Lämna en jättefin man eller försöka skärpa sig?

Skärp dig istället för att lämna. Inte många kan få allt i en relation. Och som du klokt skriver, du vet inte vad du får istället. Det låter som att ni i stort sett har det bra. 
Har du ingen nära vän du kan tala med om dina känslor? Eller en terapeut? Det låter som att du är trött i vardagen då du vill slippa barnen varannan vecka. Går det att förändra något praktiskt där?

Det här var faktiskt en riktigt knivig situation! Många som skriver här brukar ju ha helt eländiga relationer där det enda rätta är att lämna. Jag förstår att du tycker att det är svårt att veta vad du ska göra när din man inte är en dålig person men du ändå saknar så mycket i relationen.
Har han alltid haft svårt att hantera känslor?
Och samtalen, var de djupare i början av relationen? Vad brukade nu prata om?
 Det är lätt hänt att man tappar bort varandra och bara pratar om logistik när barnen kommer. Då gäller det att hitta tillbaka när barnen blir lite större och det finns mer tid. 
Om ni hade en djupare relation innan barnen, om ni diskuterade saker då som ni nu slutat prata om, då tycker jag verkligen att du ska ge det en chans. Hitta tid, läs samma bok, diskutera en film. Lägg lite tid på det. 
Men om ni egentligen aldrig haft någon djupare kommunikation ä det en annan sak. Om det är viktigt för dig måste du lyfta det. Vem vet, han kanske saknar samma sak?
Om han inte är intresserad av att fylla det behovet hos dig blir det svårare. Personligen skulle jag inte vilja vara i en relation där man inte utforskar livets upp och nersidor tillsammans och där man inte ska prata om känslor. Då är man ju knappt ens nära vänner?

Du kanske ska prata med din man om hur du känner? Att han faktiskt förminskar dig när du vill prata och att du allvarligt funderar på att lämna relationen om det inte blir bättre. Utifrån hans reaktion kanske det blir lättare att fatta ett beslut?
Antingen lyssnar han och ni kan jobba på att kommunicera även djupare. Eller så tycker han det du säger bara är blaha - och då har du ditt svar, att han faktiskt inte bryr sig om dig egentligen.

Man vet aldrig var framtiden för med sig och kanske blir du inte kär i någon annan osv, men det är heller inget fel att vara lycklig singel.

Jag levde som du och kände som du
Separerade
Landade
Dejtade runt
Insåg, som någon skriver ovan, att man inte kan få allt.
Lever idag med en man som har sidor jag saknade hos ex
Men han saknar istället massor av de sidor jag verkligen uppskattade hos ex
Med facit i hand hade inte separerat 

Hur ofta får du den här känslan?

Det blir ett större problem när du inte pratar med någon. Du ska berätta hur du upplever det. Du ska förklara att det är ett så stort problem att du till och med har funderat på om du vill fortsätta leva med honom. 

Då förstår han att det är allvar och får möjlighet att agera. Parterapi är inte alltid lösningen, men om han är villig så? Annars kan man köpa böcker, lyssna på poddar osv.

Han kan inte bli en annan person, som gärna pratar om känslor och förstår dig, men han kan öva sig på att bli bättre. 

Jag var som din man förut. Jag sa åt min dåvarande sambo att skärpa sig när hon blev ledsen. Vi gick i parterapi för det. Jag fick arbeta på att bry mig om henne mer och vara mer känslomässigt öppen. Det blev mycket bättre. Man kan uppleva kärlek på nytt i samma relation om det fungerar.

Egentligen är det inte okej att bete sig så som han gör. Däremot ska man inte anklaga honom för det.

Att lämna honom för att hitta kärleken på nytt ska man vara lite försiktig med. Speciellt när man redan har det bra i många avseenden. Men om din sambo inte vill arbeta på sig själv så kanske det är rätt sak att göra.

Det finns ju de som är mer känslomässigt öppna men man bör också tänka på att de kan vara mer instabila och ha andra nackdelar. 

Jag tycker det är han som får skärpa sig!

Att han inte kan öppna sig eller ta emot dig känslomässigt, du behöver den nära relationen (jag är precis likadan som du) gör att allt det andra ni har, allt det du annars har honom till inte ger honom den grundläggande näring och trygghet du behöver. Nej han är inte Mr Perfecto och ert liv är inte perfekta, bara på ytan så länge han håller på så.  

Gå och prsta med nån 

Det här var ett bra svar tycker jag. 

Vi människor har behov av djupare samtal med, inte bara om vad som ska lagas till middag. Olika för olika människor ja, men jag tror att de flesta har det i någon form. Livet är mer än bara praktiska saker, känslor och tankar är viktiga att kunna få lyssnade på och att bli förstådd.

Med det sagt så tycker jag att det kan vara svårt att hitta nån som har allt. Mitt senaste ex var väldigt pragmatisk och ville sällan prata känslor, det blev en brist efter ett tag. Min nuvarande är mkt kommunikativ på alla sätt men jag kan idag sakna det där vardagssnacket jag och exet hade om ditt och datt. Det fanns en stabilitet där som var behaglig ändå. Säger jag fel formulering till nuvarande så kan det bli en jobbig reaktion som då behöver redas ut. Ett mellanläge hade varit det bästa för mig.

TS, jag tycker att du ska lyfta hur viktigt det är för dig, hur allvarlig situationen är och att du kan drömma om ett annat liv. Det kommer att såra om han lyssnar, men då har han haft en chans att fundera och eventuellt närma sig dig. Kan vara så att han kan bli det där mellanläget jag nämnde, stabilitet+djup.