Sweetie 84 skrev 2011-11-26 20:11:59 följande:
Nja, mamma och mamma. Så länge han har en biologiskt mamma så är du faktiskt inte hans mamma öht.
Att vara mamma har ingenting med blodsband att göra!
Han har inte träffat sin biologiska mamma sen han var 2-3 månader gammal. Han vet inte hur hon ser ut eller var hon bor. Han är inte intresserad av att veta något om henne ännu. Min sambo har försökt prata med honom flera gånger om henne men han vill inte lyssna, blir förvirrad och ledsen för att han vet att jag är hans "mamma". Det är jag som har burit honom från att han varit bebis, tills han lärt sig gå vilket JAG var där och såg när han tog sitt första steg. Jag var där när han fick sin första tand. Jag var där när han lärde sig att cykla. Det är jag som tröstar honom om natten när han haft en mardröm. Det är mig han kommer till när han är ledsen. Det är jag som handlar hans kläder osv.
Givetvis är hans pappa också med på detta MEN det är JAG som funnits där sedan han var liten.
Enligt honom är jag hans mamma. Min son är hans bror. Varför ska jag neka honom att kalla mig mamma och förklara att det inte var jag som födde honom när han älskar mig och är van vid den här verkligheten? Han VET att jag inte är den som födde honom men han vet också att jag är hans mamma.
Vi har inte tvingat honom till detta. Vi har varit öppen med att han har en biologisk mamma (Som troligtvis, om jag ska tro sambon, inte lever) och kallat mig vid namn. Nu i år sa han faktiskt ifrån. Han har valt att kalla mig mamma sen han föddes och då ser även jag honom som min son! Fel vore det annars.