Kommer inte kunna ha sex av medicinska skäl förrän tidigast till hösten nån gång antagligen och nu vill min pojkvän att jag ska ge honom tillåtelse att ligga med andra. "Han kommer antagligen inte göra det, men vill ha tillåtelse OM situationen skulle uppstå". Jag är så jävla ledsen och vet inte vad jag ska säga. Jag älskar honom och är inte alls okej med att han är med andra... men han säger att det inte behöver vara så allvarligt...
Jag får så mycker känningar av det att läkaren inte vågar garantera att det inte kan bli farligt, så hon vill helst att jag låter bli helt. Livet är inte så värst kul nu nej... men då är det betydligt värre att inte ens kunna gå i trappen utan att känna sig svimfärdig än att inte få ha sex om jag säger så... även om det kan vara påfrestande för mig också att tvingas avstå, så har jag betydligt jobbigare saker att hantera än det.
Visst, teorieriskt sätt kan jag väl "hjälpa" honom med händerna tex, men jag vill faktiskt inte det. Tanken får mig att känna mig väldigt förminskad, som att det är synd om honom för att jag är sjuk...
Jag får så mycker känningar av det att läkaren inte vågar garantera att det inte kan bli farligt, så hon vill helst att jag låter bli helt. Livet är inte så värst kul nu nej... men då är det betydligt värre att inte ens kunna gå i trappen utan att känna sig svimfärdig än att inte få ha sex om jag säger så... även om det kan vara påfrestande för mig också att tvingas avstå, så har jag betydligt jobbigare saker att hantera än det.
Visst, teorieriskt sätt kan jag väl "hjälpa" honom med händerna tex, men jag vill faktiskt inte det. Tanken får mig att känna mig väldigt förminskad, som att det är synd om honom för att jag är sjuk...
Jag får så mycker känningar av det att läkaren inte vågar garantera att det inte kan bli farligt, så hon vill helst att jag låter bli helt. Livet är inte så värst kul nu nej... men då är det betydligt värre att inte ens kunna gå i trappen utan att känna sig svimfärdig än att inte få ha sex om jag säger så... även om det kan vara påfrestande för mig också att tvingas avstå, så har jag betydligt jobbigare saker att hantera än det.
Visst, teorieriskt sätt kan jag väl "hjälpa" honom med händerna tex, men jag vill faktiskt inte det. Tanken får mig att känna mig väldigt förminskad, som att det är synd om honom för att jag är sjuk...
Jag beklagar att du är ihop med en taskig mansbebis med T.Rex- arms som tydligen inte kan tillfredsställa sig själv.
Nu är det din tur att bestämma vad kvinnor som grupp ska acceptera. Säger du okej kommer fler män att tycka detta är rimligt.
Så- är du en kvinna som ska respekteras eller en lessen dörrmatta som man kan göra lite som man vill med?
Det är bara att välja.
Jag hade blivit höggradigt förbannad bara min man inbillade sig att jag är en kvinna som ens ett ögonblick behöver gå med på det där.
Fast jag kanske hade sagt "bra idé, jag tänkte börja extraknäcka med att suga av män lite då och då för det är rätt kul att se vad de har och så blir det lite extra pengar, det har du väl inget emot?" bara för att se reaktionen.
Kommer inte kunna ha sex av medicinska skäl förrän tidigast till hösten nån gång antagligen och nu vill min pojkvän att jag ska ge honom tillåtelse att ligga med andra. "Han kommer antagligen inte göra det, men vill ha tillåtelse OM situationen skulle uppstå". Jag är så jävla ledsen och vet inte vad jag ska säga. Jag älskar honom och är inte alls okej med att han är med andra... men han säger att det inte behöver vara så allvarligt...
Otroligt egoistiskt av honom och helt fel läge att ta upp en sån sak när du är sjuk. Han borde begripa att man kan ha sex utan penetration men som han beter sig är det istället läge att dumpa.