Orimligt med ansvar pga hans vägran?
Jag lever men en man som sätter sig på tvären till väldigt mycket. Ibland undrar jag om han är en förklädd pensionär. Han skaffade sitt första mobila bank-id i somras till exempel, eftersom bank-id på fil inte längre funkade hos hans bank. I övrigt vägrar han alla appar, inklusive skolapp och swish.
Det gör att väldigt mycket ansvar hamnar på mig. Det må låta lite, men det är tröttsamt att ALLTID vara den som måste sköta frånvaroanmälningar och rodda med snabb info som kommer från skolan, eftersom han inte har koll på detta. Varje gång något ska swishas måste jag vara med, eller kontaktas och sköta det på distans.
Han vägrar också uppge sitt telefonnummer och personnummer i många situationer, som exempelvis beställningar. Sen får jag höra ranten om hur eländigt det är att allt ska kräva telefonnummer. Nu har han fått biblioteket att skicka frankerat brev till honom när han reserverat en bok, eftersom han helt enkelt inte anser att de har med hans telefonnummer att göra. Nu senast vägrade han beställa en vara, eftersom Klarna krävde hans personnummer.
Konsekvensen blir att jag får sköta i princip alla beställningar som rör familjen och ska en bok reserveras till någon av våra väldigt läsande barn, får jag sköta det. Ibland har företag jagat mig när de vill nå honom, för att han inte uppgett ett nummer, medan mitt nummer finns på nätet. Återigen, det kan låta futtigt, men det blir inte så futtigt när det är jag som måste sköta allt.
Han vägrar också ha sitt telefonnummer i vår porttelefon, så jag måste hela tiden vara stand-by för att släppa in besökare (eller vårt barn som ännu inte har egen nyckel) - också när jag inte är hemma.
Jag börjar ledsna. Jag orkar inte höra honom gnälla på hur orimligt det är att han förväntas lämna personnummer eller telefonnummer en gång till. Jag har sagt till, men han fortsätter. Och framförallt orkar jag inte vara ensamt ansvarig kring allt som rör digitala tjänster. Jag orkar inte ta alla läkarsamtal, digitala kontakter med skolan och annat som kommer av hans vägran att använda digitala tjänster och uppge sitt telefonnummer. Jag är alltid redo att rycka in och kan liksom aldrig slappna av.
Är det orimligt att kräva att ens partner faktiskt använder skolappen, eller uppger sitt telefonnummer?