Vad är egentligen orsaken till antisemitism?

Jag har funderat över den frågan tidigare, framför allt i samband med förintelsen, men inte kommit fram till något övertygande. Folk brukar säga att det var för att hitta någon att skylla på, eller att det var avundsjuka.

Tyvärr så har man sett så mycket antisemitism igen nyligen och jag undrar fortfarande varför. Och, snälla, respektera att det här inte är tråd om Gaza eller palestinier, det finns andra trådar för det. 


Jag hittade en intressant förklaring i en video. Uppenbarligen har en rabbi Raphael Shore skrivit en bok om ämnet, och gjort en film. Jag vill bara sammanfatta hans poäng här, men man kan förstås också se videon (det viktiga är i början, sedan är det mycket snack).

Hans poäng är uppenbarligen att den judiska religionen innehåller värderingar av humanism och att detta var raka motsatsen till en annan ideologi som växte sig stor runt 1900 och även i första halvan av 1900-talet - darwinism eller också socialdarwinism (man måste förstås diskutera dessa begrepp närmare, men det här ska inte bli för lång). Dvs. många människor på den tiden trodde på att det var fel att låta det handikappade/svaga leva och att ta hänsyn till det. Han säger Hitler var väldigt konsekvent där - han ville förinta judarna OCH andra som var humanister, nämligen t.ex. kristna och kommunister. Intressant teori. Vad tror ni? 

Jag tycker att ordet antisemitism dyker upp så fort Israel får kritik av något slag. Tydligen får man inte säga ett ont ord om hur de beter sig. Som världsläget ser ut just nu är det inte konstigt att kritiken växer mot en regim som slaktar kvinnor och barn och snart har utplånat hela Gaza. Men vi är ju bara antisemiter så strunta i våra åsikter...

Kanske insåg Hitler helt enkelt att detta var en redan misstänkliggjord folkgrupp som han kunde utnyttja för att ena och få med sig majoritetsbefolkningen? Det fanns redan fördomar att spinna vidare på. Han utsatte ju även andra minoriteter, plus funktionsnedsatta. 

Rasbiologi var ju hett då (särskilt i Sverige) så han kunde ju även luta sig mot modern forskning. :( 

Historiskt sett vill jag nog påstå att mycket handlar om att judar förr varken fick äga mark eller vara medlemmar i något skrå. Hantverk och jordbruk var alltså omöjliga yrken. Återstod köpmannaskap och så småningom bankväsende. Hatet mot dem som hanterar pengar kvarstår långt in i våra dagar även om det inte längre är synonymt med judar - det var det nog fortfarande på Hitlers tid.

Sedan har vi ju alltid faktorn avundsjuka. Judar är ofta framgångsrika i det de ägnar sig åt och det är en grogrund för avundsjuka.

Judar har ofta klarat sig bra trots förtryck. Nått höga maktposter och blivit rika i olika samhällen historiskt. Det tror jag sticker i ögonen på folk.

Många judar har ofta befunnit sig vänsterut på den politiska skalan sedan tidigt 1900-tal, och kombinationen att propagera för solidaritet, tolerans, mångkultur, globalism, samtidigt som man själv personligen är rik och håller så stort personligt avstånd man kan från sakerna man propagerar politiskt för utåt sticker också i ögonen på folk.