ska jag ligga ned o skrika?

Kan inte riktigt sätta mig in i din känsla då jag inte upplevt den själv.

Men angående att du känner att personen du var/ska på samtal hos var "så sträng", tror du din sambo kan hjälpa till att liksom föra din talan med henne? Jag tycker inte du ska behöva skrika och gråta men du måste vara tydlig! DET vet jag av egen erfarenhet, jag hade väldigt jobbigt med min första son (minns hans första 20 mån som ett nattsvart töcken) och jag försökte säga det till bvc som skickade mig till mödravårdens psykolog. Där fick jag i princip svaret "Men det är ju semester snart, då kan du få mer avlastning av din man!" Jag hoppas ju att hon inte var helt inkompetent utan att det helt enkelt handlade om bristande kommunikation. Så var TYDLIG, övertydlig helst!

Jag kan få EDA-kanylen förberedd om jag vill. Orsaken är att jag hade havandeskapsförgiftning förra graviditeten och då sjönk mitt värde av röda blodkroppar så mycket att jag hade blivit förlamad om de stuckit mig, så jag fick ingen bedövning. Men även om kanylen redan sitter så är det bara narkosläkaren som får spruta in EDA:n som jag förstått det så det hjälper kanske inte dig.

Jag hade också läst hur mycket böcker som helst innan, tränat avslappning, andning, hyrt TENS mm. När jag väl var på förlossningen sket jag fullständigt i allt det där(TENSEN var ett skämt enligt mig).. för jag hade så ont! Jag gick också på klarasamtal.. en gång i veckan från v. 30 pga. min förlossningsskräck, detta var nog mest tack vare min barnmorska som låg på för dessa samtal.. hon t.o.m ringde upp till klarabarnmorskan och berättade hur jag mådde och vilken panik jag kände inför förlossningen.. för precis som du blev jag "blockerad" varje gång jag var där och kände att hon inte tog min rädsla på allvar! Så kanske du kan få mer stöd från din barnmorska? eller sätt mannen på att förmedla dina känslor.

Jag hoppas verkligen det löser sig för dig, jag VET hur det är att vara såå rädd för förlossningen och smärtan.

Min strid slutade dock bra, alla var medvetna om min skräck då min barnmorska hjälpte mig att skriva ett brev som fanns på förlossningen. Jag hade full uppbackning av personal hela tiden, så fort dom såg att jag redo för EDA kom narkosläkaren (som redan blivit förvarnad), Jag fick även gå före andra i dusch, bad etc.

Så mitt råd är STÅ PÅ DIG!.. kämpa för att du ska känna dig trygg när du kommer till förlossningen så att det kan bli en bra upplevelse, för det är sååå häftigt att föda barn!

Styrkekramar!

Håller med Tjommelisa - stå på dig. Jag vet inte om det är någon tröst, men jag tyckte inte smärtan ökade så fort. Det jag menar är att man blir inte överraskad - därför borde det inte vara något problem att hinna med att lägga en EDA innan du så att säga inte står ut. Och om du står ut och det så att säga är för sent så är det ju inget problem.

Jag hade tagit EDA om jag hade behövt, men när jag kom in var jag öppen sju cm och eftersom smärtan ska vara som värst vid 8 cm och jag tyckte att den kändes hanterbar så tyckte jag faktiskt det fungerade med bara lustgas. (Är ingen smärttålig person bör tilläggas, men i och för sig hysteriskt spruträdd).

Lycka till! Det kommer att gå jättebra. Det var en häftig upplevelse att föda barn (även om det gjorde ont), och jag hoppas ha turen att få göra det igen - faktiskt...

Men kan du inte bli igångsatt ist..?? Då har du ju lite mer kontroll över det hela..

Förresten om du tycker din BM är sträng, kan du inte ta kontakt med dem direkt på förlossningen? Det är ju ändå de som ska förlösa dig...

Jag är lessen om du tolkade mitt svar så, men det finns sätt så att du slappnar av, där livrädd och då spänner du dig och då blir det värre. Du måste även jobba med att slappna av före för att ha en chans att få den hjälpen. Du kan ju inte mena att du bestämt dig för att avslappning kommer inte att hjälpa på mig öht what so ever? Det är ju din rädsla för smärta du måste börja jobba med, sen ska du självklart få den hjälp du behöver på förlossningen, det är inte det jag menar, men jobbar du på den tid du har kvar kanske du kan komma till förlossningen och ändå känna att det här kan bli ok. Jag vet hur jag ska slappna av. Vem vet, din bebis kanske är ute innan du anar. Många föder barn utan att tycka det gör speciellt ont. Visst, smärtan finns där men man dör inte av den.
Antagligen blir du bara mer arg av att läsa mitt inlägg, men snälla tänk efter lite om att just de råd du fick av flera här ovan faktiskt kan vara till stor hjälp. Sen ska du få mer hjälp av din KlaraBm.

Stora Gosan skrev 2008-02-23 01:13:26 följande:

Kanske ska tillägga att jag blev igångsatt pga. av min förlossningsrädsla... fungerade hur bra som helst...då hade dom koll på mig från första början.

du vill säkert jätteväl och jag är VÄL medveten om att andning är bra. Jag tränar både yoga och pilates samt är sångerska så jag kan andas.. Ditt svar är inte det jag behöver just nu men tack ändå.

Stora gosan jag tycker den tanten du träffade verkar ju för fan inte klok! Klart du ska skriva ett förlossningsbrev. Visst det kan inte garanteras att dom kan göra exakt som du vill men det är ju DU som ska föda barn ingen annan. Klart du får ha vete värmare med dig.

Skriv i brevet (gör ett eget handskrivet) att du absolut inte vill höra att det är för sent med eda.

Kram på dig!