• Anonym (Hmm)

    Trivs inte i huset. Sambo förstår ej

    Hej! För ungefär ett halvår sedan köpte jag och sambon ett hus på landet. Vi har grannar, men inte så många.


    Till en början kändes allting bra, lugnt och skönt område med promenadstigar i skogen. Min hund kunde äntligen få vara lös, springa runt fritt och var så lycklig. Vilket också var en anledning till att vi ville köpa just detta hus. Allting kändes så bra helt enkelt. 


    Sen kom sommaren, och vi kunde inte ens gå i gräset hemma utan att hunden hade (utan att överdriva) säkert upp emot 30-40 mini-supersmå fästingar krypandes på sig. Ja visst får man förvänta sig sånt när man bor lantligt, men jag har alltid bott lantligt och aldrig varit med om så mycket fästingar i hela mitt liv. Det blev liksom olidligt tillslut och jag ville inte ens gå ut I gräset. 


    Med tiden märkte jag också mer och mer kattskit längs infarten till vårt hus. Också sånt man får förvänta sig, ja. Men det är inte så kul ändå. Fler och fler katter börjar dyka upp hemma. En av dom försöker dessutom markera revir mot vår hund på vår tomt, det har resulterat i att vi behövt göra en liten inhängnad åt hunden eller hela tiden ha honom i koppel/ lina, eftersom jag inte litar på att han inte springer iväg efter dom. Dessa katter kan ligga i diket när vi kommer från promenad. innan vi ens hinner se dom så börjar dom fräsa och resa rygg mot hunden. 


    Granntanten mitt emot är supernyfiken, och går på riktigt ut för att sitta och glo på mig så fort jag går utanför dörren. Hon granskar verkligen varje steg jag tar, och det känns obehagligt. 


    Grannarna brevid har dessutom barn (det är även deras katt som är värst), dessa barn åker fyrhjuling, cross osv i skogen bakom vårt hus. Och det får dom såklart, men det är också en anledning till att hunden inte längre kan vara lös, och att vi inte heller kan gå i skogen där. Vi måste då gå efter en trafikerad landsväg för att ta oss till en lugnare väg att gå på. Vår hund är något reaktiv och är inte så rolig att gå med intill bilar osv: Detta är så klart bara få av MÅNGA saker som får mig att inte trivas.


    Jag känner mig också väldigt ensam och instängd här. Min psykiska hälsa har verkligen gått ner i botten i detta huset. Och med alla dessa brister som jag nu börjat upptäcka så är det inte längre mitt drömhem. Jag vill verkligen inte bo kvar, och trivs inte alls längre. Alla anledningar till att vi köpte huset har ju försvunnit liksom. Jag har försökt ta detta med sambon, men han upplever inte alls detta och trivs jättebra här. Oftast när jag ens försöker prata om det märks också en stel irritation från hans sida, som att han inte förstår mig. Vår relation når nog helt ärligt också sitt slut snart. Sedan vi flyttade hit har han, inte en enda kväll suttit med mig och tittat på film om kvällen eller så, utan ska alltid gå och lägga sig jättetidigt för att gå upp och greja ute direkt på morgonen. Det är tydligt att han bortprioriterar mig och mina känslor helt här. 


    Vad hade ni gjort i min situation?

  • Svar på tråden Trivs inte i huset. Sambo förstår ej
  • Anonym (I)

    Tråkigt

    Om du har vänner kan du kanske bjuder hem dem 

    Katter och grannar är ju svårt att göra något åt

  • Anonym (Hmm)
    Anonym (I) skrev 2024-10-17 19:25:53 följande:

    Tråkigt

    Om du har vänner kan du kanske bjuder hem dem 

    Katter och grannar är ju svårt att göra något åt


    Tyvärr har jag inga vänner. Men kan tänka mig att det hade hjälpt en del att bjuda över dom om dom fanns (haha)
  • Barnlängtan2024

    Hej!

    Känns som att vi är i exakt samma sits. Jag och mannen köpte hus i maj. Vi flyttade som er ut på landet från en storstad då vi båda är småstadsbor sen tidigare. 


    vi fick ett nytt hus och allt kändes perfekt. Tills sommaren kom.. vi hade varken tid till att vara ute i trädgården eller ork. Det va antingen att städa inne eller åka och handla saker till huset. 


    sen började det bli invasion av flugor hemma. Asså husflugor. USCH. Båda vi är pedanta och vi hittar flugor varje dag uppe i sovrummet trots att vi bor i ett nybygge, alla hål är liksom täckta så vi fattar inte vart de kommer ifrån, inte nog med det, vi har hört en mus i taket. 

    jag vill bara flytta härifrån bo i en lägenhet och känna att det är rent hemma. Vi romantiserade det för mycket. MEN så känner inte sambon självfallet,  han älskar det och tycker vi har det toppen. 


    jag orkar inte ens komma hem från jobbet.. 

    kanske inte va svar på din fråga, men.. jag skulle ändå säga ge det en sommar till. jag tänker så just nu.. kanske vänjer man sig och sen känns kanske plötsligt en lägenhet känns som en mardröm :) 

  • Anonym (A)

    Hej! 


    förstår dig verkligen! 
    Jag och min man flyttade till landet för snart 4 år sedan.
    Vi hade längtat så för vi hade hittat vårt dröm hus. blev dock  inte så för mig. aldrig känt mig så ensam någonsin. 
    Mått extremt psykiskt dåligt sen vi flyttade hit. va även föräldraledig 1,5 år hår ute och det var hemskt, inga grannar knappt och alltid behöva ta bilen överallt.. och bara en lång tråkig grusväg att promenera på. 
    Första åren sa min man att han aldrig kommer flytta för han älskar att bo här Och blev också irriterad när jag tog upp det . jag vågade knappt säga hur mycket jag egentligen vantrivdes. det va nära vi delade oss ett tag. nu har han äntligen förstått att det spelar ingen roll var vi bor bara båda trivs Och att vi har varandra. 
    Vi kommer därför börja leta annat inom kort. 

    hoppas det löser sig för er. 

  • Anonym (Lantis)

    Låter lite som min uppväxt Jag hade älskat det! 

    Ang fästingar - det finns hjälp och medel. Det finns bra medel till hundarna som gör att fästingarna inte är så många. Sedan ser ni till att klippa gräs och sådant ordentligt. Själv skulle jag ju inte gå barbent i högt gräs ex om jag visste att det var ett fästingtätt område. 

    Katter är tyvärr ett problem var man än bor. Bor numera i ett villaområde med grannkatter som skitit i pallkragar med jordgubbar och rätt på gräsmattan. Ett tips kan ju vara att skaffa en katt själva och se till att den blir kompis med hunden. Gå sedan dagliga promenader runt tomten och låt hunden markera revir. Varje gång du ser en grannkatt så öppna fönstret och låt eller skaffa en vattenpistol och skjut vatten på katten. Inget av det sistnämnda är farligt för katter och de lär sig av det. 

    Har grannkatter som går runt vår tomt efter att jag i nåt år öppnat fönstret så fort de varit inne på tomten. En annan grannkatt som vi inte ville ha på vår altan använde vi vattenpistol till. Tre gånger så var katten smart nog att undvika altanen. 

    Min mamma gjorde som ovan med sin hund, en liten sak knappt större än katterna själva. Det hjälpte också till då det var hans revir och inte deras. 

    Var glad för nyfikna grannar! Det brukar vara till hjälp och stopp mot inbrott. Kanske läge att plantera en häck? Eller något annat insynsskydd. Låt grannen hållas. Det kommer gå över. Baka en sockerkaka och gå över, säg något i snygg stil som "jag såg du satt och tittade, tänkte du behövde sällskap så har du kaffe har jag kaka". 

    Grannarna som åker cross - och om det är tillåtet... Det beror ju på vems skog det är. Är det er skog så nej, inte om ni inte tillåter det. Ska man vara riktigt petnoga så är det faktiskt förbjudet med terrängkörning om man inte har ett inhängnat område. Nu kanske det är en dum sak att bråka med grannen med, men det kanske är lättare att snacka med grannen. Be dem skicka en pling när de ska ut med crossen Då kan du låta hunden vara lös övrig tid. Helt enkelt ge och ta. 

    När det gäller sambon så får ni helt enkelt ta kalendern och boka tider för varandra. Lördag morgon - långfrukost och promendad. Torsdag kväll - laga middag ihop 18-21 osv. Precis som när ni inte var sambo - dejtar helt enkelt. Jag vet precis hur det är, det är en del av min uppväxt. Ni måste kompensera båda två. Dessutom låter det som du behöver hitta ett eget projekt. Slipa möbler, sjunga i kör eller vad som där du hittar sådana som liknar dig. 

  • Mia448
    Barnlängtan2024 skrev 2024-10-17 19:35:37 följande:

    Hej!

    Känns som att vi är i exakt samma sits. Jag och mannen köpte hus i maj. Vi flyttade som er ut på landet från en storstad då vi båda är småstadsbor sen tidigare. 


    vi fick ett nytt hus och allt kändes perfekt. Tills sommaren kom.. vi hade varken tid till att vara ute i trädgården eller ork. Det va antingen att städa inne eller åka och handla saker till huset. 


    sen började det bli invasion av flugor hemma. Asså husflugor. USCH. Båda vi är pedanta och vi hittar flugor varje dag uppe i sovrummet trots att vi bor i ett nybygge, alla hål är liksom täckta så vi fattar inte vart de kommer ifrån, inte nog med det, vi har hört en mus i taket. 

    jag vill bara flytta härifrån bo i en lägenhet och känna att det är rent hemma. Vi romantiserade det för mycket. MEN så känner inte sambon självfallet,  han älskar det och tycker vi har det toppen. 


    jag orkar inte ens komma hem från jobbet.. 

    kanske inte va svar på din fråga, men.. jag skulle ändå säga ge det en sommar till. jag tänker så just nu.. kanske vänjer man sig och sen känns kanske plötsligt en lägenhet känns som en mardröm :) 


    Hmm om det är nybygge kan det väl inte bli mkt renare. Väl bara prata med antimex om mössen. Och sätta upp flugtejp.
    Möss i hus tror jag dock är normalt för jag bodde i hus som barn och då hörde jag ibland möss i väggen från min säng. Men min pappa var städpedant så rent var det alltid 
  • Anonym (Ella)

    En del saker går ju att lösa. Fästingmedel för hunden tex. Fästingar finns ju överallt och vi bodde inte på landet, men efter en promenad kryllade vår hund av fästingar ändå.

    Om ni tycker om katter kan ni köpa en egen eller två, dessa kommer hålla andra katter borta från sitt revir.

  • Anonym (Lantis)
    Barnlängtan2024 skrev 2024-10-17 19:35:37 följande:

    vi fick ett nytt hus och allt kändes perfekt. Tills sommaren kom.. vi hade varken tid till att vara ute i trädgården eller ork. Det va antingen att städa inne eller åka och handla saker till huset. 


    sen började det bli invasion av flugor hemma. Asså husflugor. USCH. Båda vi är pedanta och vi hittar flugor varje dag uppe i sovrummet trots att vi bor i ett nybygge, alla hål är liksom täckta så vi fattar inte vart de kommer ifrån, inte nog med det, vi har hört en mus i taket. 

    jag vill bara flytta härifrån bo i en lägenhet och känna att det är rent hemma. Vi romantiserade det för mycket. MEN så känner inte sambon självfallet,  han älskar det och tycker vi har det toppen. 


    Flugor? Har ni en gård i närheten? Vi har kor en bit ifrån oss, det är mycket av flugorna som kommer därifrån. Sedan har det inte med renligheten eller inte att göra, de kommer in varje gång ni vädrar eller öppnar dörren. Vill man ha fönstret öppet och bor lantligt är det ett tips att göra ett så kallat flugfönster typ som detta: karinassarssonoom.blogspot.com/2019/07/myggfonster-till-utatgaende-fonster.html

    (inte min blogg, första bästa beskrivning)

    Möss kommer in om man har exempelvis skogen nära. Har en bekant som byggt ett nybyggt hus nära en skog, första året fick de sätta ut musfällor. Ett tips är att faktiskt ha dödande musfällor och inte fällor som bara fångar dem så man släpper ut dem igen. Möss är ganska smarta och hittar tillbaka samma väg igen. Har till och med gjort ett test med svärmor som vägrade tro på oss och gjorde en liten färgprick på en mus hon fångat innan hon bar ut den och släppte den 200 meter från huset. Nästa morgon var samma mus i fällan, musen med fläcken. 

    När det gäller trädgården är mitt bästa tips - gör det enkelt. Gräsmatta och robotgräsklippare. Skaffa växter som inte kräver någon skötsel mer än någon gång per år. Ex funkia som man låter vissna ner och låter ligga som skydd till våren innan man krattar bort dem och låter dem komma upp igen nästa år. Finns fler sådan. 
  • Anonym (Hmm)
    Barnlängtan2024 skrev 2024-10-17 19:35:37 följande:

    Hej!

    Känns som att vi är i exakt samma sits. Jag och mannen köpte hus i maj. Vi flyttade som er ut på landet från en storstad då vi båda är småstadsbor sen tidigare. 


    vi fick ett nytt hus och allt kändes perfekt. Tills sommaren kom.. vi hade varken tid till att vara ute i trädgården eller ork. Det va antingen att städa inne eller åka och handla saker till huset. 


    sen började det bli invasion av flugor hemma. Asså husflugor. USCH. Båda vi är pedanta och vi hittar flugor varje dag uppe i sovrummet trots att vi bor i ett nybygge, alla hål är liksom täckta så vi fattar inte vart de kommer ifrån, inte nog med det, vi har hört en mus i taket. 

    jag vill bara flytta härifrån bo i en lägenhet och känna att det är rent hemma. Vi romantiserade det för mycket. MEN så känner inte sambon självfallet,  han älskar det och tycker vi har det toppen. 


    jag orkar inte ens komma hem från jobbet.. 

    kanske inte va svar på din fråga, men.. jag skulle ändå säga ge det en sommar till. jag tänker så just nu.. kanske vänjer man sig och sen känns kanske plötsligt en lägenhet känns som en mardröm :) 


    husflugorna glömde jag att ens nämna. Hur mycket man än städar ligger det alltid nya döda flugor på golvet, på fönsterbrädet osv. Dom är vidriga och flyger omkring mitt ansikte också. Just nu känner jag som du, att en lägenhet vore toppen. Håller du ut så försöker jag med! (Haha)
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (Ella) skrev 2024-10-17 19:58:36 följande:

    En del saker går ju att lösa. Fästingmedel för hunden tex. Fästingar finns ju överallt och vi bodde inte på landet, men efter en promenad kryllade vår hund av fästingar ändå.

    Om ni tycker om katter kan ni köpa en egen eller två, dessa kommer hålla andra katter borta från sitt revir.


    Fästingmedel kör vi redan. Dom kryllar ändå på honom och dras med in hela tiden, oftast får jag ställa hunden i duschen och skölja av dom för att dom är så små, och så många. 


    allergisk Mot katter tyvärr..

Svar på tråden Trivs inte i huset. Sambo förstår ej