Kvinnor utan sexfantasier?

Hon talar garanterat sanning. Inte alla kvinnor har fantasier. Du vet säkert att det finns en hel skala mellan totalt asexuell till rena sexgalningarna, hon befinner sig kanske mer åt det ena hållet. Och jag kan tala för mig själv, som ändå har en hög sexdrift, att jag sällan fantiserar när jag onanerar. Det behövs inte. Jag njuter ändå. Men sex, bra sex, det kan jag ha nästan hur mycket och hur länge som helst. Och det finns ganska mycket inom sex som jag också skulle vilja testa :)

Rent generellt så , en människa som är hyfsat ointresserad av sex tänker inte på sex heller . Man kan onanera för lustens skull , för att kroppen signalerar lust. Samma sak vid sex. Man kan ha lust men faktiskt vara totalt ointresserad.  
På samma sätt som det finns människor som är ointresserad av mat och bara äter något vad som helst för näringen och energin, allt annat kvittar, och ser inte grejen med varken restaurang eller hämtmat.  

Eller så har hon det men vill inte dela med sig av dem pga att det är privat. Varför tjata om det och ifrågasätta huruvida det är sant eller ej? Låt henne va liksom. 

Man kan kanske vara så närvarande i sexet att alla tankar är bortkopplade, att man är mindful och fokuserar helt på fingrar, kön, hud, ljud, doft etc.

Men om hon inte ens kan titta på en man på stan och fantisera om hur det vore att bli tagen av honom, då låter det lite tråkigt.

Ja jag är som din fru. Har inga sexuella fantasier om jag fantiserar om att pröva och har aldrig haft.

Jag tycker om sex, och är väldigt i nuet, och njuter i princip alltid otroligt mycket. Tycket att det är underbart skönt, men jag tänker väldigt lite på sex. "Fantiserar" aldrig. Däremot kan jag planera det lite. "ikväll kanske det passar", "eller i morgon", ibland väcker det sug och då kan jag tänka på hur det känns, och bli ännu mer sugen, men jag fantiserar liksom inte om något särskilt. Inte  på något "annat"

Har nästan aldrig fantiserat under onani. Jag njuter. Jag tänker på hur det känns. (Nu var det många, många år sedan jag onanerade eftersom jag föredrar sex) Det är det bästa, och jag fattar inte varför man borde tänka på något annat. 
Samma sak under sex. Jag tror delvis det är därför jag älskar det. 

Har aldrig någonsin tänkt på någon man jag sett på stan. 
Däremot, om jag blivit förälskad i någon, har jag tänkt på den mannen, och även på närhet och sex, men inte så mycket specifika saker, även då mer på känslan.

Under alla mina år här på familjeliv, har jag förstått att den sexualitet jag har är väldigt tråkig för majoriteten av män. Det ska vara så mycket krångel, och variation hit och dit, annars blir det tydligen tråkigt. Jag fattar inte hur så många så oerhört lätt tröttnar på sex. 

Jag tränar mig på det där, att vara i stunden, att vara mindful i sängen, inte sväva iväg på fantasier. Visst är fantasier en skön krydda, men viktigt för mig att komma tillbaka till den genuina känslan också. Vara i stunden, vara i sin kropp.

Jag fantiserar mycket, oftast om gånger jag har haft sex tidigare eller sexuelt laddade situationer som hänt tidigare eller någon specifik person. Ibland om väldigt sjuka saker som aldrig hänt också. Däremot när jag var i relation så ville jag inte berätta om dessa, då det sällan involverade mitt ex.

När jag har sex däremot fantiserar jag inte, jag är helt uppslukad, kan inte tänka.

Jag har inte heller direkt några fantasier längre, i alla fall inte på det sätt som jag hade när jag var yngre och ville utforska min sexualitet. Nu, när jag har testat vad jag tycker om och vad jag inte vill testa igen, tänker jag bara på min fästman när jag är kåt. Jag tänker på när vi haft riktigt bra sex så blir jag upphetsad. Men jag fantiserar inte om någon speciell situation som jag vill uppleva, som jag kunde göra när jag var yngre. När jag har sex med fästmannen kan jag inte tänka på något annat än honom.

Det är rätt skönt att det är så enkelt numera.