Jag är helt chockad över att det finns vuxna som tycker att smiska barn är inte att utsätta barnet för våld!
I UK är det ok att ge sitt barn "Spanking/swatting", alltså tillåtet enligt lag att aga sitt barn men inte lämna något märke.
Finns samma synsätt i Sverige??
Tack för svar! 
Jag tror det är viktigt att veta att det i riktigt jobbiga situationer kan vara väldigt besvärligt att hålla fast vid ett intellektuellt fattat beslut. Men är man bara medveten så fixar man det nog.
Vill bara tillägga att min man som blev rejält slagen och även min pappa hade/har absolut nolltolerans när det gäller våld. Absolut inte smätta fingrar eller sånt.
Ja, kanske det gäller att förlåta sig själv också. Det har jag svårt för i vissa situationer. Jag slår ju inte mitt barn, men jag kan bete mig som en tvååring själv ibland och har ett sjuhelsikes temprament och göra en massa dumma fel. Det är viktigt för mig att be om ursäkt och visa barnet att jag gjort fel. Jag kan inte minnas att mina föräldrar någonsin bad mig om ursäkt.
Men samtidigt, jag har förlåtit dem också. De hade ju sannerligen sin egen inre kamp med en sådan bakgrund.
Det är skrämmande att barnaga verkar komma tillbaka i vårt samhälle. Ser man tillbaka till 70-talet så hade de en stor informationskampanj som fick hela Svenska folket att svänga i den här frågan från att ha varit positivt ställda till aga till att acceptera lagen mot barnaga.
Kanske en sådan informationskampanj skulle behövas nu igen??!
Det tror jag.
Hej,
Jag har precis läst era inlägg och det är en mycket intressant tråd. Jag haller på med ett skolarbete och skulle vilja veta om någon av er (som lever med någon som är för barnaga och ni själva är emot eller tvärtom; ni är för och er partner emot) vill svara (ni får jättegärna svara anonymt till min mail om ni föredrar)på följande frågor:
Hur kommer ett par med olika syn pa "barnaga" (med barnaga menar jag tex smisk pa rumpan, slå på fingrarna etc) fram till en gemensam uppfostran? Hur har ni gjort för att förstå varandras olikheter? Hur övertygar man någon som är för barnaga att uppfostra utan att slå? Sista frågan; är ni från samma kultur?
Tack på förhand!
jag anser inte att ett smätt på finfrarna är barnaga eller misshandel, jag minns inte ens att min pappa smätte mej på fingrana som barn, mamma har sagt det... tycker det har gått för långt med att man inte får ta i en unge utan att det e misshandel. jag e inte för att slå någon men en lärare borde få ta en unge hårt i armen om den gör nåt jävulsskap, inte konstigt att mobbibg och skit ökar på skolorna när lärarna står helt maktlösa, dom får inte ens leda en unge till dess bänk, helt sjukt!
bebbe made in italy skrev 2008-05-25 23:01:03 följande:
Jag tror det finns helt annorlunda attityd till aga över lag i Sverige, som tur är.
älskar den lagen. aga ska inte finnas och bör inte finnas. hatar folk som agar sina barn "ta tag i armen" eller i tröjan kan väll vara okej men annat är och bör vara straffbart. ett litet barn kan lätt göra fel men lär sig av sina misstag när dem blir äldre. annars lär dem sig bara att man ska slå folk som inte lyssnar på en.
