Vi som fått bebis/hade bf i September 2008 del 7

Tänk om läkarna kunde komma på ett vaccin mot man-flu... Tror Jens har varit sjuk en gång i månaden det senaste året. Suck.

Åååååh vad jag är glad!!
Vi har ju kämpat för att få in Milo på samma dagis som Wilma, och idag kom beskedet. Vi får plats där!! Och inte bara det, det var en som tackat nej till en plats så Milo kunde börja på en gång. Inskolning på måndag!
Känns helt underbart

Saza; GRATTIS!!! Vad kul att de får gå på samma dagis. Speciellt då de inte bor ihop hela tiden. Toppen!!!

Felixsjukan är väl egentligen över men han äter typ ingenting. Idag insåg jag att det nog inte berodde på halsinfektionen. På båda sidorna om de fyra främsta tänderna i överkäken är tänder på väg igenom och tandköttet ser riktigt ömt och svullet ut. Lite vitt syns också så förhoppningsvis har de trängt igenom inom kort. Imorgon är det barnfritt med natt på hotell, Snabba Cash på bio och middag på restaurang. Tjohoo!!

Saza: Åh va roligt, Grattis! Måste kännas jätteskönt att ha dom på samma dagis!

Baypower: Så mysigt med en hel egen natt, passa på att ta hand om varandra och ha det så mysigt

Jag måste bara säga att jag tycker det är stentufft det här med inskolning av barn! Att VÅRA små septemberbebisar som nyss sparkade runt i våra magar leker dagisdinosaurier! Och precis som movie nämnde, är det så häftigt att se hur dagisbarnen tar efter varandra. Ingenting är konstigt eller omständigt direkt - som det skulle vara hemma. Det hade ju blivit rena rama skrik- och paniksandlådan här hemma om jag lagt ut Abbe på balkongen lite snabbt för att han skulle sova där själv (utan vyss, utan gung).

Vill förstås gratta Anuya till ytterligare en liten kille (att rekommendera :-P!)! Så kul! Så häftigt! Så skööönt, att allt verkade stämma!

NooNNoo
Tycker du är jätteduktig med snuset! Keep going!

Tezz:
Ditt hem ser urmysigt ut! Kan nästan känna doften av grillat på den där bilden, med den där grönskan (åååhåå, vad jag längtar efter sommarvärme). Jag vill också bo nära en sjö faktiskt, eller en badplats som inte är ett badkar eller simhall Toppenmysigt ju.
Jag längtar faktiskt också efter att du ska gifta dig. Du har inte gett honom några hintar? Eller han dig?

För övrigt är jag inte heller gravid. Så nu är vi fem. Och här ska det INTE göras fler barn. Inte nu. Det är BARNPAUSE!

Tobiq:
Åh vad skönt att ditt lilla minipyre såg ut att sköta sig bra inne i magen. Duktig barn! Men det gör ju inget om Lillasyskon kommer i september - septemberbarn är ju de bäsa

Sjögurkan:
Men åh, läste om att din man blivit uppsagt. Fy så hemskt. Med en liten bebis på väg också (grattis förresten! Magen är ju hur fin som helst!). Hoppas Hoppas Hoppas att han hittar sig något nytt, snart. Jag har på känn att det kommer lösa sig fint för Er!

Läser lite om den egna viljan som infunnit sig i barnen. Som Baypower säger - jättekul, ibland. Men si så där idag faktiskt. I rusningtid på affären och Abbe absolut ville köpa hem en liten burk kokosmjölk (och vi behövde verkligen ingen sådan). Lika med skrik. Sen ville han plocka i och ur godis med spade. Eller liksom, gräva upp godis och slänga ner på golvet. Och det får man ju inte göra. Lika med skrik igen (okej, jag erkänner, han fick en godisbit för att vara tyst en stund för han skrek SÅ högt). Men det fortsatte ganska snart, för han tänkte ALDRIG stå i kö och betala för sig. Han ville 1) springa ut med den lilla barnkundvagnen från affären 2) äta upp vindruvorna vid in/utgången 3) Inte lämna ifrån sig godispåsen på det svarta banden. Han skrek så sorgligt och högt när påsen åkte fram till kassörskan med handen utsträckt - som om han vore med i en dålig film. Men det gick bra i alla fall. Bara det att på vägen ut, stannar han så där ljudlöst och tyst som bara barn kan - utan att jag riktigt han märka det. När jag vänder på huvudet står han och rotar i papperskorgen jag inte visste fanns, i in-och-utgångs-passagen. Äckligt!

Och det här med att säga åt på skarpen. Det går inte. Eller inte när JAG säger åt. Då fortsätter han skrattandet och helnöjd - precis som att leken är att göra mamma så arg som möjligt. Kommer pappa Jonas och säger åt - då slutar han. Usch - det här bådar inte gott för framtiden det känner jag det...

Movie:
Shit, vilken fin mage du har! Åhå, vad mysigt. Undrar var det är för någon där inne
Den där britax-vagnen såg ju bra ut - snygg också!

Saza:
Vad kul att få se din mage också. Jättefin liten kula!

L33L00:
Gud, vad fort tiden har gått. Att du alldeles snart ska få en ny liten människovalp att snusa på. Så mysigt och härligt! Det känns som att jag går runt i någon förtrollad värld. Att ingen annan ska få ett syskon till sina barn, bara jag, för Love känns så självklar numera. Nog för att tidens svischar förbi här hemma, men att den gör det hos andra - det har inte ens slagit mig. Snacka om hemmablind och helt borta i sin egna lilla värld.

Baypower:
GRATTIS TILL TENTALYCKAN!

Anuya:
Varför säger du så? Att du inte var en riktig mamma åt Hugo för att du inte ammade? Nu är du nog lite för hård mot dig själv! Jag ammade inte Abbe heller, och visst kändes det tufft då. Det var en liten sorg att ta sig igenom. Men oj, vad man kunde hjälpas åt som föräldrar. Man kunde dela på nätter och tidiga morgonar. Och det var ju ett underbart priveligium kan jag känna. Jonas längtar tills vi börjar mer med ersättning här hemma nu, inte för nätterna och de tidiga morgonarnas skull (förstås). Utan mest för kontakten. För just nu är Love så beroende av mig, och blir allra bäst tröstad hos mig.

Och det här med amningen. I mina journaler stod det att amningen var trög att få igång och att han deltidsammade hela tiden. Läkarna ifrågasatte hur viktigt jag tyckte att det var den här gången. Mest ville de att vi skulle åka hem med ett flaskbarn, istället för att ligga och ta plats på neonatalen (för det skulle ta sådan tid att få igång amningen menade de på...). Ganska dåligt egentligen, men ÄNTLIGEN var det enda jag kände. För jag ville ju inte annat än hem därifrån. Så amningen kom igång när jag fick sitta hemma, med mitt barn, i lugn och ro och med hjälp ifrån vår otroligt undebara BVC-tant!

Jag har faktiskt inte upplevt någon tvåbarnschock. Jag var inte särskilt rädd innan heller. Bara för en sak - och det var att Abbe skulle känns sig mindre älskad och undanskuffad. Men Abbe tillhör ju de underbara, han är duktig på att leka själv och på att visa vad han vill (kommer och tar ens hand och visar vart och hur man kan hjälpa honom - så sött, så sött!). De fanns ett par kritiska ögonblick, det var om båda pojkarna vaknade samtidigt och var hungriga. Is i magen och försöka göra allt så fort som möjligt. Man lever på instinkt och på att ligga steget före. Göra i ordning mat så att den är typ klar tills Abbe vaknar. Ha allt framdukat och klart. Man lär sig.

Jag kände att veckan innan Love fyllde tre månader, så var allt som det skulle. Love sover hela nätter. Hans kolik var förbi. Han har sina sov- och ätrutiner. Är ett nöjt litet barn som vars ögon är Abbes ständiga följeslagare. Abbe testade vad man fick och inte fick göra med denna nya lilla pojke första månaden. Sedan hade han hajat att man skulle klappa fint, att han också vill ha napp när han är ledsen och blev glad för ett "hej!".

Jag minns att den nyfödda spädisLove sov så mycket, som spädisar gör, så då kunde man ägna 100% åt Abbe. Och vila själv under hans middagslur.

Världens två längsta inlägg i en följd. Men så blir det när ma har 20 sidor att läsa ikapp och har saker man vill dela med sig av ! Sen har jag lite tråkigt också. Känner mig lite rastlös. Båda barnen sover sedan två timmar tillbaka. Jonas har jag skickat iväg på galej. Och jag då? Vad ska jag göra? Är inget big fan av Let's dance tyvärr, men det står ändå på i bakgrunden. Har ingen osedd film, och boken jag läser är ganska tråkig.

Idag fick vi reda på att i nästa vecka får vi besked om en eventuellt ny lägenhet. Ni anar inte hur mycket jag hoppas på att den kan bli vår. Det är ganksa tufft att bo fyra pers i en tvåa (utan förråd!). Mini-living! Även om det går bra, det har faktiskt blivit superbra nu - (lagom tills man ska flytta såklart)! Men vi får se, något händer i alla fall i nästa vecka. Så nu kan jag inte sluta att längta tills dess.

Nu tror jag att jag ska kolla i frysen liten snabbt. Kanske att man ska slänga ihop lite glass och maränger och nougatsås. Väldigt gott. Det är ju trots allt fredag. Fredagsmys.

Ha en skön helg allihopa!

Tänkte faktiskt på dig häromdagen korvmedbröd, tänkte att nu när du har 2 barn så syns du inte här så ofta & så kommer det nog bli för mig med en tid framöver. Skönt att läsa om att din amning kom igång den här gången, ger hopp. Och det verkar som om ni har fått vardagen att fungera riktigt bra, känns också gött att läsa. Hoppas du också får en skön helg! Glass lät inte helt fel, synd att vi inte har det hemma bara..........