Chomsky skrev 2009-05-02 16:00:02 följande:
För att besvara frågan i TS. Nej, det är inte riktigt den friheten man åsyftar när man talar om liberala principer. Klassisk liberalism bygger på teorier om negativ frihet (inte negativ som i dålig, utan negativ som i "frihet från" exempelvis statligt ingripande). Det är just statens inverkan på individens frihet som står i centrum. Människor ska vara fria att göra som de vill, så länge det inte inskränker någon annans frihet. Det finns ett brett spektrum av liberala inriktningar som alla ser olika på statens roll. Många nyliberaler förespråkar exempelvis nattväktarstaten, där staten bara ska se till att ingen inkräktar på någon annans frihet (genom en minimal stat som i princip enbart består av domstolsväsende, polismyndighet och försvar), avregleringar är "ett måste". Socialister däremot (som vänsterpartiet tillhör), förespråkar positiv frihet (enkelt förklarat, "frihet till" exempelvis utbildning och sjukvård) och en mer aktiv stat. Man ställer sig generellt negativa till avregleringar utan förespråkar en stor offentlig sektor (ofta skämtsamt omskrivet "offantlig sektor"). Socialliberalerna utgår också från en positiv syn på frihet. Dessa menar att staten behöver ta en större roll i medborgarnas liv genom att tillhandahålla sociala tjänster som finns tillgängliga för alla medborgare. Vissa nyliberaler menar att socialliberalerna inte alls är liberaler. I praktiken kan det ibland vara svårt att skilja socialliberalerna från socialdemokraterna, då det händer att de överlappar varandra. Därför har vi tidigare sett uppgörelser över, de idag polariserade, blockgränserna mellan socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet.
Jag håller helt med om den analysen, men anser att det finns ytterligare en dimension. Friheten handlar inte bara om hur man får använda sina pengar eller hur sjukvård, utbildning och liknande ska organiseras och finansieras. Det finns också en personlig frihet. I den ingår exempelvis sådant som friheten att tillhöra vilken religion man vill - eller avstå helt från religion - och att få älska vem man vill utan att staten eller någon annan lägger sig i. Och här är vänsterpartiet definitivt liberalt, mer liberalt än flera borgerliga partier. Det är inte länge sedan vi hade statskyrka i Sverige och även om vi var tidiga med att införa samkönat partnerskap (nu också äktenskap) i jämförelse med andra länder, så är detta fortfarande kontroversiellt i många kretsar. Vänsterpartiet må ha en synnerligen icke-liberal syn på förmögenhetsbildning, arbetsrätt och en del annat, men just den personliga friheten har de länge försvarat.