Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

2barnsmorsan: Nu när jag har lärt mig att sköta magen bättre så störs jag nog också mest av att jag är så öppen. Känns som jag har något i vägen när jag går, vill liksom känna efter om något ramlat ner men varje gång jag känner så verkar allt sitta där det ska. Sen tar jag in mycket luft. Går och "knixar" för att få ut luften, känner mig lagom mongo.... Att kissa ute i naturen känns inte heller så lockande. Känner du igen dig?
Nu är det snart operation för dig! Passar på att önska dig lycka till!
Min sambo kommer nog få en liten chock om/när jag opereras för jag är den som roddar det mesta här hemma nu när jag ändå är ledig (minsta tjejen är 7 mån).

Ssajko: Efter första förlossningen blev jag ordentligt ihopsydd på operation (bristning grad3) och jag minns att sexet var väldigt skavigt och ont efter. Tog säkert 8-9 mån innan det kändes helt OK men fram tills dess så hjälpte glidmedel!

Jo det känns igen. Det här med luften var mycket värre i början, det är inte så farligt nu, jag märker av det ibland, typ på yogan. Men den öppna känslan är kvar. Och när man tittar så ser man liksom rakt in, och det är helt öppet bak till rumpan :( . Jo det är lite nervöst nu inför operation men jag känner mig rätt lugn ändå det är ju inte en jättestor operation. jag är nog mest nervöst för att det ska läka bra. Återkommer sedan när det är gjort! :)

i måndags opererades jag. Jag kan ju inte säga så mycket om slutresultatet ännu men operationen gick bra. Jag kände mig väldigt väl omhändertagen på strandkliniken och kände mig trygg i deras händer. Jag gjorde op med lokalbedövning och lugnande i armen.

Efter op, fick jag med mig kodein (som är morfin liknande) för ett par (2-3) dagar och skulle ta det tillsammans med alvedon. Men jag tog det bara i 1.5 dag, sen räckte alvedon för mig. Jag hade jätte ont dag 1 och två sedan tyckte jag det blev betydligt bättre. Det är fortfarande jobbigt att sitta upp och det svider och skaver en del inne i snippan och nr 2 är inte direkt njutningsfullt, jag käkar katrinplommon och dricker ett pulver som gör bajset mjukt för att slippa trycka.

Innan operationen hade jag ett bra samtal med gynekologen också och fick lite mer svar på exakt hur läget var med snippan och vad hon skulle göra. (Jag undrade ju lite över huruvida jag haft framfall eller inte).

Hon beskrev det som att jag hade en stor ärrbildning i slidan ner mot anus som hon skulle skära bor och sy ihop finare. (Det är alltså den långa sprickan som jag haft i slidöppningen som gett mig den obehagliga öppna känslan). Och så sa hon att min slidvägg var slapp och hängde in i slidan och den skulle hon skära ut en trekant i så att den stramas upp så att diametern blev mindre, (det är ju som en slidförsnävning). Jag frågade om det inte var ett framfall då men hon sa att det isåfall måste det vara tarmen som buktar in och det gjorde den tydligen inte på mig utan det var bara själva slidväggen som hängde. (Jag har iof läst att det finns något som heter slidväggsframfall, men jag förstår hennes förklaring på skillnaderna iaf).

På något sätt tycker jag att det var så skönt att få en exakt förklaring på vad som har hänt och varför det kännts som det har gjort de här åren istället för det vanliga "det är helt normalt" ...

Så fort jag kan se resultatet så kan jag ju även recensera det :) ....

Skönt att op gick bra och att den värsta smärtan har gått över. Ta det försiktigt och vila mkt.

Skönt att det gick bra! Och vad skönt med svar och förklaringar! ????

Tack för pepp! Ja det är verkligen skönt med förklaringar. Jag tycker att återhämtningen från op är betydligt lättare än vad jag trodde, (hon behövde kanske inte gå så djupt eftersom musklerna var intakta?) bättre för varje dag som går men jag kommer att fortsätta att ta det väldigt lugnt, är sjukskriven nästa vecka också och sedan ska jag vara noga med att följa alla föreskrifter för jag vill ju verkligen att det ska bli bra.

Jag måste bara berätta att jag nu har jag tittat med spegel, kunde inte hålla mig och jag började nästa gråta för det såg jättefint ut. Hela revan/sprickan bakåt är borta och det är liksom inget stort hål där man ser rakt in nu utan en välformad slidöppning och kanterna ligger ihop. Det gör ju också att man inte ser den där tidiga hängiga väggen i slidöppningen....(jag vet ju inte hur det ser ut eller känns där inne än)

Det är verkligen en markant skillnad på utsidan! :)

Det stora blir väl att se hur det känns att ha sex sedan bara men det är ju rätt länge kvar innan man kan prova det.

Va skönt att operationen blev bra 2barnsmorsan!

Vad härligt att höra 2barnsmorsan! Så glad för din skull, nu fortsätter vi hålla tummarna att det ska läka fint och hålla sig så. Det tror jag med tanke på att du säger att det känns bättre för varje dag!

Vad hette gyn som opererade dig?

Kom precis hem från min uroterapeut. Jag gillar henne verkligen som person, men hon känns inte så vidare kunnig. -Ut och rör på dig, gör situps, lev som vanligt, inget kommer ramla ut och om det nu mot förmodan skulle göra det så är det ingen fara... SUCK!!

Hej
Finns det någon här som har erfarenhet av att ha blivit gravid med nästa efter ett lättare livmoderframfall?

Jag fick livmoderframfall efter förra förlossningen, lite olika hur långt ner den ligger men ibland känner man livmoder tappen alldeles vid öppningen. Läkarna tyckte dock inte det verkade vara ett större bekymmer och efter något år besvärade det mig sällan (förutom ibland när man hoppar, cyklar eller springer).

Nu råkar jag vara gravid med nästa baby och skulle gärna ta del i erfarenheter. Det känns ju lite läskigt ibland när man känner livmodern så långt ner. Jag har undvikit sex under grav av risken att sabba slemproppen eller bakterier ska leta sig in. MVC barnmorskan verkade inte ha så mycket info på ämnet att komma med.