Nu är det så längesen någon skrev i den här tråden så ingen ser väl längre något, men jag skriver ändå och det är pga vad du "Fru Jönsson" skrev.
Om jag nämligen inte redan sedan länge hade varit befriad från de skam- och blygselkänslor som många av oss har, skulle Ditt inlägg ha fungerat som den befrielsen för mig. Jag vill därför bara tacka.
Jag vet att tråden egentligen handlade om "Alma" som går i blöjor fast hon håller på att bli vuxen, pga en utvecklingsstörning. Och jag hoppas hon aldrig behöver lida av det, för behöver man så gör man, och då är det rätt att fortsätta.
Jag har varit gift i många år och varit beroende av blöja inte lika länge men många år ändå. Har haft stort stöd av min fru i detta. Visst syns det både på baken och frammen att det putar ett extra plagg under byxorna eller shortsen, hur mycket min fru än säger "Äsch inte syns det så någon tänker på det". Hon har hjälpt mig avdramatisera det hela så jag numera inte ens fattar vad det stora ståhejet rör sig om.
Min fru hänger mina plastbyxor på torkställningen på balkongen efter tvätt, eller på linan mellan äppelträden i stugan. Vi gör oss av med tomma blöjkartonger i grovsoprummet i källaren. Om någon skulle ha lust att spionera, skulle det förstås vara lätt att lista ut.
Men man kan bara strunta i det också, så ta det bara lugnt, både "Alma" och din snälla mamma.