 4:e barnet , BF 110626, (v.24 28/2)
Nicholasmamma, 41 år, 3:e barnet. BF 15 aug 2011 (v 17)
Blomstrande: 39 år, 1:a barnet. BF 25 aug 2011.
nollan 39år, 3:e barnet, BF 25 aug 2011
Vimsan74, 36 år, 3:e barnet, en ängel, BF 19 sept 2011
Alicia72, 39 år, 2:a barnet, BF 23 sept 2011
MPson, 40 år, 3:e barnet, 2 mf 2 ma, BF 6 okt 2011
Minna71, 40 år, 1:a barnet, BF 8 okt 2011
Isabell05 41år, 2 barn, BF 12 okt 2011
Stenbock68, 42 år, 4:e barnet, varav en ängel. BF 15 okt 2011

  FÖDDA  
 Mammaat , 39 år BF 31/12 (1000:e försöket, 3:e barnet tjej) - Isabell 17/12-09
Helges älskling, 41 år, BF 27/12. 3:e barnet - Pojke 3/1-10
annbom, 46 år 6:e barnet Flicka Pi 7 januari -10
Xanni, 44 år BF 11/1 2:a barnet - Jesper 7/1-10
Barnsäng, 40 år 3+4:e barnet Tvillingar flicka Luna och pojke Leo 8/1-10
Evie, 44 år BF, 3:e barnet - Noel 12/1 2010
Eriam, 40 år, 3:e DI-försöket, 2:a barnet - pojke, Nilas 20/2 -10
Glimman2010, 40 år, BF 6/3, 4barnet, en flicka Alma 25/2 -10 
Smytt, 37 år, BF 5/4 (3:e barnet) - pojke, Oscar 4/4 -10
Nicholasmamma, 40 år, BF 13/4 (2:a barnet) - flicka, Isabella 9/4 -10
Milk 41 år Snitt 13/4 4:e sonen - Ville 13/4 -10
Floppan67, 42 år, Snitt 19/4 Pojke Ludvig 19 april-10
Hopp i livet, 39 år, BF 25/4 3:e pojken - Nils 24/4 -10
Brådis 44 år, BF 16/5 (3:e barnet på 5 försöket) - En prins 8/5-10 
Golden2 38 år, en flicka - Ella 3/6
Harley, 39 år, 2:a barnet (pojke) - Lennox 6/6 -10 
Talamod, 45 år.  5:e - Miriam 12/6-10
Ms Kanga, 41 år akutsnitt 26/7-10 Lillebror
Dynah, 39 år, 3 flickor, Anton 100814 
Teskedsmamman, 40 år, 3 killar + 2 bonus, Hannes 100822
Onskeglittra 40 år, 3.e barnet, Saga, 23/8
Anetha 45 år, 1 a barnet Jim 8/9
BÅsaK 44 år pojke-05, flicka-07, flicka 100910
Uvalisa, 39 år. tredje barnet, Noel 100915
HappyMe, 39 år . Två pojkar, Hanna 101001 
Lemoni 40 år Saga 101006 
Bettina, 41 år, pojke född 101014 med akut kejsarsnitt 
Kaka, 41 år, 3:dje barnet (varav en änglapojk och en tjej), en tjej, BF101122 - född 101116.
Cissi7006, 40 år, 4:e barnet Cornelia 101220
Mamsie, 46 år. 5e barnet (varav en ängladotter). En kille "Loa", BF101127 - född 101221 med induktion.
gemigsinnesro 39 år.  3:de barnet. En tjej, Jennifer, BF 30/12 född 6/1 2011. 
Lovelli, 43 år, 5:te barnet. Philip, född 15/1 2011
Liselotte13 48 år, 3e barnet (två tonåringar) pojke född?
Kalaskula 41 år 3:e barnet + 2 bonus flicka född 7/2 2011
Schäfer 37 år, 1 dotter och 2 änglabarn, 4:e barnet BF 110319. Pojke född 110221

  UPPEHÅLLSRUMMET  
Anna65
Esther
Josie65, inget försök denna månad 
mamma3e,kikar in ofta längtar och hoppas
Kaakis 3 MF (Jun, Jul, Sep)
Pila, 44 år
Pia MB 39år, 1 barn
Fru HH 38år
huldaskarin
Bossan 43 år
Kjole, 41 år. Tre barn, ma aug 2009, maj 2010, jan 2010. hoppas på ett under. 
Inanna 42 år, barnlös ??? 
Minnie69, 41 år, 1 barn 
Hemulan, 44 år
Nymåne, 45 år, inväntar mens efter missfall - och sedan  kastar jag mig in i leken igen!

Happiness,

Så skönt att veta att en till har velat iaktta dödens skeden. Och så fint att du förklarade för grannen hur ditt missfall i v. 15 såg ut. Just i natt svindlar dock tanken på ett så sent missfall...men jag tror jag hade klarat av ett missfall även så sent.

Jag bugar mig dock av respekt inför hur ett sent missfall måste kännas. Givetvis på ett helt annat sätt än när man, som jag, får det tidigt i graviditeten. Och en annan självklarhet måste också sägas i samma andetag: Den som är barnlös måste uppleva ett missfall annorlunda och kanske djupare än en kvinna som redan har barn.

Anyah,

 GRATTIS! Men oj vilken upplevelse du måste ha haft - ditt livs värsta...Hur som helst, nu är pyret här! Underbart!

Stenbock,

Neeeej, inte du med! Jaha, då är vi två som just fått bebisdrömmen tillfälligt krossad. Fast vad menar du med "det här sista försöket till bebis". Ska du ge upp? Du ska ju bums iväg och bli gravid bara cyklerna kommit igång!

Nu är det tre blivande oktobermammor kvar av den tidigare glada kvintetten. Hoppas att vi får se tre färdiga underverk som levereras om sju månader!

  

Kjole,

Du berör mig oerhört starkt när jag läser om din sista stund med din älskade. Så starkt har inte någon berättelse gripit tag i mig känslomässigt på mycket länge. Håller med om att vissa av våra beteenden i förhållande till döden kan verka helt otänkbara innan vi väl ställs inför situationen. Inte trodde jag att jag ens skulle vilja klappa på pappas kind när han väl var död! Uuuh, vad äckligt och otäckt, skulle jag nog tänkt tidigare.

Stenbock, 

Även din berättelse om din sena abort grep mig obarmhärtigt starkt. Så fint och vackert du beskriver det när du fick träffa det lilla barnet. Jag förstår dig precis. Skulle gjort detsamma själv.  

mariatösen, 

Nej jag har inte gjort något ultraljud för att se om en tvilling finns kvar. Antagandet om en tvillingabort gjorde barnmorskorna när jag beskrev att jag bara blött några droppar blod. Men efter samtalen med dem började jag blöda kraftigt och få ont i magen. Så jag kan inte tänka mig att det finns en kvar därinne.

Var det mamma Linder som berättade den helt otroliga historien om en kvinna som blött kraftigt och fått ut "saker" och ändå sedan längre fram fött en levande, kvarvarande tvilling? Kan bara inte tro att det kan vara särskilt vanligt. Eller ska jag betala 800 kr (600 + resekostnad) för ett privat ultraljud i Gbg...? 

 

Huldaskarin,

En varm kram från mig med många lyckönskningar om en fin graviditet! Så länge det finns kvinnor på den här tråden som är helt barnlösa så kommer jag att ha en liten ledsnad inom mig när jag läser listan. Nu har du lättat upp den!  

Oceanney,

GRATTIS!