Vi på CvL fortsättningen

Anlo: grattis till vul! Bry dig inte om mått på appar för de varierar beroende på vilken app du använder. Säger doktorn att det ser bra ut så är det bra.

Pemberly: grattis till icke utomkvedshavandeskap. Jag som inte är så bevandrad, varför får du ingen mens efter insättning om det inte är graviditet? Nu håller jag tummarna för dig vid nästa försök. Själv mår jag ok, ska på läkarbesök på torsdag. Är tacksam för varje dag som går.

Piken: Jag jobbar heltid. Sitter hemifrån en dag i veckan, vilket är väldigt skönt och en räddning. Maken tar all lämning på morgonen, förutom den dagen jag är hemma och det underlättar också. Eftersom jag pendlar och inte han så är det stor skillnad för oss att hämta och lämna. Jag har köpt en pilatesboll som jag sitter och jobbar på på jobbet. Har även köpt en hem som jag kan sitta på. Eftersom det bara är två år sen jag hade foglossning sist så vet jag vad jag ska göra för att underlätta. Ibland går det att promenera lite men oftast inte mer än till och från stationen. Det känns som knivar under magen ibland när jag går. Fick stanna på Drottninggatan häromdagen på väg till Centralen, kunde inte ta mig framåt, det gjorde så ont!

Idag ska jag iväg till en läkare och jag vet inte riktigt vad vi ska prata om, de har kallat mig så vi får se. V 28 nu och jag är så så tacksam för varje dag som får gå. Som prematurmamma så vet jag hur värdefull varje dag är.

Kram till er alla!!

Pemberly: Hur mår du?

Piken: jag har varit så förkyld sen förra lördagen. Är täppt o har jobbigt med astman. Har hunnit med besök hos BM o det gick bra. Har även varit på nytt hjärtultraljud som inte visade något oförändrat. Efter förlossningen kommer vi får vara kvar ngr dagar för att se om hjärtoperation behövs eller ej. Barnet växer fint, lite större magmått än förra gången o det känns som ett bra tecken. Nytt hjärtultraljud om fem veckor. V 30 nu, jag är fortsatt tacksam för varje dag som går o som blir till en ny graviditetsvecka. Imorgon fyller hon jag älskar 2 år, lilla Elsa.

Hej,
Här har varit hektiskt och jobbigt sen jag skrev. Elsa blev magsjuk natten mellan torsdag och fredag, vi var uppe hela natten, slumrade i omgångar. Hade Halloweenparty här på fredagen för Emma och hennes kompisar (ja, jag vet man ska inte ta hit någon när man har magsjuka i hemmet). På lördagen hade Elsa 2-års kalas med föräldragruppskompisar, vilket var trevligt. Sen var vi på middag hos mina föräldrar och då fick jag plötsligt ont i magen och mådde så illa. Snabbt hem och sen blev jag magsjuk....Sov hela dagen igår. Idag är jag hemma och har ont i magen. Förra året åkte jag på två magsjukor med 3 veckors mellanrum och då tror jag att jag kan ha fått sår i tarmluddet. Det slog ut min mage totalt (slutade på sjukhus andra magsjukeomgången). Jag har aldrig blivit riktigt bra i magen efter det men det är klart bättre nu än var det varit. Därför är jag jätterädd för magsjuka nu när jag är gravid. Orkade knappt få i mig något igår. Har börjat med tabletter mot magkatarr nu igår för det fick jag efter mina förra magsjukor.
Innan det här har jag varit förkyld i två veckor (ordentligt), det känns som det ena avlöper det andra. Börjar bli riktigt jobbigt faktiskt. Lämnade Elsa på förskolan imorse och där var det flera barn hemma med magsjuka, det skrämmer mig lite för jag vet att man inte är immun mot det utan kan få det på kort tid igen.

Piken: Jag ska föda på Akademiska, precis som sist. Vi bor 10 minuter med bil därifrån så det känns mycket bra.
Det är inte planerat snitt för mig, om inget oförutsett händer. Det enda jag vill ha är en kontrollerad förlossning där både mamma och barn mår bra. Sist hade jag faktiskt tur som överlevde, så jag har inte så stora önskemål än att slippa vara så nära döden igen. Det var fruktansvärt hemskt! Dock hade jag inte ont då, inte heller speciellt efteråt trots snitt. Jag vet att många fasar för snitt men jag fattar inte varför? Jag gör hellre ett planerat snitt i lugn och ro än genomgår en vaginal förlossning och får brister i underlivet så att man aldrig någonsin blir återställd. Tycker att riskerna med en vaginalförlossning pratas bort mycket. Inte så att jag förespråkar kejsarsnitt men jag tycker att det är orimlig skrämsel många har för det , är nog mest dom som inte har gjort det. Likaså ogillar jag de som säger att lustgas och alvedon är det enda jag vill ta för att inte riskera något. Var och en gör som den vill och leka martyr har man inget för i mina ögon. En epidural sägs statistiskt dra ut förlossningen med 30 minuter så det är väl inte hela världen. Dessutom så gör det att en del orkar hela vägen ut. Ja, det här med förlossning är ett laddat ämne. Det viktigaste tycker jag är att mamma och barn mår bra och sen hur det går till spelar väl inte så stor roll egentligen.

Att vara gravid är jobbigt och blir jobbigare ju längre i graviditeten man kommer. Dock har jag hittills mått bättre än jag gjorde när jag väntade Elsa.

Anlo: Hur går det? Hoppas du får bra hjälp! Kram

Sen jag skrev igår har jag fått ännu en krampomgång i min axel. Precis det jag fick när jag väntade Elsa. Nu fick jag det för sex veckor sen och igår var det dags igen. Tolv timmar satt det i. Fick även jobbiga sammandragningar. Nu har jag varit hemma och vilat hela dagen. Har varit totalt slut. Det här att vara förkyld och aldrig bli riktigt frisk, jobba, försöka åka till jobbet när jag orkar, bli magsjuk och sen få det här med axeln är bara för mycket. Torsdagsnatt sov jag inte mycket när Elsa var dålig och inte heller lördagnatt när jag själv var dålig. Tillslut orkar inte kroppen, kändes så tydligt idag. Har inte heller ätit annat än kräm, youghurt och rostat bröd sen i lördags. Idag har aptiten iaf kommit tillbaka. Blev lite rädd av mina sammandragningar igår som var väldigt täta och jobbiga. Fick panik av att jag hade så ont i axeln för att det sabbade mitt vilande från magsjukan. Det är jobbigt att vara gravid och speciellt när den ena åkomman efter den andra avlöser sig. Imorgon är jag hemma med, orkar inte gå tillbaka och försöka jobba när jag inte är hundra. Är rädd om den lilla i magen och vill göra allt jag kan för att han ska få vara kvar därinne så länge som möjligt.

Hur mår ni? Kram

Idag har jag varit på jobbet. Bröt ihop inne hos min chef och sa att jag mår så dåligt. Är totalt slut. Elsa hostar varje natt, jag har hostat i två veckor och sen hostar maken oxå. Har inte sovit en hel natt på en månad. Ska träffa en läkare för att prata sjukskrivning nästa vecka.
Sitter och tittar i kors nu nästan...Elsa är på väg hem från min mamma så när hon kommer ska vi sova direkt....

Piken: Ja, det är skitjobbigt. Nu har maken varit iväg med Elsa till vårdcentralen idag och vi har fått öka dos på medicin till henne. Just nu sover hon i vår säng och jag gick upp och tog mig en smörgås. Är så trött så jag vet inte var jag ska ta vägen. Nu hoppas jag hon slipper så mycket hosta inatt för jag (vi) behöver sova. Den här veckan har jag känt lite yrsel och jag tror det är tröttheten. Bara vill sova en helnatt i lugn och ro, sen har jag ont i ryggen och lite annat men bara det får vara tyst hemma.

Ska sitta hemifrån och jobba imorgon, åka till jobbet pallar jag inte med. En dag i taget tänker jag just nu vad gäller mina reserver, de har verkligen kraschat den här veckan som har varit. Igår var vår städhjälp här och det är så skönt att ha det. En sak att slippa i allt det här.

Hej tjejer! Hur är det med er?
Jag mår bättre efter att ha vilat i princip hela förra veckan. Helgen var väldigt lugn och skön och nu har vi fått sova bra på nätterna. Sitter hemifrån idag vilket är skönt.
Pemberly: Hur går det för dig?

Pemberly: det låter jättebra!!! Förstår din oro inför FET för den har jag oxå alltid haft.  I den här cirkusen kan det gå hur som helst. Nu håller jag tummarna för dig!

Själv är jag nu sjukskriven 25 % från och med måndag. Ska försöka åka till jobbet 2-3 dagar i veckan(kortare dagar) och sen sitta hemma. Ska jobba i fyra veckor till och sen ha semester. Har nu gått in i v 32 och det är nervöst. Lämnade urinprov imorse och det visade på vita blodkroppar, vilket BM sa att man kunde ha i slutet av graviditeten utan att det är UVI. När jag sedan berättade att jag haft det till och från i 7 veckor med Elsa och hur det slutade så såg hon lite stressad ut. Ska lämna morgonurin på måndag som ska skickas till sjukhuset för analys. Har inga som helst känningar (tror jag) av UVI men det hade jag inte alltid med Elsa heller.
Anlo: Har du något att säga om vita blodkroppar i urinen?

Var hos BM igår och magen har ökat på sig, går nu mer mot medelkurvan än tidigare. Har hela tiden legat inom kurvan men tidigare mellan nedre delen och medelkurvan. Hjärtljuden var bra också. Ny kontroll om 11 dagar.

Hur mår ni?