Ni som gett en andra chans...

Bedragen, inte alla ska ta en paus nu. Det blir bara kanske jag. Och Frun eventuellt. Jag vill testa det.

Jag tycker synd om dig. Familjerådgivningen skulle underlätta för dig, och nu känner du dig bara sämre. Men det är bra att också din man får prata ut. Om han säger att han älskar dig så får du tro på honom. Varför skulle han ljuga nu? Så tänker jag också om min man. Han har haft det bästa tillfället för att skilja sig och börja ett nytt liv. Men han valde mig. Och din valde dig. Sen är det en annan fråga att hans sätt att älska inte stämmer överens med mitt sätt att vilja vara älskad på. Frågan är bara om vi kan mötas nånstans så det passar oss båda.

God morgon! Och vad har du drömt? Att alla vi ska leva lyckliga i alla våra dagar? :)

Det låter kul, Frun! Sen startade våra män en tråd med "Ni som gett en andra chans..."? :))

2 dagar tog det för mig. jag kände mig tvungen att prova det för att veta om jag kan leva med honom. och sexet var ju kanon även under de riktiga svarta dagarna.

Vi har sex en gång per dag nu men vi hade mer när allt kom fram. :) Och det saknar jag. ;)

OK. Vilken helg? :))

456, exakt så känner jag också: om jag inte tar upp ämnet otrohet längre, så tror han att jag hade/har så lätt att glömma det och förlåta. Sen kan han göra om det efter några månader eller år. Men samtidigt vet jag att jag inte får tänka så.

Från och med imorgon tar jag som sagt en liten paus på en vecka och försöker undvika allt som rör ämnet. Men jag hoppas att ni kommer att finnas kvar här för det är bra att ventilera ändå då och då.

Var starka och ha det så bra som möjligt allihopa! Kram på er!

Hej på er!

Nu har en vecka gått! Måste erkänna att jag loggade in i torsdags för att jag saknade er, men jag läste bara de senaste inläggen. Det tog ca 5 min. Veckan har varit bra. Jag märker att jag grubblar inte så mycket om jag inte läser på nätet massor om otrohet.

Frun, jag kan också tänka mig avslöja min identitet för att träffas.

Bedragen, jag känner också ibland att jag verkligen vill såra min man. För att han ska förstå hur sårad jag är. Men om man förlåter så ska man inte förverkliga det.

Jag vill gå vidare. Har pratat med min man i fredags. Jag kan inte älta mer. Jag tänker på det varje dag, eftersom jag inte kan styra mina tankar, men jag vill skita i allt nu, och koncentrera mig på framtiden. Oron om att det ska hända igen får jag försöka omvandla till en positiv känsla. För om det händer igen får jag också en ny möjlighet från livet. Jag får ett nytt liv att leva utan min man. Och jag ska inte ångra nåt, för om han gör om det så är han ett riktigt svin som inte är värd en enda av mina tårar.

Tjejer, vi ska vara starka och gå vidare! Jag tänkte på det igår att jag skulle vilja byta med vem som helst av er, eftersom alla ni har det bättre situation än jag. Er män var otrogna när de hade druckit eller så hände det bara en gång och känslor fanns inte för den andra kvinnan. Min man däremot levde ett dubbelliv. Han älskade sin älskarinna och planerade ett nytt liv med henne. Men till slut blev det ändå jag och han. Den enda som jag inte skulle vilja byta är nr 16, eftersom hos dem resulterade allt i ett barn. Men även den situationen kan man hantera om man vill.

Jag älskar min man och han älskar mig (säger han). Nu har vi det bra. Jag försöker ha det bra med mig också.

hoppas, egentligen vet jag inte varför min man valde mig. han säger att han älskade mig även när han älskade den andra. vi pratade mycket när allt kom fram, och har insett att vi har mycket gemensamt: 7 år tillsammans, ett liv som vi har byggt upp, en livsstill, ett barn, fina minnen, ett hus, en lägenhet, vänner, släkt, ett helt eget språk som bara vi förstår, ja... vi pratade om allt. vi känner varan, vi förstår varandra på många plan. och efter att jag fick reda på hans otrohet började vi kommunicera med varandra, något som vi inte gjorde förut. vi kom också fram till att vi har starka känslor kvar trots allt. så allt detta fick oss att välja varandra.