Vet inte om det är rätt grupp att lägga tråden i men det handlar ju om rädsla så jag lägger den här. Jag under om det finns fler som mej som är livrädd att behöva snittas. Förra gången slutade förlossningen i akutsnitt pga att sonen hade navelsträngen runt halsen 2 ggr så den räckte inte till och sonen kom inte ner. Nu är jag livrädd att behöva vara med om ett snitt igen.
Nu kan jag ta promenader med vagnen varje till varannan dag, men jag tar det hyfsat lugnt. Men 2 veckor före BF släpper jag bromsen 
En del blir hjälpta av akupunktur. Själv har jag inte provat - rimmar dåligt med min nålfobi. Jag har foglossning både fram och bak, och bältet hjälper verkligen. Sen har min foglossning blivit bättre seda jag drog ner på köttet och började äta mer fisk. Tänkte att fogar är lite som leder, och min svärmor blev rekommenderad att bli vegetarian när hon fick sin reumatism utredd. Efter 10 år som vegetarian så mår hon bättre i kroppen än hon gjorde året innan hon fick diagnosen.
Men det kanske är placeboeffekten i mitt fall ? Jaja, JAG är glad iaf 
Hej, hoppas det är ok att jag tittar in... Är gravid med mitt första barn och har gått in i vecka 35. Var först hos min barnmorska och sedan på tillväxtultraljud i förrgår. Barnmorskan har vid de senaste besöken sagt att bebisen ligger som den ska med huvudet ner, så sa hon också i förrgår. Men på ultraljudet en timme efter talar de om att bebisen ligger i säte, och som en fällkniv dessutom... De började diskutera vändning och snitt och gud vet allt. Till saken hör att jag är oerhört sjukhusrädd och har sprutfobi - har gått i samtal för detta under ett par månader nu men det är inget som går över utan terapi, samtalen har väl mest gått ut på att förbereda mig inför förlossningen. Och nu kanske det inte ens blir någon!? Bad om att få komma på tätare kontroller till barnmorskan (är där varannan vecka nu i slutet) men det var minsann inte nödvändigt - så nu är det två veckor till nästa gång då vi ska kolla ifall bebisen vänt sig. Då har jag ju gått in i vecka 37! Eftersom det är samma barnmorska så känner jag mig orolig över att hon inte ska känna rätt då heller! Jag är så himla rädd, jag vill verkligen verkligen verkligen inte snittas, och även om man inte ska ta ut något i förskott så känns det så jävla hopplöst! Bebisen är lite liten, vägde två kilo enligt ultraljudet. Vad betyder det i sammanhanget? Usch, jag är så ledsen. 
Vad händer ifall bebisen fixerar sig i säte redan nu? Är det kört då?
Hur går det för alla? Jag väntar spänt på förlossningssamtalet jag ska på den 21a. Då går vi igenom förra förlossningen som slutade i snitt och tittar i journalen vad det blivit antecknat där. Ska bli så skönt att få gå igenom allt igen och förhoppningsvis ska det kännas lite bättre sen.
BF -5v idag. Sitter och läser igenom mina tidigare förlossningsjournaler. Skulle utan problem få snitt om det var det jag ville ha. FAN att man inte kan få en garanterad vaginal förlossning..
Våran lilla tjej ligger fortfarande i säte, helt fast kilad till och med!
Pratade med läkaren i tisdags och då sa han att jag inte kommer få föda i säte på det sjukhuset vi till hör, utan vill jag/ kan jag föda i säte får vi byta landsting där dom är lite "dukitgare" än på en "vanlig" förlossning.
Vi får se vad som händer, är ju ändå ett tag kvar för min del, MEN snitt känns inget bra hur som helst!
Jag blev det lite plötsligt idag..
Jag som vill födda normalt den här gången..
Får se vad som händer..
Hu, BF-17 idag, en vecka kvar till nästa tillväxt-UL, och jag vill veta NU hur stor Gnutt verkar vara
Åh, jag svävade på tussiga moln på väg hem från tillväxt-UL
Gnutt var inte ALLS så stor som jag befarade, utan h*n viktskattades till ca 3400g idag, BF-7. Dvs mitt på normkurvan, +/- 0. Så jag kände inte alls något behov av att prata igångsättning. Men för säkerhets skull så är det Vallevandring imorgon; 10 kilometer över stock och sten och upp och ner för ett berg
Jippi!! Min lilla tös ligger med huvudet ner nu!!! Är så lycklig
Carbon: Men GRATTIS - åh vilken härlig nyhet!!
Toka2: Vad skönt att bebisen inte var så stor Håller tummarna att vandringen gör susen.
Carbon: Vad skönt! Se där man ska aldrig säga aldrig
Jag och magen fick en del kommentarer 
Fogarna däremot är arga, fast inte alls så mycket som jag hade räknat med. Jag stövlade tydligen på rätt bra andra halvan - min kompis V som var med hade svårt att hänga med. Hon är 180cm lång och tränar på gym och löptränar.. Hihi 
Jag kan glatt meddela att det blev inget snitt
Imorse vaknade jag 04:40, var kissnödig, och PANG så kom första värken/vågen. För sen var det 2 minuter mellan topparna, men inte mycket till vila mellan. Vi hann aldrig in till sjukhuset - Rasmus föddes i hallen kl 05:36, och han blev ambulanskillarna Glenns och Davids första förlossning. Tur att man kan stå till tjänst
Jag höll på att smälla av när de vägde och mätte honom inne på sjukhuset - 36cm huvudmått (lägg av - han kändes MINDRE än storebror, inte LIKA stor 
), 4275g tung (öh, vad hände med min 3-kilos-bebis??) och 52cm lång (det enda måttet jag kunde tro på faktiskt). Inte en endaste lilla bristning, så jag fick trots allt en drömförlossning - inte en endaste nål
Stort grattis Toka! Skönt att det gick så bra och att du slapp snittet. Fast jag vet inte om det låter så lockande att föda riktigt så snabbt men vad som helst är bättre än snitt Ingen liten kille heller.
Grattis Toka!! Jag hade också mycket hellre "valt" att föda i hallen än att snittas!
Var inne och tittade på bilderna, han är ju bara för söt eran lille prins, och inte heller kan man tro att han var så stor som du skrev!
Grattis igen!
Tjoho, ställde mig på vågen! Idag väger jag 5 kilo mindre än när plusset kom