Överallt skriver människor om sina mardrömslika förlossningar, sällan hör man om någon förlossning som inte varit ett helvete. Är det alltid så? jag blir helt livrädd ju. Hjälper inte bedövning ett skit eller?
Vi hade en jättebra förlossning. Kände inte igen mig alls i ovan.
Hade epiduralbedövning och det funkade kanon.,
Men jag var stenhård på att begöra en äldre, rutinerad bm, inte en som springer på fortbildningar stup i kvarten så man själv ska vara försökskanin på alla nymodigheter,
herre G... människan har ju fött barn i flera hundratusen år,
det är klart att det inte alls behöver vara den största skräcken.
Det går nog fint!
Vi kvinnor är otroligt duktiga på att berätta om våra otroligt jobbiga förlossningar som är det VÄRSTA vi vart med om.. bla bla bla. På nåt sätt kanske vi känner oss duktigare då?
Hur som helst.. har haft två jätte bra förlossningar.. tycker faktiskt att det var riktigt häftigt att kroppen klarar av det.
Det kommer att gå jätte bra.. försök att slå ifrån dig alla skräckhistorier!
Jag har fött tre barn och haft underbara förlossningar. De har alla gått snabb.
Det gör ONT att föda barn, man vet att man lever... De två yngsta födde jag utan bedövning medans den älsta var de tvugna att ge mig ryggbedövning eftersom mina njurar var/är dåliga. För mig funkade den bedövningen jätte bra. Jag kände trycket neråt mot ändtarmen och kände när jag skulle krysta. Jag har hört att på vissa så har de inte känt något alls - men på mig funkade det jätte bra. De andra två som jag inte hade någon bedövning alls så var det smärta överallt tyckte jag. Visste inte riktigt ett tag vad som var krystvärk och allt annat som då gjorde ont. Men barnmorskorna är så duktiga - de kan sin sak och du behöver inte oroa dig för nånting. Som sagt det gör ont att föda barn - men det är en helt fantastiskt upplevelse och jag skulle gärna vilja vara med om det igen.
Håller med ovan, det var ingen skräckupplevelse! Jag tyckte tvärtom att at var underbart och häftigt! Har förlossningsberättelse i min FL-blogg om du pallar läsa. Det går inte att avgöra innan hur det blir, men jag tror att den egna inställningen spelar stor roll, se det som en häftig upplevelse som du kommer vara så stolt över i efterhand oavsett vad du tycker under tiden!
Och helt ärligt, oavsett hur ont du upplever det, så FIXAR du det, det kanske gör sjukt ont i några timmar, kanske inte. Men sen är det över!!
Har också två relativt enkla och otroligt häftiga förlossningar i bagaget.. du kan läsa om dom i min blogg här på fl om du vill.
Då har du inte stött på mig alla fall 
Jag har fött alla 3 mina barn vaginalt och det va underbart, om man nu kan kalla det så.
Innan jag fick mitt första barn så var jag livrädd för att föda... Fy fasen va rädd jag var!!
Men så kom dagen D och jag födde! Inte alls som jag läst och hört. Klart det gjorde ont, men den smärtan kan man ta liksom.
Men jag har inte hunnit med mer än lustgas och bedövnings salva, men med facit i hand så har jag inte haft behov av mer bedövningar.
Du ska inte läsa och höra på massa skräck historier. Ingens förlossning kommer likna din ändå. Så det är bara bortkastad tid för dig att bli upp skrämd av andra.
Jag lyssnade på andra, och min första graviditet bestod av ångest, sömnlösa nätter och oro.
Din förlossning kommer bli underbar, för du kommer få ditt barn 
Min förra förlossning var underbar! Långdragen och visst gjorde det ont...men priset i slutändan tar allt 
En underbar liten bebis Lycka till
Hej!
Inte ska du va´ rädd, det går super, bebis ska ut och så kommer det bli´...
Jag hade en superförlossning och ser fram emot min andra i maj.
För mig började värkarna på morgonen, men va´ kontrollbara under hela dagen, framåt 17 på eftermiddagen ville jag "känna mig lätt" och åkte iväg till ett utomhusbad för att simma och njuta av "tyngdlösheten". Efter badet åkte vi hem och då började värkarna komma tätare och tätare. 23.30 åkte vi in till sjukhuset och cirka 23.50 blev vi inskrivna. Då va´ jag öppen 2 centimeter... Allt gick på som det ska och inga konstiheter alls. Jag ville inte ha någon bedövning eller smärtstillande, förutom lustgas och så blev det. Vid 03-tiden gick mitt vatten, 04.45 fick jag börja krysta, efter 3 krystningar kom vår prinsessa och hon är född 04.57. UNDERBAR förlossning. Både sköterskan och barnmorskan va´ i 30-års-åldern, superduktiga va´ dom.
Jag har aldrig klagat över smärtan, eller tidsförloppet - det va´ en superförlossning och jag önskar mig en likadan till.
Önskar dig all lycka till, det kommer gå superbra! Lycka till med föräldrarskapet oxå! Förlossning är inga problem, du ska uppfostra "den där" också, hehehehe... Skämt & sido - lycka till med allt!
Jag är väldigt nöjd med min förlossning, men jag hörde också en massa skräckhistorier innan jag skulle föda. Av den anledninge brukar jag tala om som det är, jag tror inte jag överdriver eller förskönar, Men, jag berättar nog annnorlunda om det är en annan mamma som lyssnar eller om det är en förstföderska som lyssnar... Kanske för att mammor förstår varann på nåt vis.
Men jag kan säga att det gjorde jäkligt ont, men idag kan jag inte minnas smärtan... vi är nog skapt så... Jag hade bara lustgas för jag var rädd för ryggmärgsbedövningen... gillar inte att den ska in i rygggraden helt enkelt...
Jag sprack i underlivet, men jag uppfattade inte det, det berättade Bm för mig sen... Det gjorde så ont att jag vid några tillfällen ville springa därifrån och skita i alltihopa Men aldrig att jag önskade mig ett snabbt kejsarnitt för att få det överstökat. På nåt sätt ville jag genomlida smärtan när jag väl låg där, jag skulle ju få en bebis för besväret... Det kändes hela tiden hanterbart för kroppen hade sån kontroll. Det gjorde inte ont heela tiden, man har ju stunder när kroppen vilar och man hinner andas... Lustgasen tog inte bort smärtan, men den lindrade avsevärt...
Jag tror din förlossning kommer att gå jättebra...så va inte rädd
Tusen tack för alla svar