När är man änglaförälder?

Jag har aldrig velat kalla mig änglaförälder, men jag förlorade ett barn i v 21. Och det var ett barn, som jag har foton på osv - inte bara ett foster. Vet att jag direkt efter funderade mycket på om jag var mamma eller inte. Fick höra att visst kunde jag kalla mig mamma, att det såklart var så. Men det kändes aldrig rätt för mig.

Jag kan tycka att ett änglabarn är ett barn, alltså ett barn som hade haft en chans att leva utanför magen om denne hunnit födas. Så änglabarn blir man alldeles kring v.23, i då blir man också änglaförälder däromkring.

Jag har svårt för uttrycket änglaförälder/mamma/barn öht då jag hela tiden associerar det till begreppet änglamakerska.

Men allvarligt, finns det dom som kallar sig änglamamma om dom gjort abort? Det tycker jag är direkt sjukt. Det är en sak om mamman tvingats göra abort pga att hon riskerade livet, men annars??

Jag vet inte, jag skulle inte göra det. Men om du tänker såhär. Enligt mig så kallar man sig inte änglamamma om fostret inte kunde överlevt utan för kroppen, dvs i cirka 20 veckan och uppåt.

De enda som gör abort över vecka 20 är väl om det är något rejält allvarligt fel. Och då har de egentligen inte valt att göra abort om du förstår mig :)

Jag tycker att var och en får bestämma själv, men exemplet i Ts är ju galet. Det håller jag med om. Klart det inte är ett förlorat barn när man får mens! Även om man faktiskt blir gravid är det ju inte ett "barn" förrän långt senare ändå. Jag tycker som så att om man får se barnet utanför magen och ser att det är ett barn, då skulle jag se det som "änglaförälder" (även om jag också har svårt för uttrycket). Inte annars. Men som sagt, det är upp till var och en.

För vem är jag att sätta upp regler för andras sorg?

så är det för mig med..jag tänker om man förlorat ett barn som kan leva utanför magen så är man änglaförälder..har man dock valt att avbryta graviditeten apå ett foster pga olika anledningar, t.ex missbildningar, kromosomsfel etc, och barnet egentligen kan leva trots detta, så är det jävligt fel att kalla sig det.... det känns fullkomligt vidrigt för min del att nån kallar sig änglaförälder då...är fostret inte levnadsduktig utanför magen s¨å förstår jag att man kallar sig det trots avbruten graviditet, men inte annars....finns flera saker jag nog hade gjort abort för på foster som hade kunnat levt utanför min mage trots handikapp, men inte fan hade jag kallat mig änglaförälder då...känns totalt osmakligt att vissa gör det faktiskt....

jodå de finns..här på fl t.ex..som avbrutit graviditeter sent pga missbildningar etc (som inte nödvändigtvis hade gjort barnet icke-levnadsduktig, men som gjort att barnet fått leva med någon form av handikapp), och kallar sig änglaföräldrar för att dom ju avbröt ju emot sin vilja pga en "bra" orsak vad jag förstått...det är osmakligt, jag vet... det är ändå ens eget val att avbryta, jag känner bara att dom ända människor som avbrutit graviditeter som jag kan förstå kaller sig för änglaföräldrar, är dessa som avbrutit för att fostret inte har en chans att överleva.....

om någon gör abort / avbryter graviditeten för att det är risker för mammans liv, så tycker jag ändå det är lite drygt att kalla sig änglaförälder...alltså jag förstår dessa människor och att dom väljer att avbryta, det hade jag nog själv gjort...men att kalla sig änglaförälder då känns inte rätt...man väljer ju då att avbryta för sin egen (och nuvarande familjs) del...förståeligt, ja absolut! men jag kan inte förstå att man kallar sig änglaförälder då....

De enda som gör abort över vecka 20 är väl om det är något rejält allvarligt fel. Och då har de egentligen inte valt att göra abort om du förstår mig :)

nja, det behöver inte va så gravt allvarliga fel...Kan va DS t.ex, eller liknande...ryggmärgsbråck och liknande....inte alls saker som är oförenliga med liv, och som man inte alls kan veta hur kommer bli, DS behöver inte alls vara så farligt och ryggmärgsbråck innebär oftast motoriska förhinder, men inte så ofta mentala.... så en del utav dessa barn som aborteras runt v 20 hade kunnat få leva om inte föräldrarna hade valt att avbryta graviditeten...

Det är säkert en högst individuell upplevelse och det är nog det viktigaste, känner man sig som en änglaförälder så är man säkert det.

Jag känner personligen att det var mitt blivande barn som dog vid mitt senaste MA, vi hade bara en vecka tidigare sett det vifta glatt på VUL och det var så hett efterlängtat efter IVF och två tidigare MF. Men jag ser mig ändå inte som en änglamamma utan bara som en ofrivilligt barnlös med upprepade missfall.

För mig är det nog något man blir när man har fått hålla ett barn i sin famn, oavsett om det var döfött eller dog senare. Exakt efter vilken vecka kan jag inte svara på.

Personligen tycker jag när det gäller andra att en änglaförälder är någon som mist ett barn sent i graviditeten eller ett levande barn helt enkelt. Inte någon som fått missfall i .6 men jag skulle aldrig nånsin kommentera det. Även ett missfall i v.6 kan ju ses som en oerhörd förlust för någon som verkligen innerligt önskat detta barn. Att döma någon vore fel för mig. Även de som gjort aborter sent pga av skador oförenliga med liv kan jag med stor förståelse förstå att de väljer att kalla sig änglaföräldrar även om inte jag själv gör det trots en "abort" i v.21

För att jag skulle kalla mig det eller berätta att jag har 4 barn när någon frågar, fast de bara är 3 levande så ska jag nog ha förlorat barnet efter förlossningen, ett barn som har varit varmt o andats o levt utanför mig. Vare sig det är 3 dygn eller 30 år

Bra skrivet!

Jag är en änglaförälder!
Jag valde att avbryta en graviditet i v.22 pga missbildning. Jag fick missfall i v.21 med tvillingar, flickan levde i 30 min och pojken levde i 90 min. Jag är änglaförälder till 3 änglar för att jag känner mig som en. Kanske har jag enligt er inte kvalificerat mig över huvud taget som änglaförälder, kanske är jag "bara" änglaförälder till 2 änglar men hur jag känner kan ingen ta ifrån mig. Jag hoppas att ni som förlorat barn sent i graviditeten, vid förlossning eller efter födseln inte tar detta som "ett hån" mot er. Det är verkligen inte min mening.

Så, nu kan ni fortsätta diskutera vilka som får kalla sig änglaförälder och inte...

Måste bara tillägga att om någon vill kalla sig änglaförälder pga sitt missfall i v.6 så är det helt ok för mig. Vad gör det mig? Det faktum att jag fortfarande har 3 änglar som aldrig kommer tillbaka kvarstår.

Det är upp till var och en att bestämma över sin egen sorg och vad man vill kalla sig. Det ska ingen annan bestämma över. Ingen annan än DU vet hur just DU känner i din sorg. Det är fruktansvärt att några i bl.a. den här tråden tycker sig kunna bestämma över vem som ska få kalla sig änglaförälder eller inte. Att förlora ett efterlängtat barn/foster är en fruktansvärd sorg för den som tvingas gå igenom den processen, oavsett om det sker på naturlig väg eller om man pga någon anledning avbryter graviditeten. Den som inte förstår det kan omöjligt ha upplevt något liknande. Man är det man känner sig och den rätten ska ingen kunna ta ifrån dig. Jag är en änglamamma till en liten ängel.

Hej

jag är änglaförälder...
vill du prata?