Vi som fått bebis/hade bf i September 2008 del 7

Skulle ni vara intresserade av att boka in en me&i träff i Sthlm? Om jag tar mig dit, hur många skulle komma? Bara så att jag vet om det är ngn idé....

Skulle ju vara så kul att träffa er... (och få sälja lite kläder

Tjena tjejer,
har varit på kub-ultraljudet idag, fick väl sådär siffror tyvärr. Hade hoppats på bra ELLER dåliga siffror, som enkelt hade kunna utröna om vi ska göra fostervattenprov eller ej. Men nu fick vi 1 på 244 för downs vilket egentligen är rätt bra siffror med tanke på min ålder (vilket var DET som drar ner risken för oss).

Vi har inte bestämt om vi går vidare med fvp eller ej. Magkänslan säger att allt är ok, men det vet vi ju inte förrän barnet är här eller om vi tar fvp. Vi får se

Vi hade iaf en pigg myra i min mage, som låg med benen i kors, kramade navelsträngen med ena armen och vinkade med den andra *s*

ÅH Nenne! Vad härligt med ett Ultraljud. Säger man inte att man ska lita på sin kvinnliga intuition? Oftast, allt som oftast, brukar det finnas en sådan stark oro, en föraning om det kan vara något fel: Och din är helt tvärt om! Vilket dilemma! Det är något helt otroligt med det "första" mötet med sin lilla bebis. När den ligger där så okänd med verklig inne i magen, och när h'n precis kommit ut och man äntligen får sig en glimt av sin egna lilla människa!

Skogsbollen:
Får man fråga vad det är din chef håller på med? Vad är det hon är oförstående med?

Ja, det är härligt med ultraljud Och jag är helt medveten om att kub-testet inte enbart är för att få se sin bebis utan att man kan behöva få ta andra, svåra beslut oxå. Jag var beredd på sämre siffror, vilket kanske hade varit bra för att slippa fundera på OM vi ska göra fvp eller ej *s* Men men...

Tänker man såhär, 1:244 är ungefär 99,6% chans att allt är bra med bebisen. Klart vi kan ha otur att vara just den där 0,04%, absolut! Men vi väger fördelar mot nackdelar här, inga lätta enkla beslut

Häftig känsla att se den lill* var de tiaf, jag fick verkligen en aha-upplevelse på ett annat sätt än då jag väntade Aston och gick på kub. Då hade vi gjort två tidiga vaginala ultraljud och visste redan att det var ett pyre därinne, denna gång var det första g vi såg bebisen... Och det var verkligen WOW att se att jag faktiskt har en ny liten människa därinne som vinkade till oss Att jag inte inbillat mig *s*

Och attans, denna gång har jag moderkakan i framvägg för första gången så det lär ju dröja innan jag kommer känna bebisen sparka ju :-S Hihihihi... Med Robin kände jag v19, med Martin v16 och med Aston v14... Nu har jag inbillat mig att jag känt bebisen, men det har jag ju inte... Är bara v13 just nu och det lär väl dröja några månader till då *s*

Nenne: Tror också du ska lita på din magkänsla, vi gjorde ju fvp med Nelly, MEN, jag tror att jag var mer rädd pga fvp än något annat. Nu gjorde vi inget kubtest för att det var för sent för det. Anledningen till fvp var ju dels att dom erbjöd det pga att jag var 37 då och att vi var lite oroliga eftersom vi hade haft två täta missafall innan och någon tanke kom att det kanske var så att vi inte kunde få ett friskt barn.... man tänker så mycket konstigt. Men som sagt, man oroar sig nästan lika mycket för att nått ska gå fel med fvp som man oroar sig att nått är fel. Och i slutänden som jag har förstått av vår läkare är det så att det är ungefär lika stor chans att nått går fel pga fvp som att barnet skulle ha kromosomavvikelser. Så så här i efterhand hade jag nog låtit bli för tiden efter fvp var jobbig då jag var livrädd att få missfall.

Men allt gick ju bra som sagt!!!

@nenne:
Jobbigt att hamna i "mellanläge" vad det gäller kub-siffror.... det var nog det jag var mest orolig för.... Men vänder man på siffrorna, som du gjorde, och väger in magkänslan, så känns det som du kan vara lugn :) Resultatet av nackspaltsmätningen och blodprovet måste ju ha varit riktigt bra, eftersom ni fick mycket lägre risk än den åldersbaserade. Skönt!

@korv:
Jag har en manlig chef, och det lilla företaget som jag jobbar på är hans skötebarn. Han kan inte riktigt förstå att vi andra anställda har ett liv utanför jobbet (trots att han själv har "varannan-vecka-barn"). Jag vet ju att det ställer till det att gå på mammaledighet, när vi är så få anställda (4 projektledare/säljare/tekniker i Sthlm och så vi, 3 utvecklare här i stan) och vår chef kan inte låta bli att visa det, vilket känns jobbigt. Han har svårt att ta in att allt inte går enligt hans planer (där graviditeter inte får plats). Kommentarerna jag fick när jag berättade var förvisso ganska hjärtliga, men jag vet ju att där finns en underton: "hur i helvete planerer du eg?", "har ni aldrig hört talas om kondom därnere?", "som din chef kan jag inte gratulera dig", "jaja, nu får vi se till att utnyttja dig in i det sista".... Allt det där gör att man känner att man ställt till det och att det krävs massvis av mig nu, fram till förlossningsdagen, typ.
Nåväl, på många andra punkter är han dock kanon. Det går att deala mycket med honom och jag har en bra deal vad det gäller arbetstider ihop med dagishämtning mm.... så han är bra, förutom på just det här, vilket just för stunden fråntar glädjen av att jobba litegrann.

Vinteroveraller!!
Vad tänker ni köpa för storlek till era 2-åringar? Kör ni på overall eller 2-delat? Nån särskild overall/dress att rekommendera?

Nenne: Mitt enda råd är att gå på magkänslan.

Idag har vi varit på inskolning för andra dagen. Förmiddagen var skit för Felix var som fastvuxen vid mig. Eftermiddagen däremot var mycket bättre och jag satt i personalrummet medan han lekte i 1½ timme och det hade gått jättebra. Jag tror att det bara blir värre när jag är där. Felix och en del andra barn sover utomhus i ett litet trähus med tak. Där ligger de på sina madrasser med kuddar och filtar och lyssnar till fågelkvittret. Det ska köpas in sovsäckar så att de kan vara där även på vintern. Supermys!!

Bebisen i magen verkar ha gått i ide. Den tänker inte komma ut verkar det som.

@Baypower:
Härligt att inskolningen flyter på så bra, trots att det var mammigt på fm. Gossen kanske behövde tanka lite mamma-närhet innan han kunde helt "strunta i" dig :)
På Alvins dagis sover de oxå ute, i små kojor.. ser ut som små inbyggda lådbilar lixom, med tjocka madrasser, sovsäck och egen kudde. Alvin älskar sin lilla koja.
När är BF?

Inget nytt från tobiq ännu.... Spännande med alla som är så nära BF nu.