Mitt barn har nyligen fyllt år och fick en dyr present hon önskat sig. Den vill hon nu ta med fram och tillbaka mellan oss föräldrar, men jag vill inte det. Dels med risken att den går sönder, dels vill jag helt enkelt inte att pappan (som peppar på om att den självklart ska kunna vara på båda ställena) ska ha tillgång till den.
Dottern är nio.
Jag är så less på att utmålas till dum här, men jag tycker verkligen pappan får köpa en egen om det ska finnas där också...
Om det är en portabel sak, som telefon, platta eller laptop så är det väl självklart att hon tar med den. Men en spelkonsol eller liknande är lättare att argumentera för att den bor i ert hem.
om det är så jobbigt att dottern tar med saker mellan er och pappan så köp inte den sortens dyra presenter. Köp det till hushållet istället och ge henne en normal present. Får hon inte ha nya kläder som du köpt på sig när hon ska till pappan för risk att det ska förstöras? det låter lite som du eldar på en konflikt mellan dig och pappan och dottern hamnar i kläm.
Det är allt annat än en maktkamp från min sida, jag vill helt enkelt inte att idioten ska få använda något jag betalat. Han kan köpa en egen. Han hade alternativet att bekosta halva, men det vägrade han, precis som han kommer vägra ersätta den om den går sönder hos honom.
Så dottern ville inte ha med den från början, det är för att pappan vill det? Då bör du stå på hennes sida och säga nej, så hon inte måste ta fighten.
Jättekonstiga svar här i tråden.
Jag hade inte heller låtit saken flyttas om pappan är oaktsam med saker. Har han dessutom en historia av att ha misshandlat dig och undanhålla barnets saker som ni gemensamt köpt bara för att, så är det ju han som bestämt vilket arrangemang ni ska ha för saker - att inte ta med dem fram och tillbaka. Det kan ju inte gälla bara för ena föräldern utan för båda i så fall.
Det är du som bestämmer här, det spelar ingen roll vad pappan eller någon annan tycker. Det är hans ansvar att ge barnet det han tycker barnet ska ha under hans tid med barnet. Stå på dig!
Jättekonstiga svar här i tråden.
Jag hade inte heller låtit saken flyttas om pappan är oaktsam med saker. Har han dessutom en historia av att ha misshandlat dig och undanhålla barnets saker som ni gemensamt köpt bara för att, så är det ju han som bestämt vilket arrangemang ni ska ha för saker - att inte ta med dem fram och tillbaka. Det kan ju inte gälla bara för ena föräldern utan för båda i så fall.
Det är du som bestämmer här, det spelar ingen roll vad pappan eller någon annan tycker. Det är hans ansvar att ge barnet det han tycker barnet ska ha under hans tid med barnet. Stå på dig!
Mitt barn har nyligen fyllt år och fick en dyr present hon önskat sig. Den vill hon nu ta med fram och tillbaka mellan oss föräldrar, men jag vill inte det. Dels med risken att den går sönder, dels vill jag helt enkelt inte att pappan (som peppar på om att den självklart ska kunna vara på båda ställena) ska ha tillgång till den.
Dottern är nio.
Jag är så less på att utmålas till dum här, men jag tycker verkligen pappan får köpa en egen om det ska finnas där också...
Var presenten till dig eller dottern?
För om den var till dottern så är den hennes och hon bör rimligen få ha med den
Min väninna har liknande situation och de har som regel att allt som är dyrt förutom mobiltelefoner måste stanna i hemmet det köptes på - ni som talar om att den kan gå sönder i hemmet det köptes kanske inte vet hur situationen kan orsaka problem om det går sönder i andra hemmet - ex om min väninna hade låtit barnen ta med den dyra presenten och den går sönder hos mannen så hade hon behövt betala för en ny medan om samma situation hade uppstått men han köpt den och den gick sönder hos henne så hade hon behövt också betala för en ny - inte alla hushåll går att ha en god kommunikation och definitivt inte alltid jämlik behandling.
sätt en gräns på hur dyr en present får vara för att följa med till andra hemmet så är det lättare för barnet att lära sig varför den ska vara kvar i ditt hem - på så vis förstår barnet vart din gräns går utan att känna sig utpekad eller skapa konflikt hos fadern - barnet kan känna sig annars i kläm för den är ?slarvig? eller att pappan orsakar att den inte får lov att ta med något.
Jag misstänker att det är ett tvspel, vet så klart inte om det är så.
Men det är generellt inget man släpar fram och tillbaka vecka för vecka, så är det inget som är mer portabelt håller jag med TS här.
Fasta saker som man installerar kan man utan att skämmas kräva ska vara kvar. Om det är dator, tv, större högtalare, skärm etc
Om du startar fler trådar i framtiden, skriv då all relevant inormation i trådstarten så slipper du få en massa oanvändbara svar. Nu tog det rätt lång tid innan det framkom att ditt ex är ett praktarsel som måste hållas kort. Det gjorde att du själv framstod som en snål surpuppa.
Med den info du har lagt till har jag full förståelse för att du vill hålla prylen hemma hos dig.
Jag håller med.
Om det är dottern som inte vill att HENNES present ska vara med henne när hon är hos sin pappa då hon är rädd för att han ska använda den och förstöra den då är det en annan sak. Då hade jag respekterat hennes vilja där, givetvis.
Men sedan måste jag ändå protestera. bara för att en förälder bestämt att inget får lämna hemmet som är hennes när hon ska över till den andre betyder inte det att man själv måste sjunka till den nivån. Över allt annat hade jag värdesatt att lära mitt barn att det som är hennes är hennes. Hon hade fått göra vad hon ville med sin present från mig. Så också barn lär sig att vara rädda om sina prylar.
Jag kan förstå tanken om risken att den går sönder, men jag vet ju inte vad det är och hur stor den risken är.
I övrigt anser jag att barnens saker följer med barnen. Vill du att sakerna ska höra till ditt hem ska du inte ge dem till ett barn som har ett annat hem också.
Vem är vuxen här? Du. Din dotter är nio. Du vill att prylen stannar hos dig av en rimlig anledning så att hon kan ha nytta av den längre.
Alla saker som barnet har är "gåvor" eftersom barnet inte köpt dem själva. Det är vuxna som avgör vad som ska vart utifrån vad som är bäst för familjen.
Säg nej utan något dåligt samvete. Pappan får köpa samma sak själv om han så önskar.
I övrigt anser jag att barnens saker följer med barnen. Vill du att sakerna ska höra till ditt hem ska du inte ge dem till ett barn som har ett annat hem också.