Varför skaffa barn???

Min fråga blir nog i stället: varför INTE försöka få barn? (Jag tror inte att barn är något man "skaffar", de kommer inte på beställning).

Barn är livets "grädde på moset", i mitt tycke en naturlig del av livet. Om man nu inte kan få barn är det en annan femma, men annars.

Tja, varför skulle jag? Jag tycker de är jobbiga, tidskrävande osv. Har ingen längtan efter barn. Kan leka lite med andras barn, men ha ett på heltid? Nej tack.
Ge mig en-två anledningar till varför jag skulle skaffa?

Jobbiga? Tidskrävande? Låter som att du talar om min chef...

Jag kan inte ge dig några anledningar om du inte själv hittat några. Vi däremot kan inte tänka oss ett liv utan den glädje som barnen ger oss (ja, en är ju inte ens född ännu men en stor källa till lycka för oss).

Grejen är: människosläktet ska ju inte dö ut, det vore ju dumt, så skaffa barn måste man göra. OCH! Man kan försöka uppfostra dem till så kärleksfulla varelser som möjligt så att världen blir en bättre plats att leva på

Men ALLA behöver ju inte skaffa för det ;)

För att det inte finns någon längtan, tycker de verkar besvärliga, har alldeles för mycket med mig själv och mina intressen, finns inte tid eller plats.

Kan inte se att ett barn skulle ge mig något jag inte redan har.

Ändrar jag mig senare i livet så kommer jag väl skaffa barn antar jag, men det känns väldigt långt bort.

Är det inte mer egoistiskt att skaffa en partner än barn?

Det är ju något men verkligen gör för egennytan...

Och sen för att man för sin egen njutnings skull har sex med partnen kan det av misstag resultera i ett barn.

Om jag i så fall skulle singla slant, krona för abort och klave för att behålla, och det blev klave, vore beslutet ändå egoistiskt?

Men partnern väljer ju också ut sin partner och de blir tillsammans och allt det där för att BÅDA vill.

Barnet får inte välja sina föräldrar.

Jag TROR det är så folk menar.

Jag skaffade barn för att det är världens största egokick. Det är det mest egoistiska och det bästa jag gjort i hela mitt liv. Och ja, jag personligen valde att skaffa barn. Mitt barn var verkligen planerat av båda sina föräldrar. Det var inte något som bara kom hoppsan hejsan liksom, utan som vi såg till att skaffa oss för att vi verkligen vill ha det.
Jag skulle aldrig sätta barn till världen utan att det var 100% planerat och önskat av både mamma och pappa.

Att sedan den där enorma egogrejen resulterade i ett liv där det inte finns det minsta utrymme för mig att vara egoistisk är ju en annan sak.

 Tänkte spontant när jag läste detta;

*flinar gott nu* många får ju mellan 5-12 barn i en och samma familj så då fyller de upp för andra som av olika anledningar inte har barn