ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

Och här är jag också. Blev lite orolig ett tag att tråden skulle dö ut.

Här har det också varit lätt att få kompisar, men svårare att behålla. Jag antar att det inte är lätt att hänga med i svängarna alla gånger när de leker. Det har funkat olika med olika barn dock. En tolvåring övervakar man inte på samma sätt heller, men som tur är tar han oftast med sig kompisarna hem så det är vanligare att de är hos oss än hos kompisarna. Då har man ju lite koll.

Intressant att få höra om QB-test - har aldrig hört talas om det tidigare. Vi var ju igång med utredning för sju år sedan och då var debatten runt dessa diagnoser mycket ifrågasättande. Kunskaperna ökar. Tur för oss alla att vi lever i denna tid, för även om vi ofta möter okunskap, så har det faktiskt blivit bättre.

Vattkoppor är så lurigt - det är fruktansvärt smittsamt, men det är ändå inte alltid som man är mottaglig för smittan verkar det som. Hoppas ni klarar er denna gång och att han får det senare i stället (för det är ju bra att ha det "avklarat"). Min kille fick komplikationer, men det blir för långt att berätta om. (Nu blev ni allt nyfikna).

Glömde säga:
Tack Två lingon och ett blåbär, för att du tar över pinnen och för tråden vidare!

Bra ide med en +lista. Fast idag är det oroligt här. Sonen var orolig redan igår kväll och hade utbrott och vägrar dessvärre ta Atarax. Kan det vara en reaktion på att jag varit borta från hemmet ett dygn? I morse vägrade han ta Concertan och dagen har sedan varit därefter.Hela familjen går på tå och hoppas att dagen snart ska vara över.

+ M lugnade ner sig efter en promenad i kylan

Skolstart på tisdag här. Vägrade med även idag. Det blir väl bättre nästa  vecka...

Välkommen dajiin!
Åh, det är härligt när de knäcker koden! Min dotter (8 år) har läst godnattsagor för mig under lullovet) Har din son ADHD?

Min son (12 år) med ADHD och stora inlärningssvårigheter, trots en begåvningsom ligger enaning över medel, läser facktidskrifter, men i övrigt är det ljudböcker som gäller!

Usch och fy. Kramar från mig också.

Hej och välkommen!
Jodå, visst känner jag igen det. Min son är 12 och leker på det sättet. Det byggs koja av möbler i en rasande fart. Han har mycket fantasi och gillar att bygga, rita och konstruera. Han kansitta och leka lugnt med något legobygge t ex och kan plötsligt rusa ut till garaget och sätta igång med något. En gång hade maken städat i garaget och sett över alla cyklar, även de vi inte använder för att vi skulle ha reservcyklar. Sonen försvann plötsligt ut och efter en halvtimme eller så så hade han skruvat isär fyra cyklar och monterat ihop dem på nytt så att samtliga bytte delar med varandra. Han släpar fram plankor och lyckas med hjälp av finurlig egenkonstruerad anordning hissa upp dem på taket för att bygga koja. Jag hittar spår av leriga skor på väggar och möbler i källarvåningen, sedan sonen lekt inbrottstjuv och klättrat in genom källerfönstret efter att först ha klivit i en lerig rabatt. Det  blir stora problem när det kommer hit barn som inte känner oss så bra. Barn som vi känner väl orkar med att lugna ner hans impulser och är vana vid dem, medan en del blir saliga när de kommer till ett hem där allt verkar vara tillåtet. Kreativiteten är fantastisk i sig och jag kan inte annat än beundra den, men det går ofta över styr. Sedan han fick sin diagnos i höstas så har han fått Concerta + Strattera. Fantasin och kreativiteten är densamma, men leken blir inte sådär manisk som tidigare och han har mycket lättare med koncentrationen i skolan. Det är fortfarande svårt att få honom att begränsa sin lek till en mindre del av bostaden, samt att plocka upp efter sig. Jag hoppas vi får lite bättre styrning på tillvaron beträffande det, för jobbigt är det!