ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

Och så har de våldsamma utbrotten lagt sig igen och allt tuffar på i sakta mak, ganska harmoniskt.

Min son är utåtriktad och social, vill gärna vara med och leka. Han har ändå haft stora problem med de sociala koderna. Det visade sig redan på dagis när han vägrade finna sig i gruppens regler. Han mopsade upp sig mot de stora barnen och vägrade inse att de inte ville ha honom med i leken. Jag bekymrade mig mycket över att han hade problem med social samvaro och trodde det var brist på träning. Vid den tiden hade vi inga jämnåriga barn på gatan där vi bor, så jag ansträngde mig rätt mycket med att bjuda hem andra barn.

Idag har han ganska många kompisar, men ingen bästis. Det händer att kompisar drar sig undan och det är oftast han som tar initiativ till kontakterna. Han blir inte ledsen såna gånger, utan försöker igen nästa dag.

Han tar också kontakt med främmande människoroch kan vara på gränsen till påflugen. Jag tror han känner minst hälften av lastbischaufförerna och grävmaskinisterna här. Han går rakt fram till poliser och brandmän vid t ex en olika och intervjuar dem om vad som hänt. Vid en brand en gång förhörde han en polis som vaktade. Polisen berättade att de tagit dit stans största skylift för att komma åt och släcka. Sonen svarade: "Jag har en större hemma", ok "vi ringer efter dig nästa gång", kontrade polisen. Han snackar oavbrutet min son, och man vet inte alltid om det är verklighet eller fantasi.

Puh, förmiddagen räddad. Sonen brukar vägra äta frukost om helgerna och ljudnivån stiger i takt med att blodsockret sjunker. Nu fick jag i honom en kopp varm choklad med grädde. Genast blev ljudnivån normal och han satte sedan igång med att sortera sina tidningar och placera dem i tidskriftssamlare.

Jag tycker ni gör helt rätt som undersöker era rättigheter. Men, det viktigaste av allt är att försöka skapa ett bra samarbete med skolan. Det är inte alltid lätt och många gånger är det bra att få hjälp av BUP att framföra synpunkter angående åtgärder som behövs för att få det att fungera bättre i skolan.

Skolverket sätter upp allmänt hållna regler om hur skolan ska agera och går även in och gör en viss kvalitetsgranskning emellanåt. Jaghar själv inte någon erfarenhet av kontakter med denna myndighet, men efter att ha följt debatter kring skolor som inte sköter sig så verkar vägen från anmälan till åtgärd vara väldigt lång. Skolan kan ignorera rätt mycket utan några påföljder (i versta fall) eller dröja länge med att rätta till brister.

Rätta mig om jag har fel, men min personliga uppfattning är att kunskap om lagar och regler är bra för att ha sina rättigheter i ryggen när man diskuterar med människor som slingrar sig och försöker komma undan sitt ansvar. Själv har jag vunnit mest på att ringa runt och prata med alla och berättat om min oro och hur dåligt barnet mår av situationen.

Jag önskar er alla lycka till och tänker att oj, vad mycket vi måste lära oss som föräldrar som glider på en räkmacka inte behöver kunna.

Här börjar lovet nu. Sonen har varit ovanligt orolig. Går runt och vrålar att han har tråkigt och varvar upp. Längtar efter att helgen och lovet ska vara över.

Roligt att nya hittar hit. Håller mig kort mitt i matlagningen.

Kaos och krångel. Jag har varit dunderförkyld och typiskt nog kommer sedan ryggont (rejält). Otränad, infektion och kyla.

Jag har ändå ett + beträffande den tolvårige sonen:

Sportlovsledig son följer mamma till jobbet. Snäll kollega tar hand om honom och ger honom konkreta arbetsuppgifter - på hans villkor. Stolt son och trött kollega (han kör "hårt" med henne.

Ja, Chatterbox, det låter härligt. Bra med fina stunder som får en att orka kämpa vidare.

Det där med motoriken finns det ju oika grader av. Min 12-åring har alltid varit lite sen i den motoriska utvecklingen. Det ger honom inga klara svårigheter i vardagen och därför finns det inte med i diagnosen. Känslig för kläder är han dock och knyta skor har han lärt sig vid 12 år. (Lillasyster lärde sig vid 7). Kardborr slutar vid en viss skostorlek för de flesta märken så det blev ett litet problem under något år. Öga- hand koordination är ett problem så han kommer få tangentbordsträning för at kunna använda dator som hjälpmedel. Problemet är inte att han inte kan utan att det går på tok för långsamt och då halkar han efter för mycket.