Somna utan gråt/NCSS, en mjuk "metod" för att hjälpa barnet att sova. Pepptråd nr. 3

Jag kan ju passa på att komma med en liten solskenshistoria som förhoppningsvis kan peppa alla er som kämpar med sömnen!

Noel är nu snart 15 månader och sover natt 20.00-7.30 ungefär. Vi lägger honom i sängen, säger godnatt och går ut. Sedan hör vi inget ifrån honom förrän han vaknar på morgonen och då är han inte ledsen utan han vaknar och leker nöjt i sängen.
Han sover sedan 1 årsdagen en gång/dag, och då sover han 2-3 timmar. Även då lägger vi bara ner, säger sov gott och går ut.

Det tog tid för oss att komma dit vi är nu, men det var värt att kämpa! Vi började jobba sporadiskt på sömnen när han var runt 5 månader, men då med sova-hela-nattenkuren, vilket inte alls kändes bra för oss så det la vi ner efter bara 4 dagar!
När han var runt 7 månader höll vi på att gå sönder av trötthet, hela familjen, och det var då jag började med NCSS. Det tog ungefär en månad innan vi märkte en klar förbättring, 2 månader innan vi tyckte att nätterna faktiskt var okej, och kanske 3 månader innan han sov HELA NÄTTERNA. Och då menar jag verkligen hela nätterna! Inte ett endaste uppvak!

Så alla ni som kämpar och funderar på hur i hela friden ni ska orka med ännu en natt utan att få sova: Ge inte upp!

Bast: han somnade inte direkt igår, men det gick på 15 min, och jag fick natta

Bast
I går började jag kämpa för att sluta amma. Skitjobbigt då det gick bra när han vaknade 2ggr, behövdes ingen tutte då. Men tredje gången gick det inte. Jag bröt ihop totalt när han blev arg/ledsen och kände mej jätte hemsk! Slutade med att jag ammade iallafall... Känner mej så misslyckad för det!

Idag har jag åter kört hårt på att inte amma. Första vilan fick jag bryta och min sambo fick ta honom.
Andra gången gick det faktiskt tillslut. Trots protester! Det känns skönt och förhoppningsvis blir det lite lättare till natten.

Teetee; vad skönt att du kunde natta honom!

Lina1979, du ska se att det kommer att gå bättre och bättre! En av de absoluta fördelarna med NCSS är att det är helt okej att backa ett steg om det inte funkar! Så även om du nu fick lov att amma till slut så gick det ju faktiskt bra de två första gångerna!

TeeTee, härligt! Hoppas att det håller i sig!

inatt fick inte junior äta nåt mellan 22.30-06.30! det var tufft de första gångerna runt midnatt sen somnade han om rätt snabbt resten av natten med lite tröst, napp och sovfras. iof gav jag honom vatten på flaska då och då men vi har så varmt i sovrummet. det tar vi bort sen, när han lärt sej att man äter på dan. jag känner mej lite manglad men ganska hoppfull om att han snart kommer sova igenom nätterna, hittills har han nog mest vaknat av vana än hunger trots att han ätit. men blir man serverad, så...

dessutom har jag börjat läsa baby whisperer också. nåt måste göras för att komma tillbaka till den där lite mer strukturerade vardagen så vi får nåt styr på mattider och sovvanor. det har varit extremt mycket småätande den senaste tiden eftersom han börjat växla över till bara en sovstund om dan, men ibland sovit två och vaknat mitt i av hunger osv. det känns som att göra honom en otjänst att inte ta tag i detta och hjälpa honom att både äta och sova ordentligt. för att inte tala om hur skönt det vore att själv få sova en hel natt snart!

Nu har min bok kommit och jag har börjat läsa den. Ser fram emot att få sätta igång!

Ammar fortfarande på natten men inte lika många gånger som tidigare.

Hur gör man för att få dom att sluta klättra på spjälsängen?
Nån mirakelkur? Melle vill inte ligga ner när vi lämnar honom i rummet utan kryper till sänggaveln och ställer sig där och skriker efter oss. Igår tog det två timmar från att vi lagt honom tills han somnat. Jag vill förkorta den tiden avsevärt men lyckas inte.

Vi har en liten rutin;badar varannan-var tredje dag(mkt torr hy!!), blöjbyte, pyamas, borsta de två tänderna, sitta i soffan med Arnold(nallen) och läsa bilderbok, gå in i sängen vid första trötthetstecknet och äta välling.
Sen brukar jag gå ut för det känns som jag stör mer än hjälper men de sista dagarna är det vråltjut efter en stund och även när vi är där inne till slut. Han stressar upp sig mer o mer.
I början klättrar han ju glatt upp på spjälorna...

Igår när jag tog upp honom kasta han sig efter min kudde, nån grej som låg och bara stressade upp sig. När jag efter mycket läggande och försök till lugnande med en hysterisk bebis tog jag upp honom igen och gav napp och då somna han nästan i famnen på mig....
JAg vet varken ut eller in.

När det varit så varmt som det var innan har han fått somna i vagnen och det har funkat rätt så bra och sen flyttar vi över honom vid vällingmålet vid 22-23-tiden.
Nån som har nått råd efter allt detta svammel?

sara,

när de börjat resa sej upp så gör de det oavsett hur trötta de är, bara för att de kan. junior har varit exakt likadan och vi slutade helt enkelt lägga honom i sängen då för det funkade inte! han började bara leka och härja runt och till slut var han så omöjligt övertrött att han inte alls kunde somna! det är en period som går över men jag tror inte det är nån idé att försöka söva i sängen då. iallafall var det inte det för oss.

det enda jag kan komma med annars är baby whisperers pick up, put down. i den här åldern använder man egentligen bara put down, dvs man lägger barnet ner igen och gör det outtröttligt tills det ligger kvar. det är jobbigt, skitjobbigt, för det kan ta låååång tid ibland (vårt rekord är 1½ timme mitt i natten) och man är trött själv och har en frustrerad bebis. detta funkade inte under tiden han just börjat med att sätta sej coh ställa sej i sängen för det tog han som en lek. nu funkar det bra och han ligger kvar, för han vet ju om att han är trött och det är inte lika roligt att stå upp längre som i början.